Dusch i svinstian?
Hej!
Jag vet inte om det här hamnar i rätt forum, men eftersom frågorna just nu mest rör hur man kan göra i lite äldre hus, provar jag här. Efter att ha läst ett antal trådar känns det som om det finns massa kunniga och snälla människor här på "byggahus"
Vi håller på och vill installera en enklare dusch i ett av uthusen. Huset är av modell äldre (gissningsvis slutet av 1800-talet). Väggar av liggande timmer, med utvändig locklistpanel. Innertaket består av några takbjälkar, på vilka man lagt ganska grova brädor omlott - ungefär som en lockpanel - och sedan ett lager sågspån. Golvet är en gjuten betgonplatta, som måste vara av nyare datum än resten av huset. Väggarna står på en "klack" av betong på ca 7-8 cm. Tidigare har huset ansänts som svinstia och fähus.
Mina idéer ser ut ungefär så här.
- Duschkabin, så att vattnet inte hamnar direkt på väggar och golv.
- Bila upp för golvbrunn och rör i golvet, och gjut in en golvbrunn. En snålvariant är att leda duschkabinens rör rätt ut i avloppet, men det känns som om en golvbrunn kan vara bra att ha om varmvattenberedaren börjar läcka eller liknande olyckor inträffar...
- Flytspackel för att få ett jämnt underlag samt fall mot brunnen.
- Klinker, utan tätskikt. Anledningen är att man bör hoppa över tätskiktet där grunden är oisolerad, om jag förstått det hela rätt?
- I innertaket tänkte jag spika upp pärlspont. Detta för att det behövs ett tätare lager än dagens innertak, där det sipprar ner sågspån lite då och då.
- På väggarna vill jag sätta någon stående panel, också typ pärlspont eller liknande. Väggarna är idag ganska ojämna, så jag tänkte sätta upp två eller tre vågräta reglar (dimensioner mer som läkt - heter det läkt på väggen också?) att fästa panelen i.
- Som jag förstått det skulle jag också kunna sätta upp en vindpapp (men inte någon plast) för att förhind drag, på insidan av timmerväggen.
Golvet blir då uppifrån och ner Klinker och fog - spackel - betong - okänt lager isolering (antagligen ingen alls...)
Väggarna blir, inifrån och ut Träpanel - läkt/regel - vindpap - timmer - ytterpanel
Taket blir, nerifrån och upp - Pärlspont - bräda - bräda - sågspån.
Så till de mer konkreta frågorna...
Kan det här bli ok, eller är jag dum som vill dra in en dusch i en gammal svinstia?
Tänker jag rätt när jag vill klara mig utan tätskikt?
Är det problem att sätta stående panel mot liggande stockar - de rör sig ju åt lite olika håll?
Vad bör jag måla tak och väggar med för färg? Jag tänker mig att det bör vara relativt blankt?
/Fredrik
Jag vet inte om det här hamnar i rätt forum, men eftersom frågorna just nu mest rör hur man kan göra i lite äldre hus, provar jag här. Efter att ha läst ett antal trådar känns det som om det finns massa kunniga och snälla människor här på "byggahus"
Vi håller på och vill installera en enklare dusch i ett av uthusen. Huset är av modell äldre (gissningsvis slutet av 1800-talet). Väggar av liggande timmer, med utvändig locklistpanel. Innertaket består av några takbjälkar, på vilka man lagt ganska grova brädor omlott - ungefär som en lockpanel - och sedan ett lager sågspån. Golvet är en gjuten betgonplatta, som måste vara av nyare datum än resten av huset. Väggarna står på en "klack" av betong på ca 7-8 cm. Tidigare har huset ansänts som svinstia och fähus.
Mina idéer ser ut ungefär så här.
- Duschkabin, så att vattnet inte hamnar direkt på väggar och golv.
- Bila upp för golvbrunn och rör i golvet, och gjut in en golvbrunn. En snålvariant är att leda duschkabinens rör rätt ut i avloppet, men det känns som om en golvbrunn kan vara bra att ha om varmvattenberedaren börjar läcka eller liknande olyckor inträffar...
- Flytspackel för att få ett jämnt underlag samt fall mot brunnen.
- Klinker, utan tätskikt. Anledningen är att man bör hoppa över tätskiktet där grunden är oisolerad, om jag förstått det hela rätt?
- I innertaket tänkte jag spika upp pärlspont. Detta för att det behövs ett tätare lager än dagens innertak, där det sipprar ner sågspån lite då och då.
- På väggarna vill jag sätta någon stående panel, också typ pärlspont eller liknande. Väggarna är idag ganska ojämna, så jag tänkte sätta upp två eller tre vågräta reglar (dimensioner mer som läkt - heter det läkt på väggen också?) att fästa panelen i.
- Som jag förstått det skulle jag också kunna sätta upp en vindpapp (men inte någon plast) för att förhind drag, på insidan av timmerväggen.
Golvet blir då uppifrån och ner Klinker och fog - spackel - betong - okänt lager isolering (antagligen ingen alls...)
Väggarna blir, inifrån och ut Träpanel - läkt/regel - vindpap - timmer - ytterpanel
Taket blir, nerifrån och upp - Pärlspont - bräda - bräda - sågspån.
Så till de mer konkreta frågorna...
Kan det här bli ok, eller är jag dum som vill dra in en dusch i en gammal svinstia?
Tänker jag rätt när jag vill klara mig utan tätskikt?
Är det problem att sätta stående panel mot liggande stockar - de rör sig ju åt lite olika håll?
Vad bör jag måla tak och väggar med för färg? Jag tänker mig att det bör vara relativt blankt?
/Fredrik
Djurstallar i trä har redan fått stora påkänningar av fukt, det borde inte bli värre nu (möjligen skulle man med samma argument hävda motsatsen men men.)
Stående pärlspånt på liggtimmer bör inte vara något problem, och är ju väldigt vanligt. En förhydningspapp t.ex. ovanför pärlspånten i taket är nog inte heller fel mot spånnedfall på sikt.
På vissa håller ser man invändningar mot uppvärmning av tidigare ouppvärmda timmerhus, jag är osäker på varför, och skulle nog inte bry mig alltför mycket om det, men kan vara bra att ha i minnet. Vet inte om ni tänker värma upp det heller.
En paxfläkt med utblås rakt ut är väl lika bra att sätta in samtidigt.
Det är inte så ovanligt att man gjöt in cement/betong i golven utan armering, då kan det bli ett relativt enkelt jobb att få upp en ränna för avloppet.
Stående pärlspånt på liggtimmer bör inte vara något problem, och är ju väldigt vanligt. En förhydningspapp t.ex. ovanför pärlspånten i taket är nog inte heller fel mot spånnedfall på sikt.
På vissa håller ser man invändningar mot uppvärmning av tidigare ouppvärmda timmerhus, jag är osäker på varför, och skulle nog inte bry mig alltför mycket om det, men kan vara bra att ha i minnet. Vet inte om ni tänker värma upp det heller.
En paxfläkt med utblås rakt ut är väl lika bra att sätta in samtidigt.
Det är inte så ovanligt att man gjöt in cement/betong i golven utan armering, då kan det bli ett relativt enkelt jobb att få upp en ränna för avloppet.
Hej, och tack för ett bra svar!
Papp i taket hade jag ju inte tänkt på. I mitt huvud är pappen till för att stoppa vind/drag, men naturligtvis stoppas även fallande sågspån
Det vore lite intressant om någon mer kunde kommentera vad gäller uppvärmning? Tanken är nog inte att ha rumstempererat året om, men däremot att hålla frostfritt och kanske värma upp instaka dagar någon gång ibland vintertid.
En till fråga - bör man behandla timmret med något innifrån, innan pärlsponten spikas upp? Tidigare verkar behandlingen vara klassiskt "svart nertill, vitt upptill" - gissningsvis någon form av tjära nertill och en vit färg som ryker av direkt när man närmar sig med stålborsten (kalkfärg?). En bekant föreslog att man skulle ha på olja eller cuprinol, men jag känner mig lite tveksam?
/Fredrik
Papp i taket hade jag ju inte tänkt på. I mitt huvud är pappen till för att stoppa vind/drag, men naturligtvis stoppas även fallande sågspån
Det vore lite intressant om någon mer kunde kommentera vad gäller uppvärmning? Tanken är nog inte att ha rumstempererat året om, men däremot att hålla frostfritt och kanske värma upp instaka dagar någon gång ibland vintertid.
En till fråga - bör man behandla timmret med något innifrån, innan pärlsponten spikas upp? Tidigare verkar behandlingen vara klassiskt "svart nertill, vitt upptill" - gissningsvis någon form av tjära nertill och en vit färg som ryker av direkt när man närmar sig med stålborsten (kalkfärg?). En bekant föreslog att man skulle ha på olja eller cuprinol, men jag känner mig lite tveksam?
/Fredrik
Jag har flera timmerhus som vi använder lite olika.
Ett använder vi hela året och där kör jag med "full" värme hela tiden av rent bekvämlighets skäl, slipper vänta på att huset ska bli varmt på fredag kväll. Ett kallställer vi över vintern, tappar ur vatten och plockar bort elektronik som inte gillar kyla. Ett tredje använder vi sporadiskt och det sätter vi ner värmen under vintern till c:a +8 grader för att slippa tappa ur vatten och plocka bort elektroniken. Så all varianterna fungerar bra, det är mest en fråga om hur husen används och vilken bekvämlighet man vill ha.
Du behöver inte behandla timret på insidan, sätt en papp emot innan du reglar, eftersom det är ett gammalt hus behöver du inte oroa dig för rörelser, det timret har nog sjunkit färdigt. Väggarna är sannolikt inte raka så du får räkna med att sala för att reglarna ska bli i lod.
Ett använder vi hela året och där kör jag med "full" värme hela tiden av rent bekvämlighets skäl, slipper vänta på att huset ska bli varmt på fredag kväll. Ett kallställer vi över vintern, tappar ur vatten och plockar bort elektronik som inte gillar kyla. Ett tredje använder vi sporadiskt och det sätter vi ner värmen under vintern till c:a +8 grader för att slippa tappa ur vatten och plocka bort elektroniken. Så all varianterna fungerar bra, det är mest en fråga om hur husen används och vilken bekvämlighet man vill ha.
Du behöver inte behandla timret på insidan, sätt en papp emot innan du reglar, eftersom det är ett gammalt hus behöver du inte oroa dig för rörelser, det timret har nog sjunkit färdigt. Väggarna är sannolikt inte raka så du får räkna med att sala för att reglarna ska bli i lod.