Fästa armeringsjärn i befintlig vägg?
Hoppas någon kunnig kan hjälpa mig med detta. Jag har surfat runt lite på forumet utan att hitta den info jag behöver.
Vi ska bygga ut huset med en farstu. Grävt ett hål på och lagt i grus, därefter ska vi gjuta en sockel och mura upp en torpargrund.
Mannen jag lever medpåstår att vi INTE ska fästa några armeringsjärn i den befintliga byggnaden, utan låta utbyggnaden stå "fritt" bredvid. Detta låter helt vansinnigt i mina öron, har jag fel???
Han säger att vi inte ska armera ihop det pga utbyggnaden inte är lika långt ner som resten av huset(källare).
Tacksamför svar så jag kan sova lugnare om nätterna
Vi ska bygga ut huset med en farstu. Grävt ett hål på och lagt i grus, därefter ska vi gjuta en sockel och mura upp en torpargrund.
Mannen jag lever medpåstår att vi INTE ska fästa några armeringsjärn i den befintliga byggnaden, utan låta utbyggnaden stå "fritt" bredvid. Detta låter helt vansinnigt i mina öron, har jag fel???
Han säger att vi inte ska armera ihop det pga utbyggnaden inte är lika långt ner som resten av huset(källare).
Tacksamför svar så jag kan sova lugnare om nätterna
Din man har helt rätt. Man undviker i det längsta att blanda samman nytt och gammalt om det går att undvika.
För det första har huset satt sig färdigt under X antal år. Det gör inte en tillbyggnad på kortare tid. Sammanfogas den med huset riskerar ni att tillbyggnaden drar sönder det gamla huset i tillslutningen.
För det andra avskiljer man tillbyggnaden av samma orsak till befintligt hus med en s.k. generalskarv och endast i de delar (speciellt takanslutningen) där man inte kan undvika att haka samman tillbyggnaden med bef. hus fixar man en ledad skarv. Allt för att tillbyggnaden ska kunna röra sig fritt oberoende av bef. byggnad.
Det finns alldeles för många tillbyggnader gjorda, som inte bara skiljer i nivån för grundläggningen, utan som oxå är sammangjutna med bef. byggnad med rejäla sättsprickor som slutresultat. Det spelar då ingen roll att man har försökt med dymlingar i fogen (som bara klarar horisontalkrafter) och liknande metoder. Det är inte i den riktningen som största faran ligger av sättningar. Det är vertikalt.
Görs tillbyggnaden med omsorg och fristående/frikopplat från huset, undviks det mesta av sättningarna i bef. hus. Men det går nästan aldrig att unvika smärre sprickor inomhus. Därför är en trälist i övergången mellan nytt och bef. bra att ha så att den lätt kan bytas ut efter 5-10 år när de största sättningarna är avklarade. (Man brukar räkna med att de är helt borta vid 93% kompression av undergrunden.)
______________________________
Byggaren
För det första har huset satt sig färdigt under X antal år. Det gör inte en tillbyggnad på kortare tid. Sammanfogas den med huset riskerar ni att tillbyggnaden drar sönder det gamla huset i tillslutningen.
För det andra avskiljer man tillbyggnaden av samma orsak till befintligt hus med en s.k. generalskarv och endast i de delar (speciellt takanslutningen) där man inte kan undvika att haka samman tillbyggnaden med bef. hus fixar man en ledad skarv. Allt för att tillbyggnaden ska kunna röra sig fritt oberoende av bef. byggnad.
Det finns alldeles för många tillbyggnader gjorda, som inte bara skiljer i nivån för grundläggningen, utan som oxå är sammangjutna med bef. byggnad med rejäla sättsprickor som slutresultat. Det spelar då ingen roll att man har försökt med dymlingar i fogen (som bara klarar horisontalkrafter) och liknande metoder. Det är inte i den riktningen som största faran ligger av sättningar. Det är vertikalt.
Görs tillbyggnaden med omsorg och fristående/frikopplat från huset, undviks det mesta av sättningarna i bef. hus. Men det går nästan aldrig att unvika smärre sprickor inomhus. Därför är en trälist i övergången mellan nytt och bef. bra att ha så att den lätt kan bytas ut efter 5-10 år när de största sättningarna är avklarade. (Man brukar räkna med att de är helt borta vid 93% kompression av undergrunden.)
______________________________
Byggaren