Vi har ett betong/lättbetonghus från 1956 med tunn gjuten bottenplatta och garage med klassisk ingjuten järn-golvbrunn mitt i. Det är rejält fall inåt från garagedörren. Så brunnen behövs nog en dålig dag (det har inte hänt än men vi har bara bott där några månader).

Vad gör man med såna här brunnar idag när de tar slut? Kommer vi att få bila upp delar av golvet och ansluta en ny brunn till avloppet ut till gatan? Kanske bila upp ett spår genom hela undervåningen och byta hela stammen...? Jag tror att förrförra ägarna bytte alla ledningar från grundmuren ut till gatan på 80-talet efter läckage.

Brunnen är såklart rostig som sådana är och med tanke på hur kökavloppsstammen såg ut när vi kapade bort den (bara rost-kex i botten) så kommer kanske något att behöva göras där snart.

Så hur får jag ut bästa livslängden på det som är kvar, vattenlåset torkar förstås ur så det luktar illa ibland, tricket är väl att hälla vatten i, men då kanske den rostar fortare?

Hade samma sorts brunn i barndomshemmet men där luktade det aldrig och vi hällde aldrig i vatten heller.
 
För att slippa att vattenlåset torkar ur kan du efter att du fyllt det igen hälla i lite matolja.

Vilket skick dina stamledningar är i kan du få hjälp av en spolfirma att kontrollera. De går då in med en kamera i stammarna och kollar hur det ser ut.

När brunnen och stammarna är slut finns två alternativ; 1. bila upp och byta ut . 2. Relina (men detta går enbart med stammarna)
 
Krilleman
Om du vill byta brunnen så kan du ju alltid montera en purus-brunn med NOOD-vattenlås.

NOOD:en stänger flödet av luft (fjäderbelastat vattenlås) när själva vattenlåset torkat ur.

Funkar fint, jag har det själv här hemma med rostfria brunnar. Det är inte bara snyggt, men även hållbart! (y)
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.