Elutbildning. Kap41 skydd mot elchock, grund
Elinstallationsreglerna (SS 436 40 00) brukar av många upplevas jobbiga och tråkiga.
Jobbar man med standarden så blir den så småningom enklare att både hitta i och förstå den.
Standarden tar avstamp i det grundläggande; att det ska bli en säker anläggning som inte skadar personer, djur eller egendom.
Och den är uppdelad i olika 7 delar med olika ändamål:
DEL 1 – ÄNDAMÅL OCH GRUNDLÄGGANDE PRINCIPER
DEL 2 – DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR
Del 3 – Allmänna förutsättningar
DEL 4 – Skydd av personer, husdjur och egendom
DEL 5 – VAL OCH MONTERING AV ELMATERIEL
Del 6 – Kontroll
DEL 7 – Fordringar för särskilda slag av installationer eller utrymmen
Och nu tänkte jag ta lite om kap 41 i Del 4 av SS 4364000. Som handlar om skydd mot elchock.
Elchock är inte allt vi måste skydda oss mot, men det känns ändå rätt essentiellt att man inte ska få en stöt utav sin elanläggning.
Och i internationellt gällande standarder över detta så sägs:
Den grundläggande regeln för skydd mot elchock, enligt SS-EN 61140, är att farliga spänningsförande delar inte får vara åtkomliga och åtkomliga ledande delar inte får anta en farlig spänning, vare sig vid normal drift eller vid ett första fel.
Och de tre metoder för att uppnå detta som vi praktiken kommer i kontakt med i husinstallationer är:
1. skydd genom automatisk frånkoppling av matningen (avsnitt 411)
2. skydd genom dubbel eller förstärkt isolering (avsnitt 412)
3. skydd genom användning av klenspänning i form av SELV eller PELV (avsnitt 414).
Där 1 ofta är skyddsjordning, 2 är dubbla lager isolering och 3 är i princip LED-drivers, halogentrafos osv samt ledningssystemet bakom dessa
Jobbar man med standarden så blir den så småningom enklare att både hitta i och förstå den.
Standarden tar avstamp i det grundläggande; att det ska bli en säker anläggning som inte skadar personer, djur eller egendom.
Och den är uppdelad i olika 7 delar med olika ändamål:
DEL 1 – ÄNDAMÅL OCH GRUNDLÄGGANDE PRINCIPER
DEL 2 – DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR
Del 3 – Allmänna förutsättningar
DEL 4 – Skydd av personer, husdjur och egendom
DEL 5 – VAL OCH MONTERING AV ELMATERIEL
Del 6 – Kontroll
DEL 7 – Fordringar för särskilda slag av installationer eller utrymmen
Och nu tänkte jag ta lite om kap 41 i Del 4 av SS 4364000. Som handlar om skydd mot elchock.
Elchock är inte allt vi måste skydda oss mot, men det känns ändå rätt essentiellt att man inte ska få en stöt utav sin elanläggning.
Och i internationellt gällande standarder över detta så sägs:
Den grundläggande regeln för skydd mot elchock, enligt SS-EN 61140, är att farliga spänningsförande delar inte får vara åtkomliga och åtkomliga ledande delar inte får anta en farlig spänning, vare sig vid normal drift eller vid ett första fel.
Och de tre metoder för att uppnå detta som vi praktiken kommer i kontakt med i husinstallationer är:
1. skydd genom automatisk frånkoppling av matningen (avsnitt 411)
2. skydd genom dubbel eller förstärkt isolering (avsnitt 412)
3. skydd genom användning av klenspänning i form av SELV eller PELV (avsnitt 414).
Där 1 ofta är skyddsjordning, 2 är dubbla lager isolering och 3 är i princip LED-drivers, halogentrafos osv samt ledningssystemet bakom dessa
Jag ska här faktiskt börja med #2
2. skydd genom dubbel eller förstärkt isolering
För att skydda sig mot att ett enkelfel inte gör något spänningsförande kan man ha dubbla isoleringsbarriärer.
I denna dosa finns det enkelisolerade ledare. Blir det ett fel eller skada på dessa så är det ändå en isolationsbarriär kvar, själva dosan.
Detta kräver således att det även sitter ett isolerande lock över. Locket utgörs antingen av en apparat (strömbrytare, uttag), eller så bara ett lock.
Det krävs alltså då också att det första isolerande lagret, det runt ledarna, är obrutet. Därför skall kopplingsklämmorna vara isolerade.
Man får alltså inte heller ha något av metall som penetrerar dosans plast, och kan föra ut skadlig spänning genom isolationsbarriär #2
Men korrekt utfört så är det alltså ingen risk att man får sig en pärla i fingrarna ifall en FK i dosan är skadad, eller bara dosan i sig är skadad. Det krävs nu fel/skador på två isolationsbarriärer för att kunna få en elchock.
På samma vis gäller det för installationsrör och kabel.
FK i röret har grundisolering, och röret i sig står för nästa isolationsbarriär.
I en kabel ligger det grundisolerade ledare, och barriär #2 består av kabelns isolerade yttermantel.
Kabeln har ofta ett material mellan, som brukar kallas kabelfyllnad. Den fyller ingen elektrisk funktion, utan finns för mer fysiska egenskaper, främst för att kabeln ska vara rund, men även för att den ska lättare gå att böja snyggt osv.
2. skydd genom dubbel eller förstärkt isolering
För att skydda sig mot att ett enkelfel inte gör något spänningsförande kan man ha dubbla isoleringsbarriärer.
I denna dosa finns det enkelisolerade ledare. Blir det ett fel eller skada på dessa så är det ändå en isolationsbarriär kvar, själva dosan.
Detta kräver således att det även sitter ett isolerande lock över. Locket utgörs antingen av en apparat (strömbrytare, uttag), eller så bara ett lock.
Det krävs alltså då också att det första isolerande lagret, det runt ledarna, är obrutet. Därför skall kopplingsklämmorna vara isolerade.
Man får alltså inte heller ha något av metall som penetrerar dosans plast, och kan föra ut skadlig spänning genom isolationsbarriär #2
Men korrekt utfört så är det alltså ingen risk att man får sig en pärla i fingrarna ifall en FK i dosan är skadad, eller bara dosan i sig är skadad. Det krävs nu fel/skador på två isolationsbarriärer för att kunna få en elchock.
På samma vis gäller det för installationsrör och kabel.
FK i röret har grundisolering, och röret i sig står för nästa isolationsbarriär.
I en kabel ligger det grundisolerade ledare, och barriär #2 består av kabelns isolerade yttermantel.
Kabeln har ofta ett material mellan, som brukar kallas kabelfyllnad. Den fyller ingen elektrisk funktion, utan finns för mer fysiska egenskaper, främst för att kabeln ska vara rund, men även för att den ska lättare gå att böja snyggt osv.
1. Skydd genom automatisk frånkoppling av matningen.
Sen finns det ju saker i metall, elcentraler, kopplingsdosor, utomhusarmaturer, apparater. Hur fixar man dubbel isolering då.
Svar, det behöver man inte.
Ibland byggs sådana här saker i plast, med metall på utsidan, eller i metall men med ett extra skyddande lager plast på de ställen som behövs, så kan metod #2 tillämpas.
Men annars skyddsjordas höljet på föremålet istället.
Och då är det automatisk frånkoppling av spänningen som är skyddet. Dvs, det blir kortslutning mot jord samtidigt som höljet blir spänningsatt och säkringen löser inom bråkdelen av en sekund.
I detta fall är ena skyddsbarriären grundisolering på strömförande ledare och annat strömförande, och andra skyddsbarriären är att om det första skyddet fallerar så bryts strömmen automatiskt samtidigt som det man kan råka ta i blir strömförande.
Sen finns det ju saker i metall, elcentraler, kopplingsdosor, utomhusarmaturer, apparater. Hur fixar man dubbel isolering då.
Svar, det behöver man inte.
Ibland byggs sådana här saker i plast, med metall på utsidan, eller i metall men med ett extra skyddande lager plast på de ställen som behövs, så kan metod #2 tillämpas.
Men annars skyddsjordas höljet på föremålet istället.
Och då är det automatisk frånkoppling av spänningen som är skyddet. Dvs, det blir kortslutning mot jord samtidigt som höljet blir spänningsatt och säkringen löser inom bråkdelen av en sekund.
I detta fall är ena skyddsbarriären grundisolering på strömförande ledare och annat strömförande, och andra skyddsbarriären är att om det första skyddet fallerar så bryts strömmen automatiskt samtidigt som det man kan råka ta i blir strömförande.
3. skydd genom användning av klenspänning i form av SELV eller PELV
Denna skyddsmetod mot elchock stöter vi främst på iom LED-drivers, halogentrafos och andra klenspänningsapplikationer. Men den finns bl.a. golvvärme och en del andra applikationer som den används eller har använts till.
En sådan har LED-driver har all nödvändig märkning, den är både CE-märkt och det står SELV.
Om det inte har fuskats här så ger den fullgott skydd.
Om en apparat ska få märkas SELV så finns det en massa detaljerade standards som ska uppfyllas, det ska vara tillräckligt stora isolationsavstånd mellan primär och sekundärsida, den ska klara vissa nivåer på stötström och stötsspänning.
På 230V-sidan måste man ju dock vara lika nogrann här som vanligt, dvs drivern på bild måste byggas in i en kopplingslåda som antingen är av isolerande material eller är skyddsjordad, då det är synliga enkelisolerade ledare ut från drivern.
Denna skyddsmetod mot elchock stöter vi främst på iom LED-drivers, halogentrafos och andra klenspänningsapplikationer. Men den finns bl.a. golvvärme och en del andra applikationer som den används eller har använts till.
En sådan har LED-driver har all nödvändig märkning, den är både CE-märkt och det står SELV.
Om det inte har fuskats här så ger den fullgott skydd.
Om en apparat ska få märkas SELV så finns det en massa detaljerade standards som ska uppfyllas, det ska vara tillräckligt stora isolationsavstånd mellan primär och sekundärsida, den ska klara vissa nivåer på stötström och stötsspänning.
På 230V-sidan måste man ju dock vara lika nogrann här som vanligt, dvs drivern på bild måste byggas in i en kopplingslåda som antingen är av isolerande material eller är skyddsjordad, då det är synliga enkelisolerade ledare ut från drivern.
Sammanfattningen av det jag skrivit är några saker.
1. Framförallt, det får aldrig finnas enkelisolerade ledare någonstans som man kan nå vid normal drift.
2. Antingen måste det omges av ett extra godkänt lager isolering, dosor, kabelavskal, isoleringslang, påhittigheten är stor bland oss elektriker, och vi vet inte alltid helt säkert om saker är helt korrekta och enligt regler.
Jag drar ibland på ett extra lager utav kabelhölje eller PVC-slang, utan att vara helt 100% på att det är rätt och riktigt. Men jag vet att det åtminstone är bättre än att låta FK vara synliga där ovanför badrumsskåpet, typ.
3. Alternativt så måste man se till att det är skyddsjordat runt det enkelisolerade.
Detta är egentligen inte så svårt, när man väl insett dessa enkla grejer, och varför det ska vara så.
1. Framförallt, det får aldrig finnas enkelisolerade ledare någonstans som man kan nå vid normal drift.
2. Antingen måste det omges av ett extra godkänt lager isolering, dosor, kabelavskal, isoleringslang, påhittigheten är stor bland oss elektriker, och vi vet inte alltid helt säkert om saker är helt korrekta och enligt regler.
Jag drar ibland på ett extra lager utav kabelhölje eller PVC-slang, utan att vara helt 100% på att det är rätt och riktigt. Men jag vet att det åtminstone är bättre än att låta FK vara synliga där ovanför badrumsskåpet, typ.
3. Alternativt så måste man se till att det är skyddsjordat runt det enkelisolerade.
Detta är egentligen inte så svårt, när man väl insett dessa enkla grejer, och varför det ska vara så.
Detta var en kort sammanfattning av drygt 20 A4-sidor med text i standarden.
Men detta är det jag finner vara det viktiga, typ essensen. Och avgränsat mot det som kan gälla för bostäder (med forumets inriktning i tanke).
Jag kan ju lite snabbt nämna att andra skyddsmetoder, såsom "placerat utom räckhåll", "isolerad miljö", "skyddsseparation", "hinder" inte är tillåtna (längre), eller inte rimligt tillämpbara i hemmiljö.
Bara så man inte snappar upp något sådant, som kanske förut varit tillåtet, men inte längre.
Jag kan också orda någon rad om nomenklatur.
Det heter idag "basskydd" resp "felskydd".
Basskydd hette i tidigare föreskrifter "skydd mot direkt beröring".
Felskydd hette i tidigare föreskrifter "skydd mot indirekt beröring"
Vi kan förenklat säga att "Basskydd" är isolering runt ledare och andra spänningsförande delar. (I andra sammanhang än i hemmen finns det andra slags basskydd).
Felskyddet är en av de andra skyddsmetoderna jag nämnt här, extra isoleringslager, automatisk frånkoppling av matningen (dvs skyddsjord) eller SELV - skyddsklenspänning.
Sen finns det något som kallas tilläggsskydd, jordfelsbrytare hör dit.
Tilläggsskydd kan inte ersätta vare sig basskydd eller felskydd.
Men detta är det jag finner vara det viktiga, typ essensen. Och avgränsat mot det som kan gälla för bostäder (med forumets inriktning i tanke).
Jag kan ju lite snabbt nämna att andra skyddsmetoder, såsom "placerat utom räckhåll", "isolerad miljö", "skyddsseparation", "hinder" inte är tillåtna (längre), eller inte rimligt tillämpbara i hemmiljö.
Bara så man inte snappar upp något sådant, som kanske förut varit tillåtet, men inte längre.
Jag kan också orda någon rad om nomenklatur.
Det heter idag "basskydd" resp "felskydd".
Basskydd hette i tidigare föreskrifter "skydd mot direkt beröring".
Felskydd hette i tidigare föreskrifter "skydd mot indirekt beröring"
Vi kan förenklat säga att "Basskydd" är isolering runt ledare och andra spänningsförande delar. (I andra sammanhang än i hemmen finns det andra slags basskydd).
Felskyddet är en av de andra skyddsmetoderna jag nämnt här, extra isoleringslager, automatisk frånkoppling av matningen (dvs skyddsjord) eller SELV - skyddsklenspänning.
Sen finns det något som kallas tilläggsskydd, jordfelsbrytare hör dit.
Tilläggsskydd kan inte ersätta vare sig basskydd eller felskydd.
Dags att ta någon liten snabb övning då.
Det här stötte jag på häromveckan.
Tyvärr gjort utav elektriker *morr*, i nybygge, lägenheten hade flyttats in i för bara någon vecka sedan.
Jag kom dit för att koppla in en handdukstork som var förberedd genom draget flexslang i tak/vägg.
Man blir så trött bara, vissa dagar.
Den här är lätt, vad är fel (i aspekten av kap 41 i elinstallationsreglerna).
På bilden syns lite av en LED-driver som ligger på ett nedreglat tak, den driver sen några spots i taket. Ca 6-7 cm över det nedreglade taket är betongbjälklaget med en ingjuten takdosa.
Precis så här såg det ut när jag kom, förutom att det satt ett doslock med snäppfastsättning mot det nedreglade taket.
Det här stötte jag på häromveckan.
Tyvärr gjort utav elektriker *morr*, i nybygge, lägenheten hade flyttats in i för bara någon vecka sedan.
Jag kom dit för att koppla in en handdukstork som var förberedd genom draget flexslang i tak/vägg.
Man blir så trött bara, vissa dagar.
Den här är lätt, vad är fel (i aspekten av kap 41 i elinstallationsreglerna).
På bilden syns lite av en LED-driver som ligger på ett nedreglat tak, den driver sen några spots i taket. Ca 6-7 cm över det nedreglade taket är betongbjälklaget med en ingjuten takdosa.
Precis så här såg det ut när jag kom, förutom att det satt ett doslock med snäppfastsättning mot det nedreglade taket.
Kan inget om el, men tycker det här var en jättebra informativ tråd, ser fram emot fortsättningen!!!
Chansar på att det ligger enkelisolerad FK utanför dosan.
Chansar på att det ligger enkelisolerad FK utanför dosan.
Det finns ett problem med klenspänning.
För att erhålla full säkerhet krävs det att man håller 230 V sidan och 0-50 V skilda ordentligt. Det är lättare sagt än gjort med dagens miniprodukter inbyggda i kopplingsdosor m.m.
Förr var det tydligare när järnkärne ransformatorn hade dubbla kopplingsutrymmen. Då befann sig ledningarna för 230 V respektive klenspänning inte på samma ställe.
För att erhålla full säkerhet krävs det att man håller 230 V sidan och 0-50 V skilda ordentligt. Det är lättare sagt än gjort med dagens miniprodukter inbyggda i kopplingsdosor m.m.
Förr var det tydligare när järnkärne ransformatorn hade dubbla kopplingsutrymmen. Då befann sig ledningarna för 230 V respektive klenspänning inte på samma ställe.
Felet är att undertaket inte är en godkänd isolationsbarriär varför FK inte får ligga löst där. Korrekt lösning hade varit doslock (eller lamputtag) i befintlig dosa och kabel ut till drivern. Vid lösningen doslock med näsa ska kabeln vara korrekt dragavlastad. Problemet med den korrekta lösningen är att den kräver en större lucka i taket för att kunna komma åt att jobba med den ursprungliga dosan.Mikael_L skrev:
För övrigt, all heder åt dig Mikael_L! Detta är folkbildning och höjer elsäkerheten i landet på riktigt.
En korrekt iakttagelse och viktig synpunkt.T Tobbe_3 skrev:
Det är generellt problem med SELV.
Drivdonen är många gånger dåligt utformade för att erhålla bra separation mellan 230V-sidan och klenspänningssidan. Och vi elektriker, även de som är noggranna, har inte lyckats landa i någon bra metodik ännu. Det blir lite av att lösa varje situation för sig.
Inte alltför sällan slutar det med någon skitinstallation typ den jag har på bild här. Med FK synligt, och starkströms-sidan blandat med svagströmssidan.
Standarden har en hel del skrivet om detta
Särskilt 414.4.2 har en del om lösningar för denna problematik:
414.4 Fordringar för SELV- och PELV-kretsar
414.4.1
SELV- och PELV-kretsar ska ha:
– grundläggande isolering mellan spänningsförande ledare och andra SELV- eller PELV-kretsar, och
– skyddande avskärmning från spänningsförande delar i kretsar som inte är SELV- eller PELV-kretsar, vilken ska vara utförd med dubbel eller förstärkt isolering och ledande skyddsskärmning för den högsta förekommande spänningen.
SELV-kretsar ska ha grundläggande isolering mellan spänningsförande delar och jord.
PELV-kretsarna och/eller utsatta delar på materiel som matas från PELV-kretsar får vara jordade.
ANM 1 – Skyddande avskärmning är nödvändig särskilt mellan spänningsförande delar på elmateriel, såsom relän, kontaktorer, hjälpkontaktblock och någon annan del av en krets med högre spänning eller en FELV-krets.
ANM 2 – Jordningen av en PELV-krets kan uppnås genom en anslutning till jord eller till en jordad skyddsledare i strömkällan.
414.4.2
Skyddande avskärmning av ledningssystem med SELV- eller PELV-kretsar från spänningsförande delar i andra kretsar med minst grundläggande isolering kan uppnås genom tillämpning av ett av följande alternativ:
– Ledare i SELV- och PELV-kretsar ska förläggas inneslutna i ett icke-metalliskt hölje som tillägg till deras grundisolering.
– Ledare i SELV- och PELV-kretsar ska avskärmas från ledare som har en spänning som är högre än den övre gränsen för spänningsband I med en skyddsjordad metallskärm eller metallmantel.
– Ledare som har en spänning som är högre än den övre gränsen för spänningsband I får ingå i en flerledarkabel eller en annan samling av ledare med grundläggande isolering, men SELV- och PELV-kretsar ska vara isolerade var för sig eller tillsammans för den högsta förekommande spänningen.
– Ledningssystemet för andra kretsar är utfört enligt avsnitt 412.2.4.1.
– Fysisk avskiljning.
414.4.3
Stickproppar och uttag för SELV- och PELV-system ska uppfylla följande fordringar:
– Stickproppar får inte kunna anslutas till uttag som tillhör andra spänningssystem.
– Till uttagen ska det inte vara möjligt att ansluta stickproppar för andra spänningssystem.
– Stickproppar och uttag i SELV-system får inte ha en skyddsledarkontakt.
414.4.4
Utsatta delar i SELV-kretsar får inte anslutas till jord, skyddsledare eller utsatta delar i en annan krets.
ANM – Om utsatta delar i en SELV-krets, oavsiktligt eller avsiktligt, kan komma i kontakt med utsatta delar som hör till andra kretsar är skyddet mot elchock inte längre enbart beroende av skyddet genom SELV utan också av skyddsåtgärder som används i de andra kretsarna.
414.4.5
Om den nominella spänningen är högre än 25 V växelspänning eller 60 V likspänning eller om materielen är nedsänkt i vatten ska SELV- och PELV-kretsar förses med ett basskydd genom:
– isolering enligt avsnitt 41A.1, eller
– skärmar eller kapslingar enligt avsnitt 41A.2.
Basskydd behövs normalt inte i torra miljöer och utrymmen för:
– SELV-kretsar vars nominella spänning inte överstiger 25 V växelspänning eller 60 V likspänning.
– PELV-kretsar vars nominella spänning inte överstiger 25 V växelspänning eller 60 V likspänning där utsatta delar och/eller spänningsförande delar är anslutna med en skyddsledare till huvudjordningsskenan.
I alla andra fall fordras inte basskydd om den nominella spänningen hos SELV- eller PELV-systemet inte överstiger 12 V växelspänning eller 30 V likspänning
Korrekt, och dessutom ett helgjutet svar, som täckte alla små grejer som fanns att nämna. Du missade inte ens det där med dragavlastning.tommib skrev:
Om du ledsnar på läkarjobbet kan jag nog ordna något nytt åt dig. Vi behöver alltid duktigt kunnigt folk.
FK ligger alltså med endast basskydd, det finns inget felskydd i form av dubbel isoleringsbarriär eller skyddsjordat barriär.
Om man anser att utrymmet mellan taken är godkänt isolerat kopplingsutrymme så blir det godkänt. Men så mycket glidande mot svart på gråskalan hoppas jag inte många är med på.
Jag kan mycket väl tänka mig att elektrikerna som gjorde detta var väl medvetna om att det är fel, men sket helt enkelt i det.
Detta är helt klart ett vanligt problem, särskilt när man grejar i gamla hus, här är det ett nybygge, jag kan inte fatta att man inte tänkte till en bättre lösning från början.
Ett av problemen är att det sitter en dosa mitt i betongtaket, över det nedreglade taket, denna agerar kopplingsutrymme och måste alltid vara åtkomlig, och de flesta vill inte ha något hål/täcklock alls i sitt nya släta tak, och definitivt inget stort sådant.
Det börjar bli dags att återinföra kopplingsdosor på väggarna, om detta med spottar och drivdon håller i sig.
En lösning här hade varit att sätta förhöjningsringar som nådde ner ända till det nedreglade takets yta. Och sen gått ut med kabel genom ett hål i förhöjningsringarna till drivdonet. Svårt att nå drivdonet då, antagligen ett till doshål någonstans om det inte går att använda ett spothål.
Dags för nästa bildövning.
Detta stötte jag på när jag bytte motorskydd till en vattenpump för ett tag sedan. Kan varit elektriker som gjort bort sig, då det är en kommersiell fastighet, men det kan lika gärna varit rörmokaren eller en privatperson.
Vad är felet här?
Denna är lite svårare. OBS bilden visar inte exakt hur det såg ut när det var i drift, när jag blev ditkallad hade rörmokaren redan grejat ett tag och gett upp, och nu är bilden endast en illustration av ett fel som går att se där.
Så är det f.ö med de flesta bilder i tråden, de är bara illustrativa.
Detta stötte jag på när jag bytte motorskydd till en vattenpump för ett tag sedan. Kan varit elektriker som gjort bort sig, då det är en kommersiell fastighet, men det kan lika gärna varit rörmokaren eller en privatperson.
Vad är felet här?
Denna är lite svårare. OBS bilden visar inte exakt hur det såg ut när det var i drift, när jag blev ditkallad hade rörmokaren redan grejat ett tag och gett upp, och nu är bilden endast en illustration av ett fel som går att se där.
Så är det f.ö med de flesta bilder i tråden, de är bara illustrativa.
Skyddsjorden kortare än de andra ledarna? Ska väl vara tvärtom så att den tappar kontakten sist om kabeln råkar ryckas loss?
Jag undrar vart den röda ledaren under 1 tar vägen. Om det där är ett motorskydd brukar väl de ha en hållkrets som kanske inte är ansluten i detta fall. Motorskydd brukar iofs ha en inställningsratt men den kanske inte syns eller så är detta med fast värde?
Vilken sida är in och vilken sida är ut?
För övrigt skulle jag aldrig kunna jobba som elektriker, jag är på tok för långsam.
Vilken sida är in och vilken sida är ut?
För övrigt skulle jag aldrig kunna jobba som elektriker, jag är på tok för långsam.