Delade pantbrev efter delning av jordbruksfastighet
Efter att släktgård delades så har jag och min fru övertagit en del som gåva, och den andra delen har nu också bytt ägare inom samma släkt.
I lantmäteriets papper efter delningen står det att pantbreven från stamfastigheten skulle tillfalla den delen som vi inte äger.
Så blev det inte och vi har nu delade pantbrev mellan två fastigheter vilket handläggare på inteckningsavdelningen på lantmäteriet lät förklara är helt "värdelöst" då ingen bank kommer låna ut några pengar till någon som inte själv har sina pantbrev på endast sin egen fastighet. Detta uppstår tydligen vid delningar av fastigheter och dödning samt omskrivning av pantbreven krävs, dock måste man komma överens om hur dom ska fördelas.
Nu är min fråga, kalla mig gärna snål eller så, men eftersom förrättningen är klar och överklaganstiden gått ut med flera månader, är jag då skyldig rent juridiskt att ge pantbreven till den andra fastigheten för att dom tidigare ägarna kom överens om detta men det skedde aldrig?
Ärver vi den överenskommelsen eller är det upp till oss nya ägare att komma överens?
Vad kan i så fall hända om jag inte ärar den överenskommelsen? Stämning?
Det handlar om betydande belopp så det är inget jag är särskilt sugen på att bara skänka iväg.
I lantmäteriets papper efter delningen står det att pantbreven från stamfastigheten skulle tillfalla den delen som vi inte äger.
Så blev det inte och vi har nu delade pantbrev mellan två fastigheter vilket handläggare på inteckningsavdelningen på lantmäteriet lät förklara är helt "värdelöst" då ingen bank kommer låna ut några pengar till någon som inte själv har sina pantbrev på endast sin egen fastighet. Detta uppstår tydligen vid delningar av fastigheter och dödning samt omskrivning av pantbreven krävs, dock måste man komma överens om hur dom ska fördelas.
Nu är min fråga, kalla mig gärna snål eller så, men eftersom förrättningen är klar och överklaganstiden gått ut med flera månader, är jag då skyldig rent juridiskt att ge pantbreven till den andra fastigheten för att dom tidigare ägarna kom överens om detta men det skedde aldrig?
Ärver vi den överenskommelsen eller är det upp till oss nya ägare att komma överens?
Vad kan i så fall hända om jag inte ärar den överenskommelsen? Stämning?
Det handlar om betydande belopp så det är inget jag är särskilt sugen på att bara skänka iväg.
Ja det är också en väldigt bra fråga som jag inte kan svara på.
Man kan ju se dom som värdelösa just nu, men skulle man tex komma överens om att splitta dom 50/50 istället för att låta ett par miljoner i pantbrev bara ligga så kostar det varje fastighetsägare 375kr i avgift att döda och göra om dom, man får tillgodoräkna sig summan.
Man kan ju se dom som värdelösa just nu, men skulle man tex komma överens om att splitta dom 50/50 istället för att låta ett par miljoner i pantbrev bara ligga så kostar det varje fastighetsägare 375kr i avgift att döda och göra om dom, man får tillgodoräkna sig summan.
Den andra halvan står på sig om överenskommelsen vilket jag förstår i det stora hela, jag hade nog gjort samma sak gissningsvis.
Om jag fattar frågan rätt, så står det i dokumentet från lantmäteriet men man har inte skrivit något separat avtal om detta.
Det finns ett dokument från Ludvig&CO där man skriver att pantbreven endast ska finnas i fastigheten som vi inte äger, men det är som sagt inte möjligt att få det så vid en klyvning.
Det dokumentet är underskrivet av dom tidigare ägarna, alltså ingen som har lagfart idag.
Spelar det då någon roll för mig att tidigare ägarna inte gjorde rätt emellan sig?
Det dokumentet är underskrivet av dom tidigare ägarna, alltså ingen som har lagfart idag.
Spelar det då någon roll för mig att tidigare ägarna inte gjorde rätt emellan sig?
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 18 259 inlägg
Det låter som en rimlig åsikt, och synes vara det rätta. Men vi kan ju titta i andra änden ändå.G Gårdsboende skrev:
Pantbreven (om vi ska ta din uppgift om ett par miljoner för exakt) är alltså värda 40.000 kr då kostnaden för pantbrev är 2 % av inteckningen. Den tvistiga halvan är då värd 20.000 kr. Vad riskerar ni för det?
Ett realistiskt problem som kan uppstå är om någon av er vill låna mot sin fastighet. Har ni då pantbrev ni inte kan enas om hur de ska få intecknas lär det inte bli något lån då någon annan (den som vid var tid har pantbreven) har bästa rätt i fastigheten. Jämfört med blancolån tjänas pantbrevsvärdet in på något år.
Ett annat eventuellt problem är att era släktingar betraktar er som usla människor som inte bara får saker, utan därtill försöker tvinga till er värden om några tiotusen kr som inte var avsedda för er. Om den moraliska frågan är något ni bryr er om är svårt att veta.
Tidigast i tredje hand skulle jag säga att tvistemålet kommer. Värdet ni skulle tvista om understiger ett halvt prisbasbelopp, så det blir småmål i domstol. Det innebär att var och en huvudsakligen kommer bära sina egna rättegångskostnader, det man maximalt kan få ut av motparten för det är någon timmes ombudskostnad. Förlorar ni blir det alltså de omtvistade 20.000+en timmes advokatkostnad+er egen ombudskostnad.
Så så länge ni själva inte behöver låna pengar är frågan mer moralisk än juridisk. Och juridifieras den ändå kostar den er max sådär 30 tkr.
Uppenbarligen vet du ju vad som är rätt, så det är väl mest en fråga om det är pengar nog för att välja andra alternativ.