Hej alla !

Jag har lite funderingar angående de nya bygglovsreglerna, som kommar att börja gälla från Maj i år d^_^b

Som det är nu, så kan bygglov överklagas långt (i teorin flera år!) efter att byggprocessen startat. Nästan som ett rättslöst vakum, där bygglov egentligen i praktiken aldrig vinner laga kraft.

Med de nya reglerna, så ska ett bygglov kunna vinna laga kraft, och om jag förstått saken rätt ska detta kunna ske dessutom bara en månad after att bygglov blivit godkänt (om inga överklaganden inkommit)

Vad jag förstår så ska det också införas bestämmelser så att "grannar och andra som berörs" av ett bygglov ska få ett meddelande när ett bygglov har beslutats, vad beslutet innebär och hur länge den som eventuellt vill överklaga har på sig.


Min fråga är:
Hur kommer "berörda" meddelas om bygglovet?

- T.ex, blir det kommunen som har meddelandeskyldighet med de nya reglerna?
- Hur kommer "granne" och "andra berörda" att definieras ?


Någon som vet ?



Jokomoko :)
 
Alla som har meddelats om bygglovet i ett grannehörande räknas som att dom är underrätade om dom inte har något att erinra. Har dom erinringar så får dom beslutet skickat hem till sig när det är klart.

Sen kommer det att kungöras i post och inrikes tidningar, https://poit.bolagsverket.se/poit/PublikPoitIn.do.

Sen räknar man med att alla berörda själv tar reda på om det har hänt nåt i det område som intresserar denne.
 
Hej Ricken :),

Du skev:
Alla som har meddelats om bygglovet i ett grannehörande räknas som att dom är underrätade


Jo, men min fråga var egentligen hur definieras en granne, dvs vilka s.k sakägare blir meddelade? ...och är det kommunen som bestämmer vilka som är sakägare?


Efter jag skrev mitt första inlägg, så hittade jag Lagrådsremiss Dec.22 2010, komplettering av nya PBL och där står det en del. T.ex att krav på underrättelse (via brev) ska ske till "närmaste grannar", detta gäller inte bara tomtgränsande granne, men även där det skiljer parkmark mellan. Är det det enda kriterierna? dvs Brev till närmsta grannar enligt ovan definition? och att övriga ev. berörda övrigt hänvisas, till publikation i Post och Inrikes Tidningar?

Om nu vi nu förutsätter att det är kommunen som har skyldigheten att identifiera alla berörda som ska ha brev, samt att det är kommunen som också skickar breven, men om nu kommunen missar någon, - kan bygglovet komma till laga kraft ändå?
(eller, blir det som med nuvarande lagstiftning, att det i slutändan i praktiken är upp till den som söker bygglovet att försöka säkerställa att alla som ska underrättelsebrev, även får det)


jokomoko
 
Redigerat:
Grannar kan överklaga att dom inte blivit ansedda som sakägare.
Men det är upp till handläggaren att göra den bedömningen.
 
Samtidigt införs bestämmelser i nya PBL så att grannar och andra som berörs av ett bygglov ska få ett meddelande när ett bygglov har beslutats, vad beslutet innebär och hur länge den som eventuellt vill överklaga har på sig.

Byggnadsnämnden har det yttersta ansvaret för att underrättelseskyldigheten enligt 8 kap. 22 § PBL gentemot de vilka kunnat anses vara berörda parter görs på föreskrivet sätt. Förvaltningslagen garanterar att denna underrättelseskyldighet fullgörs på ett korrekt sätt. Något nämnvärt utrymme för diskussion om denna myndighetsuppgift fullgjorts via enskilda berörda parter – sökanden inhämtar själva grannyttranden som inte behöver vara medgivanden – i stället för genom genom myndighetskontakt kan inte uppkomma utan att nämndens yttersta ansvar härför aktualiseras.
 
Redigerat:
Med dagens regler verkar det som att grannas som har tomter som gränsar direkt mot min tom anses berörda, plus grannar på andra sidan gatan som skulle haft gemensam gräns med oss om man drar ut gränserna i gatan.

När vi fick bygglov så fick en granne som har ca 30cm gemensam gräns med oss i bakre hörnet av tomten vara med på grannehörandet. Han kan överhuvudtaget inte se vår utbyggnad.

En annan granne i andra bakre hörnet saknar gemensam gräns med oss, våra hörn ligger ca 20 cm ifrån varandra, men den grannen har stor insyn mot vår utbyggnad (eller egentligen påbyggnad). Han fick inte vara med på grannehörandet.

På samma sätt så har vi på andra sidan gatan en utfart från en skafttomt. Utfarten mynnar så att den projiceras mot vår tomt med ca 0,5m. Den grannen fick också vara med på grannehörandet. Från deras egentliga tomt kan man inte se vår påbyggnad.

Och enda anledningen till att det blev grannehörande är att vårt hus redan innen påbyggnaden är ca 4kvm större än planen tillåter, om man räknar in balkongen. Vilket jag tror att handläggaren gjorde felaktigt, efterssom den befintliga balkongen ligger på drygt 4m höjd över marken. Själva påbyggnaden som lovet gällde påverkar inte byggytan överhuvudtaget.
 
Själv undrar jag över den nya formuleringen som säger att om en blivande byggnads läge beror på avståndet till gräns, ska berörda grannar kallas till utstakningen. Undrar vem som ansvarar för att DET blir gjort, kan ju knappast vara byggnadsnämnden då det är många privata firmor som anlitas av byggherren till utstakningar, dvs kommunen är inte inblandad alls...
 
Mikael_L
Är inte den stora svårigheten just "Berörda parter"
Vilken även skulle kunna tolkas in gälla de som har (eller mister) en utsikt.
De som brukar jogga eller rasta hunden där.
De som tycker det blir mer trafik där dom bor.
osv osv

Nu kanske sådana här perifiera "berörda" är och fortsättningsvis kommer vara lätta att köra över i olika instanser, men ändock kommer deras ev överklaganden orsaka magsår hos en och annan byggherre.
 
  • Gilla
nlindqvist
  • Laddar…
hempularen skrev:
Och enda anledningen till att det blev grannhörande är att vårt hus redan innen påbyggnaden är ca 4kvm större än planen tillåter, om man räknar in balkongen. Vilket jag tror att handläggaren gjorde felaktigt, efterssom den befintliga balkongen ligger på drygt 4m höjd över marken. Själva påbyggnaden som lovet gällde påverkar inte byggytan överhuvudtaget.
Byggnadsdelar mellan 3 till 5 meter över mark. Om byggnadsdelen skjuter ut mer än 1,50 meter utanför fasad ska arean räknas in i byggnadsarean. Även ett taksprång och gavelsprång som skjuter ut mer än 0,5 meter ska inräknas.

Bygglov får inte beslutas i strid mot detaljplan, annat än om det rör sig om mindre avvikelse (som det förefaller i ditt ärende). Uppstår avvikelse ska grannhörande inhämtas av byggnadsnämnden hos de som kunnat anses berörda. Grannhöranden behöver inte vara medgivanden till sökta åtgärden.
 
Vår balkong sticker inte ut 1,5 m.
 
Jag var helt övertygad om att vi höll oss innanför reglerna, så jag hade inte diskuterat bygget med alla grannarna, bara med den jag bedömde var mest påverkad, dvs den diagonalgranne som inte räknades som granne för hörande av kommunen.

Fick av ren slump reda på att kommunen skickat ut det för hörande till alla grannarna, och fick springa runt hela kvällen med ritningar för att förklara planerna innan kommunens brev låg i deras brevlådor dan därpå.
 
Mikael_L skrev:
Är inte den stora svårigheten just "Berörda parter"
Kan vara en i sanning delikat bedömning! Närmsta granne med gemensam tomtgräns, s.k. rågranne, anses alltid, jämte den lovsökande, som berörd vid ev. planstridig byggnadsåtgärd.
 
Redigerat:
hempularen skrev:
Vår balkong sticker inte ut 1,5 m.
Då är saken klar. Den ska inte inräknas i byggarean.
 
Först ett litet klargöranden. Vad jag frågar om i mitt första inlägg är alltså kommunens meddelande angående beslut om godkänt Bygglov, som ska meddelas alla berörda (då tidsfönstret för ev. överklagan startar)

Jag pratar alltså inte om "Grannehörande", som är en process innan bygglovsgodkännandet, som är relevant bara i de fall det är avvikelser från detaljplanen, eller då det inte finns någon detaljplan.


Jag har också nu läst vidare i Lagrådsremissen till nya PBL:
http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/15/83/62/c801e8fb.pdf


Om jag förstår saken rätt, så gäller detta. Kan någon motbevisa ?

(1) Kommunens skyldighet:
Kommunen är skyldig att meddela, med brev, "berörda grannar" om Kommunens beslut angående godkänt Bygglov.

(2) Definition av berörd Granne
Berörd granne= Angränsande fastighet, samt Fastighet som skiljs åt endast med gata eller väg.

(3) Övriga berörda
Övriga berörda, ska ej få brev, utan dessa hänvisas till Kommunens meddelande i Post och Inrikes Tidningar.

(4) Tidsfönstret för överklagan:
Både för (2) "Berörd granne" och (3) "Övriga berörda", så gäller samma tidpunkt för samtliga sakägares kännedom om Bygglovet, och det är datumet för kungörelsen i Post och Inrikes Tidningar.

(5) Bygglovet Laga Kraft:
Eftersom datum för allmän kännedom om bygglov genom (2)-(4) är definierat, så är också sista datum för överklgan fastställt. Efter detta datum kan inte överklagan göras och Bygglovet kan träda i Laga Kraft


Så har jag förstått det hela. Har någon här en annan uppfattning :)?


Jokomoko
 
Redigerat:
hempularen skrev:
och fick springa runt hela kvällen med ritningar för att förklara planerna innan kommunens brev låg i deras brevlådor dan därpå.
Det är inte din uppgift att springa runt till grannar. Det är byggnadsnämndens uppgift och ansvar att redogöra för berörda om ev. planavvikelser (en eller flera) och vad bygglovet innebär. Det kan (obs) uppstå skäl för att dina uppgifter inte är de samma som ska framgå av kommunens brev. Missförstånd kan uppstå oerhört lätt.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.