Finansinspektionen påverkar bolånespreadarna
Finansinspektionen har idag avsiserat sin avsikt att ändra det sätt diskonteringsräntan beräknas för pensionsbolagen.
"För att öka utbudet av långa räntebärande värdepapper avser FI ändra beräkningen av diskonteringsräntan. För att underlätta för en marknad för långa säkerställda obligationer kan FI ändra dagens föreskrifter för beräkning av diskonteringsräntan för tjänstepensioner så att den alternativt kan beräknas som genomsnittet av statsobligationsräntan och räntan på säkerställda bostads-obligationer. Idag beräknas den som genomsnittet av statsobligationsräntan och swapräntan. En ändring kan beslutas med kort varsel av FI."
Pensionsbolagen och marknadsturbulensen
Det möjliggör för livbolagen att köpa säkerställda bostadsobligationer istället för stadspapper när de måste dra ned på risken som de alltid måste i en sjunkande aktiemarknad. Effekten kan bli att spreadarna på bostadobligationer minskar och därmed att utrymmet för att sänka bolåneräntorna ökar., dvs ett påbörjande av en normalisering.
"För att öka utbudet av långa räntebärande värdepapper avser FI ändra beräkningen av diskonteringsräntan. För att underlätta för en marknad för långa säkerställda obligationer kan FI ändra dagens föreskrifter för beräkning av diskonteringsräntan för tjänstepensioner så att den alternativt kan beräknas som genomsnittet av statsobligationsräntan och räntan på säkerställda bostads-obligationer. Idag beräknas den som genomsnittet av statsobligationsräntan och swapräntan. En ändring kan beslutas med kort varsel av FI."
Pensionsbolagen och marknadsturbulensen
Det möjliggör för livbolagen att köpa säkerställda bostadsobligationer istället för stadspapper när de måste dra ned på risken som de alltid måste i en sjunkande aktiemarknad. Effekten kan bli att spreadarna på bostadobligationer minskar och därmed att utrymmet för att sänka bolåneräntorna ökar., dvs ett påbörjande av en normalisering.
Håller med. S k "säkerställda" bostadsobligationer ser jag (som jag skrivit tidigare) som en hybrid mellan a) äkta säkerställd bostadsobligation och b) blanco-lån.Swetrot skrev:
Jag tror att vi kommer att se tvära kast från deflationsrädsla till inflationsrädsla under kommande 1-2 år. Det förklarar varför investerare vill sitta på cash/statspapper (pga deflationsrädsla) och guld (inflationsrädsla). På kort sikt tror jag osäkerheten har deflationära följder men i takt med att centralbanker mm skapar mer pengar kan det snabbt bytas i hög inflation.
Därför är riksbankens 24-månaders inflationsmål mer som att gissa vädret om 4 månader... säger inte så mycket med tanke på att så många parametrar kan ändra sig snabbt.
Swetrot skrev:
Det där kräver en förklaring. Påstår du att alla bostadsobligationer är osäkra helt plötsligt?
Räntorna på bostadsobligationer faller.
Kraftigt fall för bostadsobligationsräntorna
Ett steg i rätt riktning.
Kraftigt fall för bostadsobligationsräntorna
Ett steg i rätt riktning.
Räntan på Amerikanska Treasury Bills blev 0.03% vid auktionen förra veckan.. det är vad man får på världens säkraste statspapper. Allt med högre ränta är i princip osäkrare.Swetrot skrev:
Ja, ja, valutakurser och sån't, jag vet. Men i alla fall.
På vilket sätt menar du att vi har fått bevittna det? Såvitt jag vet har vi inte sett några säkerställda bostadsobligationer defaultas än?Swetrot skrev:
Och nej, amerikanska CDO:er och MBS:er är inte säkerställda obligationer i den svenska betydelsen. Inte heller alla svenska bostadsobligationer är nödvändigtvis säkerställda obligationer.
Säkerställda obligationer i den svenska betydelsen är obligationer som ges ut med stöd av en särskild lag från 2003 (lagen om utgivning av säkerställda obligationer, även kallad LUSO). Innan dess fanns inte dessa säkerställda obligationer i Sverige heller.
Amerikanska CDO:er har tvärtom varit oreglerade. Det pratas en del om att införa säkerställda obligationer enligt den Europeiska modellen även i USA efter problemen med deras system.
Jag är medveten om skillnaden, och borde nog ha skrivit bostadspapper istället för bostadsobligationer.
Det jag inte gillar är att man under en brinnande finanskris börjar ändra en massa spelregler som man utan vidare kunde ha ändrat när läget var lugnt. Det får alltid varningsklockor att ringa hos mig. Om svenska säkerställda bostadsobligationer för en månad sedan inte ansågs så säkra att pensionsbolag kunde få investera i dem istället för i statsobligationer, så varför skulle de vara tillräckligt säkra nu?
Det jag inte gillar är att man under en brinnande finanskris börjar ändra en massa spelregler som man utan vidare kunde ha ändrat när läget var lugnt. Det får alltid varningsklockor att ringa hos mig. Om svenska säkerställda bostadsobligationer för en månad sedan inte ansågs så säkra att pensionsbolag kunde få investera i dem istället för i statsobligationer, så varför skulle de vara tillräckligt säkra nu?
Håller med om detta till 100%!Swetrot skrev:
Det är rätt meningslöst med massa regler som bara gäller så länge ingen är nära att behöva bryta mot dem. Tänk om vi hade hastighetsgränser på våra vägar som slutade gälla när man börjar närma sig tillåten hastighet.
Att se till att rätt regler finns på plats är något man måste göra när allt är lugnt, men man måste göra det med en kris i åtanke.
Samtidigt är kanske detta det bästa man kan göra utifrån den situation vi hamnat i. Det är för sent att göra rätt (att se till att realistiska regler gäller från början), så nu får vi acceptera dåliga lösningar. Jag hoppas att vi lär oss en läxa denna gång och skapar hållbara regler.
Instämmer men anser att det är viktigt att betona att de regler som gäller i Sverige såvitt jag vet inte visat sig vara några större fel på. Det vi drabbats av än så länge är störningar utifrån i och med att systemen är så tätt sammankopplade. Ex så är det enligt Nordea utländska aktörer som drar upp våra spreadar. Om detta är tillfälliga störningar så anser jag det helt rätt att man tillfälligt också kan göra justeringar i reglerna för att möjliggöra att systemen fungerar bättre.ordain skrev:
När livbolagens av regelverken är tvingade att dra ned risken på förvaltat kapital, vilket de är när volatiliteten ökar på marknaden så markant som den gjort senaste tiden och effekterna av detta så att säga spiller över inom andra områdenpå marknaden (obligationsmarknaden) tycker jag att det är självklart att reglerna både kan och ska justeras.
Man får ju inte glömma bort att det är tidigare skrivna regler som också avgör vilka ändringar som vi kan genomföra.
Men om det är någon väsentlig regel i Sverige som ändrats som jag missat får ni gärna upplysa mig.
Främst ska vi använda de styrmedel vi har för att inom befintligt system lösa problemen och då ser jag det som självklart att räntan sänks kraftigt snarast möjligt för att dels motverka att räntenivåerna t.o.m. är högre än de Riksbanken avsett för att inflationen inom prognosperioden ska hamna under 2%, dels för att inflationen hastigt har bytts ut mot tydliga deflationstendenser inom prognosperioden och dels för att konjunkturförsvagningen otvivelaktigt kommer att påverka den reala ekonomin.
Jag brukar säga att räntan i viss mån även verkar som konkurransfaktor nationer emellan (i och med att de flesta stora företag är internationella). Det går inte att ha en negativ konkurransfaktor som idag uppgår till 2,75% mot världens största marknad och dessutom ligger över EU (vår sk gemensamma marknad). Vi har under hela högkonjunkturen fram till hösten 07 haft en konkurransfördel mot USA i detta avseende så skillnaden idag är större än det ser ut, som mest har den legat på 4% vilket är en del investeringars hela lönsamhetskalkyler. Det är helt enkelt ohållbart i längden.
Redigerat:
En förklaring av vad förändringen faktiskt innebär:
http://www.slopedcurve.com/roller/makro/entry/finansinspektionen_går_vidare_med_förändringen
http://www.slopedcurve.com/roller/makro/entry/finansinspektionen_går_vidare_med_förändringen
Håller inte riktigt med. Regler sätts för att gälla, utifrån de omständigheter som råder. Att man i oförutsedda situationer bestämmer sig för att ändra på vissa värden ser jag snarare som klokt, om besluten är väl genomtänkta förstås.Swetrot skrev:
Får mig att tänka på när amerikanska republikaner skrek att marknaden ska styra, reglerna är satta och det är vad vi ska spela efter. Ända tills ett kinesiskt bolag ville köpa ett amerikanskt oljebolag och man insåg vad konsekvenserna kunde bli....
Så jo, jag tycker att regler kan ändras när omständigheterna ändras.
Fortsatt normalisering av interbanksmarknaden. Då sidan Sloped Curve så väl förklarar vad som sker och varför vi kan förvänta oss lägre bostadsräntor framöver bifogar jag en läsvärd länk.
Viss normalisering av räntemarknaderna
Viss normalisering av räntemarknaderna