Hej!

Ska försöka förklara lite snabbt hur läget är just nu för oss.

Jag (22 år), min sambo (25 år) och vår son (1 år) bor just nu i en bostadsrättslägenhet på 54kvm, en 2a, min sambo står ensam på lånet.

Jag ska snart börja en utbildning som är ca 5 månader, undertiden kommer vi bor kvar i den här lägenheten för att behålla den låga boendekostnaden eftersom jag inte kommer ta något studielån, endast bidrag.

Vi vill så gärna bygga hus men inser självklart att det inte går just nu eftersom vi har för låg inkomst. Vi har just nu tillsammans sparat ca 100.000kr och sparar hela tiden så gått det går.

Efter utbildningen vet vi inte hur vi ska göra.. Jag (inte sambon) känner att det här är för litet för vår familj, sonen växer och ska ha mer utrymme och vi planrera att flytta till en hyreslägenheten, en 3a. Nackdelen är att boendekostnaden ökar rejält!

Boendekostnad nu

"Hyra" (inkl. varmgarage, bilplats med elstolpe och två förråd) : 2200kr/månad
Lån: ca 3000kr/månad.

Hyreslägenhet:

Hyra: 5850kr/månad (utan bilplats eller förråd).
Bilplats med stolpe: ca 300kr/månad eller kallgarage: ca 600kr/månad
Förråd: ca 600kr/st/månad

Lägenheten vi bor nu i har vi renoverat lite och värdet har redan stigit. Tanken är att vi ska ta en liten del av sparpengarna och renovera toaletten och då är lägenheten helt renoverad. Det har sålts lägenheter i samma område som har varit i mycket sämre skick än vår och då har de sålts för mycker mer än vad sambon köpte den här för.

Funderar alltså på om vi ska stå ut och bo här 2-3 år och kunna spara mer så vi fortare kan bygga hus, samtidigt som man kan använda vinstpengarna från lägenheten och sätta direkt på husbygge eller ska vi flytta till en hyreslägenhet och vänta ännu längre?

Hur skulle ni gjort? Tips och andra synpunkter är välkomna!
 
Redigerat:
Kan ni stå ut 2 år till så hinner ni spara ihop en del. Av egen erfarenhet så tycker jag att det är först nu, när dottern är 3.5 som det verkligen börjar kännas att hon tar mer plats, de första 3 åren har varit ganska lugnt. Nu blir det större säng, större leksaker, vanligare att bjuda hem andra barn i samma ålder och verkligen leka och busa. Så jag tror att om ni klarat det så här långt så kan ni nog fortsätta. Snart slipper ni skötbord, kanske kan byta till mindre vagn om ni nu har den uppe i lägenheter osv.
 
Vi bodde i en 2:a under dotterns första år, men ville gärna skaffa villa. Alla budgivningar gick dock upp över vår smärtgräns, så medan vi väntade på något objekt vi kunde ha råd med, köpte vi en 4:a istället. Vi hann bara bo i den i drygt ett år innan vi fick tag på vår lilla villa med renoveringsbehov.
Så min fråga är varför måste ni skaffa ett dyrt hyreskontrakt, finns det ingen bostadsrätts 3:a eller 4:a som ni kan bo i tills ni får råd att bygga villa, om ni inte står ut på 54 kvadrat i ett par år till?
 
b8q skrev:
Vi bodde i en 2:a under dotterns första år, men ville gärna skaffa villa. Alla budgivningar gick dock upp över vår smärtgräns, så medan vi väntade på något objekt vi kunde ha råd med, köpte vi en 4:a istället. Vi hann bara bo i den i drygt ett år innan vi fick tag på vår lilla villa med renoveringsbehov.
Så min fråga är varför måste ni skaffa ett dyrt hyreskontrakt, finns det ingen bostadsrätts 3:a eller 4:a som ni kan bo i tills ni får råd att bygga villa, om ni inte står ut på 54 kvadrat i ett par år till?

Ingen av oss känner just nu för att flytta och "bo in oss" i en ny bostadsrätt om vi inte tänkt bo där i flera år. Sedan tänker vi att det är mycket lättare att säga upp en hyreslägenhet än att sälja en bostadsrättslägenhet.

Men man får fundera en hel del!
 
"Lån: 3000kr/mån", är det bara ränta eller ingår det amortering också? Före eller efter skattreduktion?
 
MMR skrev:
Kan ni stå ut 2 år till så hinner ni spara ihop en del. Av egen erfarenhet så tycker jag att det är först nu, när dottern är 3.5 som det verkligen börjar kännas att hon tar mer plats, de första 3 åren har varit ganska lugnt. Nu blir det större säng, större leksaker, vanligare att bjuda hem andra barn i samma ålder och verkligen leka och busa. Så jag tror att om ni klarat det så här långt så kan ni nog fortsätta. Snart slipper ni skötbord, kanske kan byta till mindre vagn om ni nu har den uppe i lägenheter osv.
Många säger ju att det är så, men jag vet inte hehe. Det som stör mig mest med lägenheten är vår lilla minibalkong (vill ju ha en stor altan ;)), vårt lilla kök och lilla toan. Men det kanske går att överleva här?

Sambon vill helst bo kvar men det kvittar för honom. Hans stora intresse är bilar så varmgaraget vi har nu vill han egentligen inte bli av med.
 
andersmc skrev:
"Lån: 3000kr/mån", är det bara ränta eller ingår det amortering också? Före eller efter skattreduktion?

Jag ska vara ärlig och säga att jag inte vet så mycket hans lån. Han har sagt att han betalar väldigt lite på själva lånet och det mesta går till räntan? :surprised:

Han tog lånet direkt han började arbeta och har ett servicekonto, till det dras det 3000kr/månad. Nu har han lite högre lön och har pratat om att höja, så det ska dras mer men det har inte blivit av än.
 
123ost skrev:
Jag ska snart börja en utbildning som är ca 5 månader, undertiden kommer vi bor kvar i den här lägenheten för att behålla den låga boendekostnaden eftersom jag inte kommer ta något studielån, endast bidrag.
Ta maximalt studielån och sätt in pengarna på det bästa kontot du kan hitta. Den största fördelen är att du t.ex kan använda pengarna som kontantinsats vid ett framtida husköp. Om man ångrar sig kan man alltid betala tillbaka studielånet när som helst. Om man låter bli studielånet kan man inte ångra sig och låna i efterhand.
 
b_hasse skrev:
Ta maximalt studielån och sätt in pengarna på det bästa kontot du kan hitta. Den största fördelen är att du t.ex kan använda pengarna som kontantinsats vid ett framtida husköp. Om man ångrar sig kan man alltid betala tillbaka studielånet när som helst. Om man låter bli studielånet kan man inte ångra sig och låna i efterhand.
Jag har läst att flera gjort så men jag är inte alls sugen på det. Jag kan säga att jag är rädd för allt som har med lån, kredit och lyxfällan att göra haha! Nej, men jag sparar hellre.

Vårt mål är att spara till hela kontantinsatsen.
 
Varför skriveri bygga hus? Det är ju enklare o billigare att köpa ett begagnat hus.
 
Nimajneb skrev:
Varför skriveri bygga hus? Det är ju enklare o billigare att köpa ett begagnat hus.
Vi har inte bestämt oss helt för att bygga hus men det lutar åt det hållet just för att husen här ligger på 1,5 - 2,5 miljoner och då känner vi att det kanske är lika bra att bygga nytt.
 
123ost skrev:
Vårt mål är att spara till hela kontantinsatsen.
Tänk också på att det tillkommer mer än så, kostnader som inte heller kan bakas in i bolånet. Lagfart och pantbrev, eventuella renoveringskostnader, trädgårdsredskap, verktyg och miljoner andra småsaker som ni inte visste att ni behövde i lägenheten.
 
MMR skrev:
Tänk också på att det tillkommer mer än så, kostnader som inte heller kan bakas in i bolånet. Lagfart och pantbrev, eventuella renoveringskostnader, trädgårdsredskap, verktyg och miljoner andra småsaker som ni inte visste att ni behövde i lägenheten.
Tack för tipset!

Mina föräldrar byggde för ca 4 år sedan så vi ska få se deras kalkyl och lite annat så vi får lite mer kött på benen, om man säger så. :)
 
Ett råd i all välmening:

Gift er!
För din och barnets skull. Och för att "bilmekaren" borde börja ta ansvar.
Nu bor du som inneboende i sambons lägenhet,
du offrar standard för att hans lägenhet skall renoveras osv.
Kort sagt, du lever ganska osäkert.

Sedan instämmer jag i vad andra här ovan skriver:
1) En tvåa är lite litet för en familj med barn.
2) Varför inte ett "begagnat" hus? Allt är färdigt, du får en trädgård att släppa ut sonen i mm.
Kanske inte så dyrt heller som ett nybygge. Bygga nytt kan ni göra om några år.
 
b_hasse skrev:
Ta maximalt studielån och sätt in pengarna på det bästa kontot du kan hitta. Den största fördelen är att du t.ex kan använda pengarna som kontantinsats vid ett framtida husköp. Om man ångrar sig kan man alltid betala tillbaka studielånet när som helst. Om man låter bli studielånet kan man inte ångra sig och låna i efterhand.
Håller med om att det är bättre att ta ut max, dvs både bidraget OCH lånet om man låter lånedelen gå in direkt på ett sparkonto med hög ränta.

Tänk på att studiemedel är begränsade till 240 veckor. Tar man ut bidragsdelen under några år och sedan vill hoppa på en längre utbildning blir det besvärligt, för att inte säga omöjligt. Bättre då att lägga pengar på hög, det ger flexibilitet att bygga och/eller studera mer i framtiden.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.