Färdig gjutna betongplintar
Hej pratas väldigt mycket om hur långt man ska gräva ner plintarna ,ska själv bygga mindre stuga ,där jorden är blöt .Skickar med ett urklipp där det står att tjälskott är mindre farligt i blöt jord än andra sorters mark,stämmer det?
Förstasida Hus Se upp för tjälen
Se upp för tjälen
Hus
Publicerad 4. februari 2010
Det finns all anledning att gardera sig mot eventuella tjälskador när du bygger. Det gör du lättast genom att gräva djupt och isolera. Men det är inte alltid nödvändigt att gräva ner till frostfritt djup. Det beror på omständigheterna.
Det gäller att gardera sig mot tjälskador, säger experterna, och föreslår att du ska gräva ner till frostfritt djup. Men man kan ju inte gräva ner till kineserna, tänker du, när du står i ett 150 cm djupt hål för de plintar som senare ska bära sommarstugan. Experterna säger också att vatten- och dräneringsrör ska ner på frostfritt djup för att de inte ska sprängas eller frysa till när tjälen sätter in.
Det är tjälen som är boven. Och tjäle är ett tillstånd i marken då vattnet i har frusit till is. Eftersom vatten utvidgas när det fryser till is, så finns det risk att partiklar i marken pressas undan och uppåt. När trycket är tillräckligt stort kan marken resa sig flera centimeter och ibland mera. Oftast handlar det dock bara om några millimeter, men det är illa nog. Om ett par av plintarna under stugan lyfts några millimeter, pressar de upp en del av regelstommen och taket. Det resulterar i sprickor mellan byggnadsdelarna och i dessa sprickor tränger det in vatten, vilket i sin tur leder till fuktskador. Skulle stugan stå på en sula, kan det bildas sprickor i den, och genom dessa stiger det upp grundvatten.
På säker mark
Men vad är då frostfritt djup? Hur långt ska man gräva för att slippa tjälskador? På vissa ställen ska du faktiskt gräva 150 cm, medan tjälen på andra ställen bara går 60–80 cm ner i marken. Om den frusna marken orsakar tjällossning beror på vad marken består av. • Om marken innehåller mycket grov sand fryser allt vatten rätt snabbt. Det innebär att marken blir ”homogen” och risken för tjälskador är minimal. • Leriga jordar innehåller däremot mycket vatten, och när det fryser skulle man tro att det uppstår tjälskott. Det gör det sällan för det sker ingen transport av vatten i leran. Marken blir en isklump, men ligger still och därför bildas det sällan tjälskott.
Förstasida Hus Se upp för tjälen
Se upp för tjälen
Hus
Publicerad 4. februari 2010
Det finns all anledning att gardera sig mot eventuella tjälskador när du bygger. Det gör du lättast genom att gräva djupt och isolera. Men det är inte alltid nödvändigt att gräva ner till frostfritt djup. Det beror på omständigheterna.
Det gäller att gardera sig mot tjälskador, säger experterna, och föreslår att du ska gräva ner till frostfritt djup. Men man kan ju inte gräva ner till kineserna, tänker du, när du står i ett 150 cm djupt hål för de plintar som senare ska bära sommarstugan. Experterna säger också att vatten- och dräneringsrör ska ner på frostfritt djup för att de inte ska sprängas eller frysa till när tjälen sätter in.
Det är tjälen som är boven. Och tjäle är ett tillstånd i marken då vattnet i har frusit till is. Eftersom vatten utvidgas när det fryser till is, så finns det risk att partiklar i marken pressas undan och uppåt. När trycket är tillräckligt stort kan marken resa sig flera centimeter och ibland mera. Oftast handlar det dock bara om några millimeter, men det är illa nog. Om ett par av plintarna under stugan lyfts några millimeter, pressar de upp en del av regelstommen och taket. Det resulterar i sprickor mellan byggnadsdelarna och i dessa sprickor tränger det in vatten, vilket i sin tur leder till fuktskador. Skulle stugan stå på en sula, kan det bildas sprickor i den, och genom dessa stiger det upp grundvatten.
På säker mark
Men vad är då frostfritt djup? Hur långt ska man gräva för att slippa tjälskador? På vissa ställen ska du faktiskt gräva 150 cm, medan tjälen på andra ställen bara går 60–80 cm ner i marken. Om den frusna marken orsakar tjällossning beror på vad marken består av. • Om marken innehåller mycket grov sand fryser allt vatten rätt snabbt. Det innebär att marken blir ”homogen” och risken för tjälskador är minimal. • Leriga jordar innehåller däremot mycket vatten, och när det fryser skulle man tro att det uppstår tjälskott. Det gör det sällan för det sker ingen transport av vatten i leran. Marken blir en isklump, men ligger still och därför bildas det sällan tjälskott.
Det var väl inte riktigt vad det stod. Jag har erfarenhet av ett hus på plintar i blöt mark. Det stod inte still. Lutade åt olika håll, plintarna bände isär väggar mm. Det gjordes många små fixar under åren, till slut flyttades husen och det byggdes en kompensationsgrund på platsen. Det var rejält blöt silt det handlade om under det huset. Nu står det still, i alla fall så still att rörelser inte märks.
Ja, men du skrev blöt jord.