Droppnäsa och utan
Hej!
Har precis satt panel på garagets långsidor med 15 graders droppnäsa. Då säger snickaren att de inte gör det längre pga att det ruttnar snabbare.
Nu undrar jag om jag ska strunta i droppnäsa på gavlarna samt om jag ska strunta i droppnäsa på locken på långsidorna ( 95mm lock) eller kommer det se dumt ut? Självklart skönt med mindre moment men vill ju inte att det ska se konstigt ut heller..
Har precis satt panel på garagets långsidor med 15 graders droppnäsa. Då säger snickaren att de inte gör det längre pga att det ruttnar snabbare.
Nu undrar jag om jag ska strunta i droppnäsa på gavlarna samt om jag ska strunta i droppnäsa på locken på långsidorna ( 95mm lock) eller kommer det se dumt ut? Självklart skönt med mindre moment men vill ju inte att det ska se konstigt ut heller..
Enligt test blir det ingen skillnad med droppnäsa eller rak kapat .
Däremot olja + grundfärg , ingen toppfärg .
Däremot olja + grundfärg , ingen toppfärg .
Det är oftast lättare att underhålla och mätta med olja och att måla ändarna om dom är raka.
Men tycker man om att lägga mer tid på det, eller inte bryr sig om man kommit åt överallt, då kan man ju köra droppnäsa.
Den här frågan är en vattendelare. Vi yngre på jobbet har diskuterat detta med äldre kollegor och vissa förstår tanken med att skippa droppnäsan. Medans andra tycker att så har det alltid varit och ska alltid vara
Men tycker man om att lägga mer tid på det, eller inte bryr sig om man kommit åt överallt, då kan man ju köra droppnäsa.
Den här frågan är en vattendelare. Vi yngre på jobbet har diskuterat detta med äldre kollegor och vissa förstår tanken med att skippa droppnäsan. Medans andra tycker att så har det alltid varit och ska alltid vara
I min värld är droppnäsa den nyare lösningen på ett gammalt problem. De gamla som hade lärt sig bygga före kriget hade ingen droppnäsa på brädslåningen och den ruttnade vanligen nedtill länge före någonting annat ruttnade.
Farfar som annars var mycket skicklig hörde till den generationen och brädslåningarna som han spikade upp är till stor del friska än i dag förutom längst nere och ovanför fönstren. Han började på byggen i slutet på 1910-talet och då droppnäsorna kom var han redan för inkörd i sina rutiner för att ändra sig. En nymodighet som han däremot tog till sig var att inte låta vattenbräderna ovanför fönstren gå igenom brädslåningen utan bara spika dem utanpå. Det sparade arbetstid men nu när vi står här med facit i hand är det uppenbart att han och många andra i hans ålder som gjorde samma sak var på fel spår.
Sedan kom droppnäsan som en halvdan lösning på det där. Ingen bra lösning men bättre än inget. Gubbarna som lärde mig brädslå och som själva hade lärt sig på 40-50-60-talen var noga med droppnäsan. De var också noga med kärnsidan ut och rotändan upp. Och att vattenbräderna skulle vara genomgående. Deras brädslåningar håller sig märkbart bättre än de som gammelgubbarna gjorde.
Sedan kom nästa svängning då de som är yngre än jag (jag är 41) inte hade lärt sig av föregående generationerns misstag och ville göra om dem på nytt. Sedan skyller de från sig och säger att det är normalt att bräda om efter 40 år i stället för det normala 70-120 år.
Farfar som annars var mycket skicklig hörde till den generationen och brädslåningarna som han spikade upp är till stor del friska än i dag förutom längst nere och ovanför fönstren. Han började på byggen i slutet på 1910-talet och då droppnäsorna kom var han redan för inkörd i sina rutiner för att ändra sig. En nymodighet som han däremot tog till sig var att inte låta vattenbräderna ovanför fönstren gå igenom brädslåningen utan bara spika dem utanpå. Det sparade arbetstid men nu när vi står här med facit i hand är det uppenbart att han och många andra i hans ålder som gjorde samma sak var på fel spår.
Sedan kom droppnäsan som en halvdan lösning på det där. Ingen bra lösning men bättre än inget. Gubbarna som lärde mig brädslå och som själva hade lärt sig på 40-50-60-talen var noga med droppnäsan. De var också noga med kärnsidan ut och rotändan upp. Och att vattenbräderna skulle vara genomgående. Deras brädslåningar håller sig märkbart bättre än de som gammelgubbarna gjorde.
Sedan kom nästa svängning då de som är yngre än jag (jag är 41) inte hade lärt sig av föregående generationerns misstag och ville göra om dem på nytt. Sedan skyller de från sig och säger att det är normalt att bräda om efter 40 år i stället för det normala 70-120 år.
Vilken tur jag använde snedkapat (droppnäsa) på mitt garagebygge dåH heimlaga skrev:
Har på detta forum sett diskussioner om vilken vinkel det ska vara
17,5 gr vann
Jag som då är en äldre generation än dig har åsikten att dagens kvalité på panelvirke/råplan har betydligt större påverkan och att man slarvat med att behandla ändträH heimlaga skrev:
Kärnsidan utåt går inte att göra om det är panelvirke/råplan som är vanligt eller med profilerad/falsad panel.
Så jag säger, kör med rakt kapat då målning som ska täta blir bättre med 90 grader. Möjligtvis att droppnäsa kan vara bättre med slamfärger eller obehandlat, då det inte blir samma yttäthet som ska förhindra att det suger vatten. Så man måste utgå från helheten av konstruktion och ytbehandling.
Ang ytbehandling av ändträ , målar man med plastfärg på ändträ så kan virket inte andas , dvs ej släppa ifrån sig ev. fukt .
Mitt råd är olja + grundfärg = färdigt / klart .
Mitt råd är olja + grundfärg = färdigt / klart .
Det stämmer väl inte riktigt när vi nu diskuterar panel.
Hela baksidan på panelbrädan är obehandlad och ska ha luftspalt.
Så jag har svårt att se att lite färg på ändträ av panel skulle försämra torkning, utan istället minska uppsug av fukt.
Jag använder grundolja lite felaktigt, brukar ställa kapat ändträ på panel i några cm olja och några minuter innan den spikas upp. Står att den endast ska strykas på.
Hela baksidan på panelbrädan är obehandlad och ska ha luftspalt.
Så jag har svårt att se att lite färg på ändträ av panel skulle försämra torkning, utan istället minska uppsug av fukt.
Jag använder grundolja lite felaktigt, brukar ställa kapat ändträ på panel i några cm olja och några minuter innan den spikas upp. Står att den endast ska strykas på.
Saxat från http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:1435055&dswid=5784A AndersS skrev:
Fuktinnehållet i fasadpaneler av trä varierar över tid beroende på faktorer som till exempel frekvensen av slagregn. Fasadpaneler kan ta skada av inträngande fukt och bör därför skyddas på bästa sätt för att inte förlora den primära funktionen att stoppa snö och regn att ta sig innanför byggnadens omslutande klimatskal. Forskningsstudier visar att ett grundläggande fuktskydd kan skapas genom att ytbehandla fasadpanelen och välja rätt träslag. Ett annat känt fuktskyddsråd inom byggbranschen är att snedsåga ändträet på fasadpanelen (även kallad droppnäsa), men inga studier kunde identifieras som styrker att det verkligen gör någon skillnad för fuktinnehållet i materialet. För att undersöka det här närmare togs en bevattningsmodell fram med syftet att ta reda på droppnäsans betydelse för fasadpanelens fuktskydd. Hypotes 1 var att fasadpaneler med droppnäsa generellt absorberar mindre fukt jämfört med fasadpaneler där ändträet inte är snedsågat, oavsett utförande. Det baserades på antagandet att en snävare vinkel på ändträet resulterar i att vattnet från vattenfilmen rinner av fasadpanelen istället för att fastna på ytan av ändträet och sugas upp kapillärt. Hypotes 2 var att ytbehandlade fasadpaneler med droppnäsa tar upp mindre fukt jämfört med ytbehandlade fasadpaneler utan droppnäsa, baserat på att försöka efterlikna rådet gällande snedsågning och ytbehandling, där ytbehandlingen används i syftet att reducera kapilläruppsugningen.
Experimentet genomfördes med tre testställningar där alla hade utrustats med likadant stående fasadpanel som var grupperade efter ändträvinkel och ytbehandling. Resultaten från de tre testställningarna kunde sedan jämföras och kontrolleras mot varandra för att undersöka reliabiliteten i studien. För att efterlikna den vattenfilm som kan uppstå vid slagregn och öka den ekologiska validiteten bevattnades fasadpanelerna via en hängränna av trä.
Resultatet visade att fuktkvoten för fasadpaneler med droppnäsa fluktuerade över och under fuktkvoten för fasadpanel där ändträet inte var snedsågat, oavsett om utförandet beaktades eller inte. Det snedsågade ändträet visade sig därmed inte vara bättre jämfört med det icke snedsågade ändträet, vilket innebar att ingen av hypoteserna kunde få något stöd. En något lägre fuktkvot kunde däremot observeras på grundbehandlade fasadpaneler, oavsett vinkel på ändträet.
Slutsatsen utifrån använd bevattningsmodell var att droppnäsan inte hade någon betydelse för fuktskyddet av fasadpaneler av trä. Istället fanns det indikationer på att det är ytbehandlingen som gör skillnad på fuktinnehållet, vilket stöds av befintlig forskning.
Japp, stöder det jag gör och har beskrivit
Färgsystemet jag använder är grundolja + strykningar med färg, grundfärg ingår ej. Har använt det i ca 30 år och har ännu inte haft någon panelbräda som fått röta på våra byggnader.
Färgsystemet jag använder är grundolja + strykningar med färg, grundfärg ingår ej. Har använt det i ca 30 år och har ännu inte haft någon panelbräda som fått röta på våra byggnader.
Redigerat:
Studien som refereras till i tråden är en kandidatuppsats, således på grundläggande akademisk nivå. Metoden har vissa svagheter. Panelbrädorna har i denna experimentella studie utsatts för ett konstruerat slagregn under 40 minuter. Panelbrädorna har alltså testats i en "konstruerad" verklighet. Studien visar på mycket små skillnader i fuktupptagning på panelbrädor med droppnäsa och utan. Den visar dock att den största skillnaden i fuktupptagning finns mellan panelbrädor som behandlats jämfört med de som är obehandlade.
Således, kan en kandidatuppsats på grundläggande akademisk nivå, utförd som en experimentell studie under begränsad tid ge ett tillförlitligt svar på hypoteserna? Tja, det är ju mer insikt än åsikt i alla fall. Dock skulle jag vilja se fördjupade studier innan jag skulle avskriva droppnäsa som åtgärd för att förhindra fuktupptagning.
Således, kan en kandidatuppsats på grundläggande akademisk nivå, utförd som en experimentell studie under begränsad tid ge ett tillförlitligt svar på hypoteserna? Tja, det är ju mer insikt än åsikt i alla fall. Dock skulle jag vilja se fördjupade studier innan jag skulle avskriva droppnäsa som åtgärd för att förhindra fuktupptagning.
Vi kan väl säga att vill man såga droppnäsa kommer det att fungera, som det även gör med 90 grader.
Men kan ju vara beroende av ytbehandling vilket som passar bäst, obehandlad, lasyr, täcklasyr, täckfärg, slamfärg, etc, av panelen.
Men kan ju vara beroende av ytbehandling vilket som passar bäst, obehandlad, lasyr, täcklasyr, täckfärg, slamfärg, etc, av panelen.