Frikyla på endast en konvektor?
Min bergvärmepump börjar närma sig end of life och jag är nyfiken på om det kan vara värt att köpa en ny som även har frikylefunktion.
Är rookie på ämnet, men någorlunda koll på själva frikylekonceptet. Tacksam för all hjälp!
Bor i en 2 plansvilla (100+100kvm) med vattenburen golvvärme nere och vattenradiatorer uppe.
Övervåningen kan bli väldigt varm sommartid och jag skulle vilja kunna kyla den med hjälp av frikyla.
I samband med en takrenovering på nedre plan har jag nu möjlighet att förbereda för ETT konvektorelement på övervåningen.
Frågan är, kan jag på sommaren ordna på nåt sätt så bergvärmepumpen kör frikyla på endast ett konvektorelement på övervåningen? Vintertid ska samma element ge värme är tanken.
Vad behöver jag tänka på och är det värt?
Ska rören isoleras pga eventuell kondensbildning och isåfall hur?
Behövs dubbla rör, alltså en kylkrets och en värmekrets?
Ska man använda brine direkt från borrhålet eller köra med någon slags värmeväxlare?
Är det svårigheter med att endast ETT element på övervåningen ska kunna kyla, dvs svårt att få till på ett bra sätt mot bergvärmepumpen?
Sist men inte minst, är det värt? Eller ska man bara köpa en ful luft-luftvärmepump och trycka in?
All input välkommen
Vänligen
Är rookie på ämnet, men någorlunda koll på själva frikylekonceptet. Tacksam för all hjälp!
Bor i en 2 plansvilla (100+100kvm) med vattenburen golvvärme nere och vattenradiatorer uppe.
Övervåningen kan bli väldigt varm sommartid och jag skulle vilja kunna kyla den med hjälp av frikyla.
I samband med en takrenovering på nedre plan har jag nu möjlighet att förbereda för ETT konvektorelement på övervåningen.
Frågan är, kan jag på sommaren ordna på nåt sätt så bergvärmepumpen kör frikyla på endast ett konvektorelement på övervåningen? Vintertid ska samma element ge värme är tanken.
Vad behöver jag tänka på och är det värt?
Ska rören isoleras pga eventuell kondensbildning och isåfall hur?
Behövs dubbla rör, alltså en kylkrets och en värmekrets?
Ska man använda brine direkt från borrhålet eller köra med någon slags värmeväxlare?
Är det svårigheter med att endast ETT element på övervåningen ska kunna kyla, dvs svårt att få till på ett bra sätt mot bergvärmepumpen?
Sist men inte minst, är det värt? Eller ska man bara köpa en ful luft-luftvärmepump och trycka in?
All input välkommen
Vänligen
Frikyla med brine kan man ha helt fristående utan koppling till någon värmepump. En stor fläktkonvektor uppe vid taket på övervåningen och med grova brine-rör och djupt borrhål borde klara kyla 200 kvm men innerdörrarna måste givetvis stå öppna. Rören måste kondensisoleras noga med armacell.
Det med att ha samma rörsystem för värme och kyla fungerar inte. KB är med sprit i och kan inte värmas, då kommer spriten att gasa och bli till en spritgas. Kylan tas från borrhålet och värmen från VP:s värmedel. Så det blir att göra 2 system som är fria från varandra. Kyla kopplas i på KB-rören med egem pump och en backventil. Värmen går för sig själv med element eller en egen konvektor.
Tack båda!
Ja, den lösningen är nog enklast och bäst. Även om det kräver en separat (extra) konvektor.
Värmeväxlare (brine till vatten) för att kunna köra både kyla och värme i samma konvektor riskerar att bli både dyrt/krångligt och kanske även tappar i effekt känns det som.
Värmepumpsmässigt då.
När det väl är dags för en ny, behöver den nya pumpen nån speciell funktion. Eller är den nya brinekretsen paralellkopplad "utanför" själva värmepumpen med en egen cirkulationspump?
Hur tjocka rör pratar vi på ett ungefär tror ni? Främst övervåningen (100kvm) som är i behov. En del kommer förstås rasa ned för trappen..
Ja, den lösningen är nog enklast och bäst. Även om det kräver en separat (extra) konvektor.
Värmeväxlare (brine till vatten) för att kunna köra både kyla och värme i samma konvektor riskerar att bli både dyrt/krångligt och kanske även tappar i effekt känns det som.
Värmepumpsmässigt då.
När det väl är dags för en ny, behöver den nya pumpen nån speciell funktion. Eller är den nya brinekretsen paralellkopplad "utanför" själva värmepumpen med en egen cirkulationspump?
Hur tjocka rör pratar vi på ett ungefär tror ni? Främst övervåningen (100kvm) som är i behov. En del kommer förstås rasa ned för trappen..
Nej inget speciellt för VP, kyldelen kopplas paralellt på KB-kretsen med egen pump och en backventil, då lever den ett eget liv helt utanför VP.. Du har nog nu som tänkt eller har 40 mm in från hålet och kanske 28 eller 22 koppar till VP. Så 22 till kylan är bra då det blir liksom lite lungnare flöde i rören
Jag har ett 4 m2 svalrum för lite grönsaker och annat, som är kopplat till KB med en lite pump och bara 15 rör. Då inte VP går konstant så blir det inte lägre än 10 C i rummet, hålen har ca 10 C , så med VP i drift kan jag komma ner till ca 6 C.
Jag har ett 4 m2 svalrum för lite grönsaker och annat, som är kopplat till KB med en lite pump och bara 15 rör. Då inte VP går konstant så blir det inte lägre än 10 C i rummet, hålen har ca 10 C , så med VP i drift kan jag komma ner till ca 6 C.
Kan rekommendera Nibes PCS 44 kit om du väljer en Nibe panna, funkar riktigt bra. Har 20mm PAL rör med full isolerad skyddsslang. Du måste vara otroligt noggrann med isoleringen på alla kopplingar (armaflex). Har även dragit lite större avloppsrör (50mm) för kondensvatten då dessa lätt kan sätta igen sig om man väljer mindre rör.
Hej
Både CTC och Bosch har VP där du kan köra kyla på samma rörsystem som värme. Med kyltank och ett par växelventiler kan samma ledningar användas.
Det gör att du kan använda ”enkla” konvektorer och byta ut ett flertal radiatorer mot dessa.
I det fallet så kör man inte så ”kall” kyla så man riskerar kondensbildning.
Ja det blir lägre kyleffekt per konvektor men man behöver ändå bara två, max tre konvektorer för att få samma kyleffekt.
Man kan även komplettera med daggpunktssensor om man är orolig för kondens.
Majoriteten av komfortkyla i tex kontor är just ”torr” kyla där fler enheter kompenserar den lägre effekten.
/ Björkskär
Både CTC och Bosch har VP där du kan köra kyla på samma rörsystem som värme. Med kyltank och ett par växelventiler kan samma ledningar användas.
Det gör att du kan använda ”enkla” konvektorer och byta ut ett flertal radiatorer mot dessa.
I det fallet så kör man inte så ”kall” kyla så man riskerar kondensbildning.
Ja det blir lägre kyleffekt per konvektor men man behöver ändå bara två, max tre konvektorer för att få samma kyleffekt.
Man kan även komplettera med daggpunktssensor om man är orolig för kondens.
Majoriteten av komfortkyla i tex kontor är just ”torr” kyla där fler enheter kompenserar den lägre effekten.
/ Björkskär
Tack för alla svar!
Ja, min kondensrädsla är stor och frågan är om jag vågar bygga in rörläggningen ovanför innertakspanelen. Vill INTE att det ska börja droppa i det nya taket.
Samtidigt kanske det inte blir skitsnyggt med synliga armaflexrör kors och tvärs.
En fråga på konvektorerna där det finns en uppsjö. Leder man kondensvattnet rätt ut genom väggen eller dras den längs med köldbärarrören till avlopp inomhus?
Nibes PCS 44 kit var bra tips. Det är ett färdigt schuntsystem med cirkulationspump och någon slags styrning om jag förstått det hela rätt?
Ja, min kondensrädsla är stor och frågan är om jag vågar bygga in rörläggningen ovanför innertakspanelen. Vill INTE att det ska börja droppa i det nya taket.
Samtidigt kanske det inte blir skitsnyggt med synliga armaflexrör kors och tvärs.
En fråga på konvektorerna där det finns en uppsjö. Leder man kondensvattnet rätt ut genom väggen eller dras den längs med köldbärarrören till avlopp inomhus?
Nibes PCS 44 kit var bra tips. Det är ett färdigt schuntsystem med cirkulationspump och någon slags styrning om jag förstått det hela rätt?