Dränera och isolera källaren.
Då kommer denna fråga igen. Har läst massor av trådar både här på BH och på andra ställe och som alltid finns massor av åsikter. Vi planerar att dränera & isolera vår källare. Har rivit ner väggarna och hittar svartmögel och även saltutfällnad vilket tyder på inkommande fukt. Källaren skall användas till gästrum, klädförvaring, tvättstuga och tv/biorum. Så vi kommer vistas där en hel del.
Om man kollar runt så kan man väl ganska snabbt komma fram till att där är två system som gäller. Platonmatta med isolering alternativt isodrän/pordrän. Jag är ganska övertygad om att båda systemen löser uppgiften bra. Och efter tips så tycker jag att en av de viktigaste sakerna är att hitta en installatör som kan hantera systemet. Alltså ett korrekt och bra utfört arbete.
Det som kan skilja är ju vilka förutsättningar vi har på våra hus. Finns det något som talar för det ena eller andra ut ifrån mina förutsättningar. Jag har ett 60-tals Hultfredshus i Skåne. Vad jag kan urläsa från ritningen så står väggarna på en grundsula som är 500 bred. Väggarna är 250mm tjocka. Strukna med två lager asfalt och puts. Grannarna som grävt i marken säger att man kommer ca. 500 mm för hand sedan tar det stopp. Väldigt mycket lera. Vet inte om lera är bra eller dåligt men det känns som man vill ha bort vattnet från väggen och dränerar ut det så långt som möjligt.
Finns det något system som är mer lämpat med mina förutsättningar?
Om man kollar runt så kan man väl ganska snabbt komma fram till att där är två system som gäller. Platonmatta med isolering alternativt isodrän/pordrän. Jag är ganska övertygad om att båda systemen löser uppgiften bra. Och efter tips så tycker jag att en av de viktigaste sakerna är att hitta en installatör som kan hantera systemet. Alltså ett korrekt och bra utfört arbete.
Det som kan skilja är ju vilka förutsättningar vi har på våra hus. Finns det något som talar för det ena eller andra ut ifrån mina förutsättningar. Jag har ett 60-tals Hultfredshus i Skåne. Vad jag kan urläsa från ritningen så står väggarna på en grundsula som är 500 bred. Väggarna är 250mm tjocka. Strukna med två lager asfalt och puts. Grannarna som grävt i marken säger att man kommer ca. 500 mm för hand sedan tar det stopp. Väldigt mycket lera. Vet inte om lera är bra eller dåligt men det känns som man vill ha bort vattnet från väggen och dränerar ut det så långt som möjligt.
Finns det något system som är mer lämpat med mina förutsättningar?
Dränerade & isolerade med 200 mm Isodrän, på egen hand, halva källaren förra hösten. Hyrde en minigrävare och det var VÄLDIGT svårgrävt med denna (bor också i Skåne med lerig jord) så mitt tips är att hyra en ordentlig grävare!Mr Lorentz skrev:
Ta bort ev kallasfalt och putsa ut ojämnheterna. Kan varmt rekommendera Isodrän! Lätt att jobba med & bra service via deras support/säljare!
Lycka till!
Dränerade själv om mitt hus i somras. Bor i Södermanland och kunde gräva 15cm med spade sen kom lera. Innan dräneringen så luktade det fukt i källaren och vi hade massor med gråsuggor, hittade en 2-4st om dagen.
Satte dit platon och 100mm cellplast, kanonklimat i källaren. Fått upp temperaturen med en 5 grader och inte någon gråsugga sedan dess. Gjorde allt jobb själv (visste inte hur en dränering såg ut innan det var uppgrävt, det var mina förkunskaper) utom köra grävmaskin och de lyckades gräva av inkommande vatten. Ska man göra jobbet själv så är det bra om man är 2st när man jobbar med platon, en rulle på 2*10 meter är lite knölig att hålla på med själv.
Satte dit platon och 100mm cellplast, kanonklimat i källaren. Fått upp temperaturen med en 5 grader och inte någon gråsugga sedan dess. Gjorde allt jobb själv (visste inte hur en dränering såg ut innan det var uppgrävt, det var mina förkunskaper) utom köra grävmaskin och de lyckades gräva av inkommande vatten. Ska man göra jobbet själv så är det bra om man är 2st när man jobbar med platon, en rulle på 2*10 meter är lite knölig att hålla på med själv.
Tack för era svar. Min tanke vara att lägga ut jobbet helt, även om man kan spara massor av pengar. Men jag blir mer och mer osäker då jag tycker det är väldigt mycket pengar. Att gräva själv vill jag inte. Både för att jag aldrig kört maskiner, jag har ingen koll på om och när det finns risk att huset sätter sig och sen alla ledningar som vatten, el, tele som ligger i marken. Att sätta isodrän är nog inga problem. Finns bra beskrivningar på alla moment och supporten verkar bra. Om man skall köra 100 eller 200 är svårt att veta. Skulle ilja se en kalkyl för återbetalningstiden på vad extra 100 ger.
Stora problemet är dock att tiden inte räcker till och att frun tycker vi skall lägga ut allt så det blir klart på kort tid. Som nybliven husägare, till ett renoveringsobjekt, så finns där andra saker som ventilation, isolera vinden, klinker och putsa väggarna i gillestugan osv. som oxå skall göras.
Stora problemet är dock att tiden inte räcker till och att frun tycker vi skall lägga ut allt så det blir klart på kort tid. Som nybliven husägare, till ett renoveringsobjekt, så finns där andra saker som ventilation, isolera vinden, klinker och putsa väggarna i gillestugan osv. som oxå skall göras.
Redigerat:
På Isodräns hemsidan står det att man tjänar in den extra 100mm skivan på 7-10 år. Är det något annat som skiljer om man bortser från uppvärmningskostnaden?Jovial skrev:
Det jag gillar med 100 + 100mm isodrän är att man kan få förskjutna skarvar och mindre risk för köldbryggor.
Medlem
· Västra Götaland
· 243 inlägg
Inför vår dränering simulerade jag vår källarvägg i ett dynamiskt dataprogram för fuktvandring och isolering i källarväggar vid universitetet. Kortfattat: fuktvandringen i källarväggen simuleras timme för timme över ett antal år (dvs alla säsonger) för en given klimat/väderprofil (i mitt fall Göteborg), väggens väderläge samt dess konstruktion och det invändiga fukttillskottet (från människor, bad tvätt etc)
Vi testade både dränskivesystem och platonsystem med motsvarande isolering. Skillnaden ur fuktvandrings- och isoleringssynpunkt var minimal på källarvägg av betong och betonghålsten. Systemen presterade snudd på identiskt som genomsnitt över året utifrån dessa synpunkter.
På källarvägg av lättbetong och i viss mån även lättklinker var dock skillnaden signifikant - dränskivesystem gav torrare vägg som ett årligt genomsnitt. Den lägre fukthalten i väggens porer gav därför även något bättre isolervärde. Förklaringen till skillnaden var att det invändiga fukttillskottet (40-70 % över året) lättare togs upp av lättbetongens porer. Platonsystemet hade svårare att föra ut denna. Kondensering skedde heller aldrig på platonmattans insida på djup större än 1 meter eftersom mattan var lika varm som källarväggen pga utv isolering. Vid dränskiva skedde kondensering i skivans yttersta skikt.
Testade även att variera 100 och 200 mm utv isolering: Oavsett system gav 200 mm utvändig isolering ca 5 % lägre fukthalt som årsgenomsnitt i porerna vid väggens insida jämfört 100 mm isolering. Om man lade till invändig isolering > 50 mm gick det inte att komma under 75 % rel fukthalt bakom den invändiga isoleringen med 100 mm utv isolering. Med 200 mm utv isolering klarades det dock om än med liten marginal. En generell regel var att ju tjockare invändig isolering desto mer utvändig isolering måste man ha för att ligga under kritisk fukthalt inne i väggkonstruktionen.
Ett kanske kontra-intuitivt men robust resultat var att med ovan klimat/väderprofil och uppvärmd källare (20 grader) var det det invändiga(!) fukttillskottet som gav den största fuktbelastningen på väggens porer (dvs utåtgående fuktvandring dominerade) trots att det utvändiga fukttillskottet var upp till 100 % och det invändiga varierade mellan 40-70 % över året. Om man lade till ett utvändigt tätskikt ökade fuktbelastningen i väggen. Förklaringen är temperaturfallet från insida till utsida över källarväggen pga den uppvärmda källaren.
Om, å andra sidan, källaren inte var uppvärmd så var det alltid det utvändiga fukttillskottet som bidrag mest till fuktbelastningen i väggens porer (dvs den inåtgående fuktvandringen dominerade). Först då blev skillnaden i rel fukt på väggens sidor (upp till 100 % utvändigt kontra 40-70 % invändigt) avgörande. Ett utvändigt tätskikt minskade då fuktbelastningen i väggen.
Några generella men förhållandevis robusta slutsatser med ovan klimat/väderprofil (och ett invändigt fukttillskott motsvarande 40-70 % rel fukthalt under året) kan dras men tolkas med försiktighet:
Uppvärmd källare:
På vägg av gjuten betong och betonghålsten och med lika tjock isolering presterade systemen snudd på identiskt ur fuktvandrings- och isoleringssynpunkt.
På vägg av lättbetong och i viss mån lättklinker var fukthalten upp till 20 % lägre med dränskivesystem som årsgenomsnitt. Störst skillnad på vintern då källaren är som varmast relativt markmassor vilket sätter fart på utåtgående fuktvandring. Varje vinter och vår blir en upptorkningsperiod med dränskivessystem.
Ej uppvärmd källare
Utvändigt tätskikt typ platon överlägset ur fuktsynpunkt.
Vi testade både dränskivesystem och platonsystem med motsvarande isolering. Skillnaden ur fuktvandrings- och isoleringssynpunkt var minimal på källarvägg av betong och betonghålsten. Systemen presterade snudd på identiskt som genomsnitt över året utifrån dessa synpunkter.
På källarvägg av lättbetong och i viss mån även lättklinker var dock skillnaden signifikant - dränskivesystem gav torrare vägg som ett årligt genomsnitt. Den lägre fukthalten i väggens porer gav därför även något bättre isolervärde. Förklaringen till skillnaden var att det invändiga fukttillskottet (40-70 % över året) lättare togs upp av lättbetongens porer. Platonsystemet hade svårare att föra ut denna. Kondensering skedde heller aldrig på platonmattans insida på djup större än 1 meter eftersom mattan var lika varm som källarväggen pga utv isolering. Vid dränskiva skedde kondensering i skivans yttersta skikt.
Testade även att variera 100 och 200 mm utv isolering: Oavsett system gav 200 mm utvändig isolering ca 5 % lägre fukthalt som årsgenomsnitt i porerna vid väggens insida jämfört 100 mm isolering. Om man lade till invändig isolering > 50 mm gick det inte att komma under 75 % rel fukthalt bakom den invändiga isoleringen med 100 mm utv isolering. Med 200 mm utv isolering klarades det dock om än med liten marginal. En generell regel var att ju tjockare invändig isolering desto mer utvändig isolering måste man ha för att ligga under kritisk fukthalt inne i väggkonstruktionen.
Ett kanske kontra-intuitivt men robust resultat var att med ovan klimat/väderprofil och uppvärmd källare (20 grader) var det det invändiga(!) fukttillskottet som gav den största fuktbelastningen på väggens porer (dvs utåtgående fuktvandring dominerade) trots att det utvändiga fukttillskottet var upp till 100 % och det invändiga varierade mellan 40-70 % över året. Om man lade till ett utvändigt tätskikt ökade fuktbelastningen i väggen. Förklaringen är temperaturfallet från insida till utsida över källarväggen pga den uppvärmda källaren.
Om, å andra sidan, källaren inte var uppvärmd så var det alltid det utvändiga fukttillskottet som bidrag mest till fuktbelastningen i väggens porer (dvs den inåtgående fuktvandringen dominerade). Först då blev skillnaden i rel fukt på väggens sidor (upp till 100 % utvändigt kontra 40-70 % invändigt) avgörande. Ett utvändigt tätskikt minskade då fuktbelastningen i väggen.
Några generella men förhållandevis robusta slutsatser med ovan klimat/väderprofil (och ett invändigt fukttillskott motsvarande 40-70 % rel fukthalt under året) kan dras men tolkas med försiktighet:
Uppvärmd källare:
På vägg av gjuten betong och betonghålsten och med lika tjock isolering presterade systemen snudd på identiskt ur fuktvandrings- och isoleringssynpunkt.
På vägg av lättbetong och i viss mån lättklinker var fukthalten upp till 20 % lägre med dränskivesystem som årsgenomsnitt. Störst skillnad på vintern då källaren är som varmast relativt markmassor vilket sätter fart på utåtgående fuktvandring. Varje vinter och vår blir en upptorkningsperiod med dränskivessystem.
Ej uppvärmd källare
Utvändigt tätskikt typ platon överlägset ur fuktsynpunkt.
Redigerat:
Medlem
· Västra Götaland
· 243 inlägg
Nej, det är inga nya resultat eller rapport. Sådana program används generellt vid fuktsäkerhetsprojektering av större byggprojekt vid tex uppdrag o forskning. Här ett exempelb8q skrev:
http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1969980&fileOId=1969981
De förekommer även i pågående forskning.
I mitt fall simulerade vi med parametrar för min källarvägg och varierade parametrarna vilket gav en intuitiv insikt i hur olika parametrar kan påverka resultatet i ett komplext system. Man får insikten att dynamiska fuktberäkningar över längre tid kan vara väldigt annorlunda när t ex såväl kapillära effekter som diffusion sker samtidigt och samverkar, jämfört de statiska fuktberäkningar som man kört med lite som överslagsberäkningar i vardagen. Det är väl det som är värdet med simuleringar. De kan ge en större intuitiv förståelse för sammanhang i processerna snarare än den exakta prognosen för framtiden. Precis som väderprognoser
Jag tänkte framförallt på de där slutsatserna av simuleringen; att platon är bäst vid ej uppvärmd källare, att dränskivor är bäst vid uppvärmd lättbetongkällare, och att systemen är likvärdiga vid uppvärmd källare av betong eller betonghålsten.
De uppgifterna har jag aldrig sett att systemtillverkarna, återförsäljarna eller montörerna har gett, nämligen.
De uppgifterna har jag aldrig sett att systemtillverkarna, återförsäljarna eller montörerna har gett, nämligen.
Medlem
· Västra Götaland
· 243 inlägg
Kanske för att de inte måste? Det skiljde ju tämligen lite mellan systemen i de flesta fall som vi körde. Det gjorde under de flesta förutsättningar i mitt fall större skillnad på fuktvandringen att välja 200 mm än 100 mm än om man hade det ena aller andra systemet. Om skillnaderna är såpass små som här tvivlar jag om det skulle löna sig för tillverkare att bekosta sådana forskningsuppdrag för att använda i sin marknadsföring.b8q skrev:
Medlem
· Västra Götaland
· 243 inlägg
Dränskiva. Lite annorlunda lösning dock. Har sutteränghus i lättbetong från -79 som vi grävde upp permanent så att det nu är likt en betongplatta på mark med marknivån kring golvnivån. Dränskivorna (200 mm) får alltså i princip funktionen som en dränerande kantbalksisolering. Utanför isodränen finns markisolering på sedvanligt vis. (Finns dock ett undantag med ett fåtal meter på baksidan där det kommer upp till ca 1,20 djup).Mr Lorentz skrev:
Om nu jord/lera tränger sig igenom markduk och sätter igen skivan så har du ändå dubbla skivor. Tycker att priset för dubbla skivor är relativ litet i sammanhanget om du ser på hur stort jobbet är. 100mm kanske räcker mer än väl men du vill inte stå där om 15 år och säga, fan skulle satt 200mm istället
En av anledningarna till att jag valde platon var även att andra i det lilla området där jag bor använt det och med gott resultat. Visst Isodrän hade kanske blivit ännu bättre, kanske hade blivit ytterligare någon grad varmare men trots allt så fungerar min dränering som det ska nu och det räcker för mig.
En av anledningarna till att jag valde platon var även att andra i det lilla området där jag bor använt det och med gott resultat. Visst Isodrän hade kanske blivit ännu bättre, kanske hade blivit ytterligare någon grad varmare men trots allt så fungerar min dränering som det ska nu och det räcker för mig.
Skall se vad prisskillnaden blir när jag får in offerter. Har ca. 40 löpmeter runt huset och 1500mm djup. Får se vad den extra kostnaden blir med plåtbleck, förankring och 100mm extra isodrän. Trro som du att risken finns att man ångrar sig. Å andra sidan har jag många hål att stoppa pengarna i på detta renoveringsobjekt