Fästa in markiser i lättbetongbalkar?
Går det använda "fönsterbalkarna" i en lättbetongstomme för infästning av markiser? Väljer man u-balkar som man sedan armerar och gjuter i, borde det väl gå bra att samtidigt förbereda för markisinfästning, eller? Hur är det med färdigarmerade lättbetongbalkarna?
Går det använda balkarna eller gör man på något helt annat sätt?
Går det använda balkarna eller gör man på något helt annat sätt?
Problemet med all infästning i lättbetong som är utsatt för dragkraft parallellt infästningen, är att de kräver annnan infästningsmetod än plastplugg (p.g.a risken för kalldragning i plasten och pluggen kan släppa ur hålet med tiden även utan kalldrag i plasten). Det går heller inte att använda expanderbult (Philips Readhead, Rawlbult) p.g.a. att lättbetongen består av luftfyllda porer som krossas vid expanderingen. Du får istället använda kemankare (ett glasrör med en expanderande massa som petas in i borrhålet och sen skruvas skruven i så att glaset spricker och massan rinner ut och omger bulten) som inte expanderar hårdare än vad lättbetongen tål.
Själva lättbetongbalken är tillverkad med förspänd armering, dimensionerad för att ta last uppeifrån, inte från sidan. Och då beror det på vilken typ av markis du avser att montera.
En vikarmsmarkis (fribärande) innebär att tyngden av den utöver två krafter. Dels en tvärkraft rakt ner, dels en utdragskraft horisontellt som omvandlas till ett moment med liten härvarm, som i sin tur utöver tryck på balken horisontellt. Dessa krafter vill vrida balken och det är den inte beräknad och armerad för.
En stödarmsmarkis utöver samma krafter, men här blir momentet mindre eftersom den har stödarmar till någon typ av glidande fäste längs fasadens lodlinje. Både tvärkraft och utdragskraft i balken blir därför mindre. Men lättbtg.balken är fortfarande inte beräknad och armerad för dessa krafter.
Har du dessutom otur att borra av de förspända armeringsjärnen inne i lättbtg.balken, så har du verkligen skaffat dig problem.
Din tanke att lägga upp ett U-järn och i det fästa markisen är därför någotsånär i rätt härad. Frågan är hur du tänker fästa U-järnet? Ska det i sin tur fästas i lättbtg.balken, har du i stort samma problem som med vikarmsmakisalternativet.
Nu finns det en lösning på problemet som ser ut som följer:
Du får skaffa ett L-järn som du lägger med den bredaste flatan under lättbtg.balken. (Och tänk då på att lättbtg. är korrosivt mot järn, så att du antingen isolerar järnet från lättbtg. eller använder en plåtvinkel som är rostfri av någorlunda tjocklek och dimension. Hur stor beror på hur bred försteröppningen är.)
Plåtvinkel eller L-järnet gör då att tyngden från fönsterbalken och det som vilar på den trycker ner L-järnet. Därmed uppstår ett mothållande moment till det moment som du får av utdragskraften från markisen. (Lättbtg.balken belastas ej med moment och tvärkraft.) Sen fäster du markisen till L-järnet eller plåtvinkeln och det vridande moment som då uppstår (utåt/nedåt) motverkas då av lättbtg.balken och det som vilar på den.
Det är därför inte helt fel att borra ner ett par vanliga armeringsjärn lodrätt i lättbtg.väggen i vardera änden så att dessa (som kommer att ta dragkraft till följd av momentet) hjälper till att trycka ner L-järnet. Då ska hålen vara så stora att du lätt kan släppa ner cementvälling runt järnen, som avskiljer dem från lättbtg.en. Momentet ger då en dragkraft uppåt som omvandlas till tryckkraft via kammarna på armeringsjärnen, vilket medför att även tyngden av murverket under lättbtg.balken kommer att hjälpa till att motverka det vridande moment som utbildas av markisens tyngd.
Själva lättbetongbalken är tillverkad med förspänd armering, dimensionerad för att ta last uppeifrån, inte från sidan. Och då beror det på vilken typ av markis du avser att montera.
En vikarmsmarkis (fribärande) innebär att tyngden av den utöver två krafter. Dels en tvärkraft rakt ner, dels en utdragskraft horisontellt som omvandlas till ett moment med liten härvarm, som i sin tur utöver tryck på balken horisontellt. Dessa krafter vill vrida balken och det är den inte beräknad och armerad för.
En stödarmsmarkis utöver samma krafter, men här blir momentet mindre eftersom den har stödarmar till någon typ av glidande fäste längs fasadens lodlinje. Både tvärkraft och utdragskraft i balken blir därför mindre. Men lättbtg.balken är fortfarande inte beräknad och armerad för dessa krafter.
Har du dessutom otur att borra av de förspända armeringsjärnen inne i lättbtg.balken, så har du verkligen skaffat dig problem.
Din tanke att lägga upp ett U-järn och i det fästa markisen är därför någotsånär i rätt härad. Frågan är hur du tänker fästa U-järnet? Ska det i sin tur fästas i lättbtg.balken, har du i stort samma problem som med vikarmsmakisalternativet.
Nu finns det en lösning på problemet som ser ut som följer:
Du får skaffa ett L-järn som du lägger med den bredaste flatan under lättbtg.balken. (Och tänk då på att lättbtg. är korrosivt mot järn, så att du antingen isolerar järnet från lättbtg. eller använder en plåtvinkel som är rostfri av någorlunda tjocklek och dimension. Hur stor beror på hur bred försteröppningen är.)
Plåtvinkel eller L-järnet gör då att tyngden från fönsterbalken och det som vilar på den trycker ner L-järnet. Därmed uppstår ett mothållande moment till det moment som du får av utdragskraften från markisen. (Lättbtg.balken belastas ej med moment och tvärkraft.) Sen fäster du markisen till L-järnet eller plåtvinkeln och det vridande moment som då uppstår (utåt/nedåt) motverkas då av lättbtg.balken och det som vilar på den.
Det är därför inte helt fel att borra ner ett par vanliga armeringsjärn lodrätt i lättbtg.väggen i vardera änden så att dessa (som kommer att ta dragkraft till följd av momentet) hjälper till att trycka ner L-järnet. Då ska hålen vara så stora att du lätt kan släppa ner cementvälling runt järnen, som avskiljer dem från lättbtg.en. Momentet ger då en dragkraft uppåt som omvandlas till tryckkraft via kammarna på armeringsjärnen, vilket medför att även tyngden av murverket under lättbtg.balken kommer att hjälpa till att motverka det vridande moment som utbildas av markisens tyngd.
Wow, tack för ett utförligt svar! Jag hängde inte med på allt, men skall läsa lite noggrannare och se om det går bättre.
En ny sak för mig var dock att lättbetong är korrosivt mot järn och antar att det beror på det stora fuktinnehållet.
Det gör mig lite nyfiken på hur man normalt får stål och lättbetong att samverka. Vår konstruktör har nämligen ritat in ett antal stålbalkar som läggs upp bland annat på ytterväggarna.
Måste man först fästa in en rostfri platta i lättbetongen på något sätt och sedan lägga stålbalken ovanpå denna eller hur fungerar det?
En ny sak för mig var dock att lättbetong är korrosivt mot järn och antar att det beror på det stora fuktinnehållet.
Det gör mig lite nyfiken på hur man normalt får stål och lättbetong att samverka. Vår konstruktör har nämligen ritat in ett antal stålbalkar som läggs upp bland annat på ytterväggarna.
Måste man först fästa in en rostfri platta i lättbetongen på något sätt och sedan lägga stålbalken ovanpå denna eller hur fungerar det?
Nej. Det behövs inte. Bara du avskiljer järn från lättbtg. med ex.vis en tjärpapp eller drar på med någon färg som är lite tjockare. Det går t.ex. utmärkt med tjära eller kallasfalt.
Är det en hög I-profil med stjälpningsrisk byter man den lämpligen mot en HE-A profil med motsvarande Wx och Ix och i samma stålkvalitet.
Om det finns risk för att balken kan glida av upplagen får man givetvis ordna så att det inte sker. Men den får inte fixeras till underlaget/lättbtg-en, för då drar den sönder eller krossar lättbtg.-en. Man brukar därför lägga bruk under och lägga balken i det. Då är den skyddad mot lättbtg.-ens korrosiva inverkan. Tyngden på balken gör sen att den i de flesta fall ligger kvar av sig själv.
Vill du ändå förankra balken till underlaget på något sätt, får du ordna glidande förband. Dvs. avlånga hål i flänsarna och bultar ner i underlaget som inte får dras åt mot flänsen. De tjänar bara som 'styrpinnar'.
P.g.a. nedböjning behöver du då oxå beakta risken för krossning de närmaste 50 mm från kanten på upplaget eftersom balken vinkeländrar under belastning. Dvs. böjer sig ner som ger ändrad vinkel vid upplagen i förhållande till balkens underkant och murens överkant. Är balken lagd i bruk, fyller man därför inte bruk ända ut till kanten i balkens längdriktning, utan släpper det cirka 50 mm från kanten på öppningen. Brukskakans tjocklek ger sen tillräckligt spel för den vinkeländringen även om det inte rör sig om många millimetrar.
______________________
Byggaren
Om det finns risk för att balken kan glida av upplagen får man givetvis ordna så att det inte sker. Men den får inte fixeras till underlaget/lättbtg-en, för då drar den sönder eller krossar lättbtg.-en. Man brukar därför lägga bruk under och lägga balken i det. Då är den skyddad mot lättbtg.-ens korrosiva inverkan. Tyngden på balken gör sen att den i de flesta fall ligger kvar av sig själv.
Vill du ändå förankra balken till underlaget på något sätt, får du ordna glidande förband. Dvs. avlånga hål i flänsarna och bultar ner i underlaget som inte får dras åt mot flänsen. De tjänar bara som 'styrpinnar'.
P.g.a. nedböjning behöver du då oxå beakta risken för krossning de närmaste 50 mm från kanten på upplaget eftersom balken vinkeländrar under belastning. Dvs. böjer sig ner som ger ändrad vinkel vid upplagen i förhållande till balkens underkant och murens överkant. Är balken lagd i bruk, fyller man därför inte bruk ända ut till kanten i balkens längdriktning, utan släpper det cirka 50 mm från kanten på öppningen. Brukskakans tjocklek ger sen tillräckligt spel för den vinkeländringen även om det inte rör sig om många millimetrar.
______________________
Byggaren
Järnen kan bara borras ner under upplagen, alltså i ändarna. De ska helst inte fästas till järnet för att det ska kunna röra sig utan att lättbtg.-en spricker sönder. Med lite tur kan de borras genom lättbtg.balken (det finns förspänd armering i denna), genom L-järnet och ner i murverket.
___________________
Byggaren
___________________
Byggaren
Jovisst. Men räkna med köldbrygga.
___________
Byggaren
___________
Byggaren
Enklast gjuter du en kub om varje ände på järnet och sen lägger du upp hela paketet med lätt.btg.lim på väggen. Det kommer att bli styvt och bra, kanske för styvt. Risken är att järnet inte kan röra sig och därför drar med sig lätt.btg.-en vid temperaturändringar i järnet.
_________________
Byggaren
_________________
Byggaren
Finja har mer än en sorts bruk/btg. på säck. Det ska vara en KC-blandning.
_______________
Byggaren
_______________
Byggaren