Dimensionera självdrag?
Finns mycket tyckande och tänkanden om självdrag men sällan rent konkreta fakta?
Jag är medveten om att det är ett känsligt system som har ett "smalt" område det fungerar i och att yttre faktorer lätt stör ut det.
Jag söker info/tabeller eller liknande för beräkning av ventilareor osv.
Samt installationsanvisningar på olika placering av ventiler, fördelar och nackdelar.
Jag har självdrag idag vilket jag vill behålla men allt går att förbättra.
Jag är medveten om att det är ett känsligt system som har ett "smalt" område det fungerar i och att yttre faktorer lätt stör ut det.
Jag söker info/tabeller eller liknande för beräkning av ventilareor osv.
Samt installationsanvisningar på olika placering av ventiler, fördelar och nackdelar.
Jag har självdrag idag vilket jag vill behålla men allt går att förbättra.
För att få en någorlunda chans till att få självdrag att fungera behövs ett stabilt undertryck vilket enklast löses genom att ha luftkanaler med stor termisk massa. Så glöm spirokanaler. Här kan du sätta in de olika värden som kan förekomma under året i ett hus.Då får du en termisk drivkraft (att likna med drivtrycket från en fläkt) som redovisas som "pa" http://www.dimensionera.se/ventilation/sjalvdrag.html Har huset fler våningar kan du skippa tanken på självdrag om du inte tänkt göra ett gemensamt tilluftssystem för alla torra rum. Är huset i ett plan så styr du ventflödet via luftintagen.Frånluftskanalen/arna skall ha minst den area som den sammanlagda arean av de uteluftsventiler den skall betjäna. Om drivkraften tex är 3 Pa en vinterdag kan du gå in i uteluftsventilens diagram och avläsa hur mycket luft som tar sig in genom den. ex: http://www.acticon.se/documents/pdf/se/pb-easy-vent-d-t-120601.pdf Obs detta gäller bara när temperaturskillnaden mellan ute o inne gör att drivkraften är 3Pa. Ändras ute eller innetemperaturen så blir drivtrycket ett annat och uteluftsventilen måste justeras. Detta är troligtvis det som gjort att självdragssystem numera mest existerar en kort tid i husplaneringsstadiet innan ett fläktstyrt system blir valt.
Förr ventilerades i stort sett varje rum med frånluft vilket vintertid, genom en mängd halvstenskanaler i murstocken ,gav en rejäl överventilering.Dessutom hade husen ej den täthet som erfodrades att kunna styra luftintagen utan frånluften tänktes strypas genom spjäll i frånluftsgallren istället. Idag vill man koncentrera frånluften där den gör mest nytta till att få bort fukt mm. Mao i bad/kök/toa och istället få in frisk luft till vard rum /sov istället för unken luft genom otätheter från källaren el likn.
Tack för länkarna!
Jag har ett litet hus i två plan ca 45+45m2 och 2,1m takhöjd i båda plan.
Den ordinarie och enda ventkanalen i skorsten är numer upptagen till köksfläkten.
Eldar dagligen i spisen när vi ligger i den kalla årstiden.
Det sitter två 100 mm luftintag i vägg nere och två dito på övre plan varav den enda är bestyckad med pax som går när det är aktivitet i badrummet.
Sommar tid kör vi med myggnät så det är väl mest innan eldningssäsongen kommer igång som man kan sakna lite mer drag i systemet
Jag har ett litet hus i två plan ca 45+45m2 och 2,1m takhöjd i båda plan.
Den ordinarie och enda ventkanalen i skorsten är numer upptagen till köksfläkten.
Eldar dagligen i spisen när vi ligger i den kalla årstiden.
Det sitter två 100 mm luftintag i vägg nere och två dito på övre plan varav den enda är bestyckad med pax som går när det är aktivitet i badrummet.
Sommar tid kör vi med myggnät så det är väl mest innan eldningssäsongen kommer igång som man kan sakna lite mer drag i systemet
som du säkert märker så är det de 2 luftintagen nere som fungerar som luftintag och de 2 på övervåningen släpper ut luft istället för in, som det egentligen är tänkt. Detta är för att huset i sig självt fungerar som en skorsten. Ju längre ner i huset det finns en ventil/öppning , ju kraftigare sugs uteluft in. En paxfläkt ger ca 60-80 kubikmeter luft/timme vilket tom är aningen mindre än vad rekommenderad ventilation till huset anses vara. Detta innebär att paxfläkten borde gå alltid. Har du en äldre paxfläkt så tycker du kanske den låter onödigt mycket men de nyare är betydligt tystare. Prova sedan att strypa ner ventilerna på nedervåningen och känn om luften i ventilen på övervåningen börjar orka suga in luft istället. På nervåningen tar sig luften in i små otätheter iallafall.