Drawboring med dubbla tappar + material till plugg
Hej!
Jag och Pysslarn (mest han, jag tittar på och hjälper ibland till att fräsa fel i hans mödosamt tillverkade delar
) håller på att tillverka nya arbetsbockar. Varje gavel kommer att ha formen av ett upp-och-ner-vänt "T". Har du kanske några bilder Ronnie?
Nu har vi kommit till infästning av den vertikala delen i den foten (som alltså är horisontell). Ursprungligen hade vi tänkt en tapp med tapphål i foten, skuldror på alla sidor. Med tiden utvecklades tanken på att kombinera med genomgående plugg, där hålen i tappen inte är placerade riktigt rätt i linje, så att pluggen drar ihop fogen, sk. drawboring. Detta är naturligtvis mycket mer jobb än vad som egentligen krävs, men det är meningen att projektet skall innebära möjligheter att testa nya maskiner/metoder etc.
I sista stund kom vi också fram till att en ensam tapp med "normalstora" skuldror hade inneburit att tapphålet hade blivit väl stort i förhållande till "väggarna" runtomkring och vi tog därför beslutet att istället göra dubbla tappar med material mellan.
Detta beslut leder till funderingar kring drawboringen. Jag har gjort genomgående plugg med drawboring med enkel tapp, men aldrig med dubbla. Dubbla tappar skulle innebära att pluggen kommer att tvingas upp+ner en extra gång och jag är rädd att det slutar dåligt. Synpunkter? Jag har en fundering kring att låta den ena pluggen gå rakt igenom tapp nr 1 och "drawborad" i tapp nr 2 och så får den andra pluggen går rakt igenom tapp nr 2 och "drawborad" i tapp nr 1. På så sätt blir det ett drag neråt i båda tapparna vilket borde fördela dragkrafterna jämnt mellan tapparna - å andra sidan innebär det att endast 2 av den stående delens fyra hörn dras ner mot en foten. Tycker att det borde funka, men vet inte.
Kanske är det bättre att borra för drawboing i båda tapparna för båda pluggarna fast istället inte flytta hålet så mycket så att dragkraften blir mindre och belastningen på pluggen lägre.
Tar gärna emot både synpunkter, fakta o lösa funderingar
Funderar också kring materialet i pluggen. Brukar normalt bara ta något som ger fin kontrast men i detta fallet vill ja ha något som är både segt och starkt. Har ett svagt minne av att en (eneträ) för användes för pluggar, eller är jag ute och cyklar? Förslag? Tänker mig att tillverka pluggen med en dowel plate, dvs platta i hårt stål som man slå fyrkantiga bitar genom och får en rundstav. Tänkte stanna innan jag har slagit igenom hela biten och sen hyvla den den fyrkantiga biten till en 8-hörning och i andra änden spetsar jag pluggen. Lätt att slå igenom och när jag har slagit in den 8-kantiga biten i träet så sitter pluggen som berget, vilket den iofs lär göra ändå. Men lätt att sen bara såga av spets och resterande plugg i den 8-kantiga änden. Ja, jag vet att det är overkill
Jag och Pysslarn (mest han, jag tittar på och hjälper ibland till att fräsa fel i hans mödosamt tillverkade delar
) håller på att tillverka nya arbetsbockar. Varje gavel kommer att ha formen av ett upp-och-ner-vänt "T". Har du kanske några bilder Ronnie?Nu har vi kommit till infästning av den vertikala delen i den foten (som alltså är horisontell). Ursprungligen hade vi tänkt en tapp med tapphål i foten, skuldror på alla sidor. Med tiden utvecklades tanken på att kombinera med genomgående plugg, där hålen i tappen inte är placerade riktigt rätt i linje, så att pluggen drar ihop fogen, sk. drawboring. Detta är naturligtvis mycket mer jobb än vad som egentligen krävs, men det är meningen att projektet skall innebära möjligheter att testa nya maskiner/metoder etc.
I sista stund kom vi också fram till att en ensam tapp med "normalstora" skuldror hade inneburit att tapphålet hade blivit väl stort i förhållande till "väggarna" runtomkring och vi tog därför beslutet att istället göra dubbla tappar med material mellan.
Detta beslut leder till funderingar kring drawboringen. Jag har gjort genomgående plugg med drawboring med enkel tapp, men aldrig med dubbla. Dubbla tappar skulle innebära att pluggen kommer att tvingas upp+ner en extra gång och jag är rädd att det slutar dåligt. Synpunkter? Jag har en fundering kring att låta den ena pluggen gå rakt igenom tapp nr 1 och "drawborad" i tapp nr 2 och så får den andra pluggen går rakt igenom tapp nr 2 och "drawborad" i tapp nr 1. På så sätt blir det ett drag neråt i båda tapparna vilket borde fördela dragkrafterna jämnt mellan tapparna - å andra sidan innebär det att endast 2 av den stående delens fyra hörn dras ner mot en foten. Tycker att det borde funka, men vet inte.
Kanske är det bättre att borra för drawboing i båda tapparna för båda pluggarna fast istället inte flytta hålet så mycket så att dragkraften blir mindre och belastningen på pluggen lägre.
Tar gärna emot både synpunkter, fakta o lösa funderingar
Funderar också kring materialet i pluggen. Brukar normalt bara ta något som ger fin kontrast men i detta fallet vill ja ha något som är både segt och starkt. Har ett svagt minne av att en (eneträ) för användes för pluggar, eller är jag ute och cyklar? Förslag? Tänker mig att tillverka pluggen med en dowel plate, dvs platta i hårt stål som man slå fyrkantiga bitar genom och får en rundstav. Tänkte stanna innan jag har slagit igenom hela biten och sen hyvla den den fyrkantiga biten till en 8-hörning och i andra änden spetsar jag pluggen. Lätt att slå igenom och när jag har slagit in den 8-kantiga biten i träet så sitter pluggen som berget, vilket den iofs lär göra ändå. Men lätt att sen bara såga av spets och resterande plugg i den 8-kantiga änden. Ja, jag vet att det är overkill
Hur mycket material är det mellan tapparna? Problemet du beskriver uppkommer ju bara om dowelen ska igenom båda tapparna. Om du kör på 2 drawboringpinnar från varje sida, och "stoppar" hålen så de aldrig möts i den delen som är mellan tapparna borde det bli som normal drawboring. Om det är tunt med material så man inte får in hål med botten från båda håll kan man offseta pluggarna så hålen inte möts i samma centrum.
Det var det oviktiga spånandet, nu till det viktiga; hur gick det med Ronnies gängning?
Det var det oviktiga spånandet, nu till det viktiga; hur gick det med Ronnies gängning?
En(e) användes väl ofta till dymlingar i båtbyggen, delvis för att det är starkt och segt men också för att det fungerar extremt bra i vatten. Jag har hört om dykare som hittat rester av gamla skepp, eller ja de har hittat en samling endymlingar i mer eller mindre förtvinade rester av båten. Så en är nog bra, men så är även ask, ek, hickory med flera.
Angående dragborrningen, jag hade inte varit orolig över dymlingens bana genom de båda tapparna så länge hålförskjutningen är balanserad. Hålförskjutningen bör ju anpassas efter trädslag också, ek har ju t.ex inte samma giv som furu. Jag får också för mig att många tar i från knäna när dom förskjuter hålen, och kanske glömmer att ingen förskjutning alls fortfarande innebär att skuldran ligger an och att tappen har nått sitt ändläge.
Angående dragborrningen, jag hade inte varit orolig över dymlingens bana genom de båda tapparna så länge hålförskjutningen är balanserad. Hålförskjutningen bör ju anpassas efter trädslag också, ek har ju t.ex inte samma giv som furu. Jag får också för mig att många tar i från knäna när dom förskjuter hålen, och kanske glömmer att ingen förskjutning alls fortfarande innebär att skuldran ligger an och att tappen har nått sitt ändläge.
Ola C skrev:
Det finns 8,5mm mellan tapparna. Förstår ditt tänk, men tycker inte att 8,5mm är så mkt att landa i, speciellt som jag vill spetsa pluggarna lite för att få in dem. Å andra sidan trevligt för då kan vi sätta 4 pluggar och få ett jämnare tryck.
Gängningen ja...jag beklagar, den glömdes bort. I alla fall från min sida, antar att Ronnie också glömde av det (eller bangade?!?
). nästa gång!
Medlem
· Västerbottens län
· 17 856 inlägg
Är det narar ni diskuterar?
Protte
Protte
Hmm, tveksamt. Googlade narar och åtminstone de 50 första träffarna handlar om annat än de pluggar jag talar om. Hittade nare som enligt Wikipedia är "tvärslå på bräddörrar för att få brädorna att hålla samman", vilket jag inte heller diskuterar.prototypen skrev:
Drawboring handlar om att man först fixar tapp+tapphål, eller slits för den delen. Sen borrar man igenom och slår igenom en plugg som mekaniskt låser fast tappen o tapphålet. Sen kan man vara extra fiffig och "drawbore" där man sätter hålet i tappen aningen förskjutet gentemot hålen i tapphåletw väggar, på så sätt dras fogen ihop när man knackar igenom pluggen. Ska ta en bild på när vi gör det
Medlem
· Västerbottens län
· 17 856 inlägg
Jag gjorde tvärt om och googlade på drawboring och med eller utan förskjutning så kallas det hos oss norröver att nara.
Protte
PS med dagens lim så räcker det med limning, hålen minskar bara hållfastheten
Protte
PS med dagens lim så räcker det med limning, hålen minskar bara hållfastheten
Bilder saknas dessvärre, främst för att jag är strängt upptagen med att 1: försöka dölja mina misstag, 2: försöka rätta till mina misstag.
Exempel: tänker att jag ska markera mitten av foten (längd/bredd) inför tillverkningen av tapphål (helt onödigt men det fattar ju inte jag) och markerar korrekt mitten på bredden och ska sedan vara lite smart och använda en fräsmall som storystick för att undvika mätfel (haha) eftersom det är tolv "fötter" som ska märkas upp. Resultat: mittmarkeringen i längsled hamnade ca 25 mm off, fullt synligt för den som iddes kasta ett öga men jag var så nöjd med att nu fick alla fötter samma mått så jag tänkte inte ens tanken att jag skulle kontrollera den första innan jag gjorde de återstående elva. Scheisse!!!!
Som tur var såg ju Daniel felet och rättade till det; jag gick ut och la några vedträn i kaminen. Det gick bra förutom att jag fick en sotfläck i pannan men det dör man ju inte av.
Vad gäller dragborrningen undrar jag om man inte ska vara tuff och göra alla hål lika förskjutna i tapparna i förhållande till hålen i fötterna som går genom tapphålen. Sedan gör man l å n g a och riktigt spetsiga pluggar som utan problem hittar och tar sig genom alla hål för att sedan tjockna till och slutgiltigt tvinga ihop delarna? Dvs en plugg som lite galant tråcklar sig igenom alla hål och sedan visar sitt rätta jag och talar om var skåpet ska stå!
Vad gäller gängningen är jag sur på mig av den anledningen också. Har ett antal möbelben med en bult iskruvad och tänkte ta med några men får skylla på att (helt sant) jag gick upp fem på morgonen för att komma iväg kl sex från Varberg. Så dags är jag inte människa eller ens encellig, jag är glad att jag fick med mig ordinarie survivalkit och i det ingår normalt inga möbelben. Glömde helt enkelt. Är försiktig på gränsen (?) till feg normalt men inte när jag vet att jag har rätt läs mina inlägg så utmaningen kvarstår såklart!
@ Daniel: stort tack för ännu en fin och lärorik vistelse hos dig. Din kompetens och vilja att dela med dig av den är enastående liksom din generositet!
//Ronnie
Exempel: tänker att jag ska markera mitten av foten (längd/bredd) inför tillverkningen av tapphål (helt onödigt men det fattar ju inte jag) och markerar korrekt mitten på bredden och ska sedan vara lite smart och använda en fräsmall som storystick för att undvika mätfel (haha) eftersom det är tolv "fötter" som ska märkas upp. Resultat: mittmarkeringen i längsled hamnade ca 25 mm off, fullt synligt för den som iddes kasta ett öga men jag var så nöjd med att nu fick alla fötter samma mått så jag tänkte inte ens tanken att jag skulle kontrollera den första innan jag gjorde de återstående elva. Scheisse!!!!
Som tur var såg ju Daniel felet och rättade till det; jag gick ut och la några vedträn i kaminen. Det gick bra förutom att jag fick en sotfläck i pannan men det dör man ju inte av.
Vad gäller dragborrningen undrar jag om man inte ska vara tuff och göra alla hål lika förskjutna i tapparna i förhållande till hålen i fötterna som går genom tapphålen. Sedan gör man l å n g a och riktigt spetsiga pluggar som utan problem hittar och tar sig genom alla hål för att sedan tjockna till och slutgiltigt tvinga ihop delarna? Dvs en plugg som lite galant tråcklar sig igenom alla hål och sedan visar sitt rätta jag och talar om var skåpet ska stå!
Vad gäller gängningen är jag sur på mig av den anledningen också. Har ett antal möbelben med en bult iskruvad och tänkte ta med några men får skylla på att (helt sant) jag gick upp fem på morgonen för att komma iväg kl sex från Varberg. Så dags är jag inte människa eller ens encellig, jag är glad att jag fick med mig ordinarie survivalkit och i det ingår normalt inga möbelben. Glömde helt enkelt. Är försiktig på gränsen (?) till feg normalt men inte när jag vet att jag har rätt läs mina inlägg så utmaningen kvarstår såklart!
@ Daniel: stort tack för ännu en fin och lärorik vistelse hos dig. Din kompetens och vilja att dela med dig av den är enastående liksom din generositet!
//Ronnie
Haha, grymt kul att läsa om dina framsteg Ronnie Klantar sig gör man alltid, mer eller mindre. Igår kom en granne ner till snickeriet och skulle ha ett hyllplan kapat till 330 i bredd. Hon fick det exakt 303. Same same but different.
På tal om den där bulten i möbelben, såna här brukar det väl sitta? https://www.heritageupholsterysuppl...8d27136e95/s/a/sample_wood_to_metal_dowel.jpg
Klantar sig gör man alltid, mer eller mindre. Igår kom en granne ner till snickeriet och skulle ha ett hyllplan kapat till 330 i bredd. Hon fick det exakt 303. Same same but different.På tal om den där bulten i möbelben, såna här brukar det väl sitta? https://www.heritageupholsterysuppl...8d27136e95/s/a/sample_wood_to_metal_dowel.jpg
Japp, det är den typen av träskruv som övergår till bultgänga det handlar om.
Tack för berättelsen om hyllplanet — på ett konstigt sätt skönt att höra att andra också begår misstag fastän man mäter, tänker och är noggrann när det t ex ska kapas.kanske är det den mänskliga faktorn som gör oss till människor...
//Ronnie
Tack för berättelsen om hyllplanet — på ett konstigt sätt skönt att höra att andra också begår misstag fastän man mäter, tänker och är noggrann när det t ex ska kapas.kanske är det den mänskliga faktorn som gör oss till människor...
//Ronnie
Vi testar detta! Hur svårt kan det vara liksom? Och som sagt, skulle det blir för bra vid torrpassningen så kan vi borra frigång i den ena av tapparna tex.Pysslarn skrev:
Jag fick en hel del eneträ av verktygsgurun för att par år sedan, nu ska det äntligen bli till nytta! Ska bli spännande! Funderar på att använda mikron för att se till att det är riktigt torrt, läste om det i en annan tråd. Mycket nyfiken på resultatet.
Redigerat:
Du är ju hal som en ål. I orginaltråden där detta haussades upp till månadens event förstod jag (och fler?) det som att du skulle gänga i en M10a direkt i ett trähålPysslarn skrev:
Ah, jag läste fel, du är inte hal, det är jag som är trög
Redigerat:
Några reflektioner utan ambition att försöka svara på frågan egentligen...
Angående den svenska benämningen på "drawboring" så har jag inte lyckats hitta någon riktigt bra eller etablerad benämning på svenska vilket jag tycker är lite konstigt. Tekniken är knappast någon modern amerikansk uppfinning även om den verkar ha kommit på modet igen i amerkansk litteratur de senaste åren (the Schwarz som varit framme igen?).
Protte benämner tekniken att "nara" vilket jag inte har skäl att emotsäga men ivarjefall i Österbotten så verkar "nara" motsvara "gradregel" på svensk svenska: https://www.byggahus.se/forum/mobelsnickeri/265489-ek-bord.html?perpage=15#post2353312
Angående valet av träslag till "pinnarna" så har även jag hört eller läst någonstans att ene är utmärkt eftersom det är både segt och hårt. Syren skall tydligen också vara riktigt bra till detta.
Sedan så undrar jag om det är lönt att göra hålet förskjutet i den andra tappen. Det fungerar säkert om "pinnanrna" är tillräckligt spetsiga men jag undrar om de inte formas så pass av den första passagen så att förskjutningen saknar riktig effekt i den andra tappen. Jag hade nog funderat på att sätta två "pinnar" i respektive tapp men att slå i dem från varsitt håll. Då är man ivarjefall säker på att minst en av pinnarna drar i respektive tapp. Drar sedan pinnen som redan passerat första tappen även i den andra så ser jag det som en bonus.
Jag är fortfarande inte riktigt med på varför ni väljer dubbla tappar. Om den horisontella delen av foten är tjock nog för två tappar så borde det inte vara några problem att få plats med en tapp. (Men jag har förstås missupfattat detta helt och hållet, det har ju hänt förr, bild på tapparna?) Med en tunnare tapp så blir ju väggarna runt tapphålet tjockare. Jag läste alldeles nyligen en artikel (kan ha varit senaste FWW) där de testat tappar och tapphål för att se vilken egenskap som hade mest betydelse för hållfastheten. De provade tappar med olika längd, djup och tjocklek. Om jag minns rätt så var det som hade största påverkan tappens längd och tjockleken påverkade minst(?) (längd = horisontella måttet i detta fallet). Detta är kanske inte så överraskande eftersom ökad längd ökar limytan mer än ökad tjocklek på tappen. Dubbla tappar ger ju såklart dubbla limytan vilket iofs är ännu bättre.
Är avsikten förresten att fogen ska limmas? En av fördelarna med "dragborrning" är väl att fogen inte behöver vara permanent utan kan tas isär om det skulle behövas av någon anledning. Ska det limmas så fyller ju "dragborrningen" främst en funktion medan limmet torkar, precis som när man sätter en skruv i en limfog. Nu inser jag förstås att ni inte använder denna tekniken främst av praktiska eller rationella skäl. Isåfall hade det enklaste nog varit att plocka fram Domino XL och sedan brum, brum, klart.
Slutligen, angående gängningen som mycket riktigt förväntades bli "månadens event" som Ola C säger. Jag hade ambitionen att försöka komma förbi i helgen med en förhoppning om att jag skulle råka komma just i det kritiska ögonblicket. Till skillnad från många andra så har jag fortfarande hopp om ett positivt resultat och då kanske Ronnie skulle uppskatta närvaron av ett ögonvittne med välvillig inställning.
Angående den svenska benämningen på "drawboring" så har jag inte lyckats hitta någon riktigt bra eller etablerad benämning på svenska vilket jag tycker är lite konstigt. Tekniken är knappast någon modern amerikansk uppfinning även om den verkar ha kommit på modet igen i amerkansk litteratur de senaste åren (the Schwarz som varit framme igen?).
Protte benämner tekniken att "nara" vilket jag inte har skäl att emotsäga men ivarjefall i Österbotten så verkar "nara" motsvara "gradregel" på svensk svenska: https://www.byggahus.se/forum/mobelsnickeri/265489-ek-bord.html?perpage=15#post2353312
Angående valet av träslag till "pinnarna" så har även jag hört eller läst någonstans att ene är utmärkt eftersom det är både segt och hårt. Syren skall tydligen också vara riktigt bra till detta.
Sedan så undrar jag om det är lönt att göra hålet förskjutet i den andra tappen. Det fungerar säkert om "pinnanrna" är tillräckligt spetsiga men jag undrar om de inte formas så pass av den första passagen så att förskjutningen saknar riktig effekt i den andra tappen. Jag hade nog funderat på att sätta två "pinnar" i respektive tapp men att slå i dem från varsitt håll. Då är man ivarjefall säker på att minst en av pinnarna drar i respektive tapp. Drar sedan pinnen som redan passerat första tappen även i den andra så ser jag det som en bonus.
Jag är fortfarande inte riktigt med på varför ni väljer dubbla tappar. Om den horisontella delen av foten är tjock nog för två tappar så borde det inte vara några problem att få plats med en tapp. (Men jag har förstås missupfattat detta helt och hållet, det har ju hänt förr, bild på tapparna?) Med en tunnare tapp så blir ju väggarna runt tapphålet tjockare. Jag läste alldeles nyligen en artikel (kan ha varit senaste FWW) där de testat tappar och tapphål för att se vilken egenskap som hade mest betydelse för hållfastheten. De provade tappar med olika längd, djup och tjocklek. Om jag minns rätt så var det som hade största påverkan tappens längd och tjockleken påverkade minst(?) (längd = horisontella måttet i detta fallet). Detta är kanske inte så överraskande eftersom ökad längd ökar limytan mer än ökad tjocklek på tappen. Dubbla tappar ger ju såklart dubbla limytan vilket iofs är ännu bättre.
Är avsikten förresten att fogen ska limmas? En av fördelarna med "dragborrning" är väl att fogen inte behöver vara permanent utan kan tas isär om det skulle behövas av någon anledning. Ska det limmas så fyller ju "dragborrningen" främst en funktion medan limmet torkar, precis som när man sätter en skruv i en limfog. Nu inser jag förstås att ni inte använder denna tekniken främst av praktiska eller rationella skäl. Isåfall hade det enklaste nog varit att plocka fram Domino XL och sedan brum, brum, klart.
Slutligen, angående gängningen som mycket riktigt förväntades bli "månadens event" som Ola C säger. Jag hade ambitionen att försöka komma förbi i helgen med en förhoppning om att jag skulle råka komma just i det kritiska ögonblicket. Till skillnad från många andra så har jag fortfarande hopp om ett positivt resultat och då kanske Ronnie skulle uppskatta närvaron av ett ögonvittne med välvillig inställning.
