Byter från bergvärme till vedpanna, frågor om murstock och acktank mm.
Hej, jag har bestämt mig för att installera en vedpanna, närmare bestämt en Atmos DC 40 GD.
Tanken var från början att jag skulle spetselda på vintern för att avlasta bergvärmepumpen och sänka elförbrukningen. Det har jag väl mer eller mindre släppt helt nu efter en massa läsning på värmepumpsforum, och kommer helt koppla bort värmepumpen till dess att elen kommer ner i normala priser igen, om den nu gör det…
Jag har dock ett par frågor som jag behöver hjälp med att reda ut:
Fråga ett – Är rökkanalen för stor ?
Sotaren var nyligen här och kontrollerade rökkanalerna i murstocken, allt såg bra ut men han tyckte att jag skulle kolla med Atmos vad de rekommenderar för maximal area på rökkanalen, då han tyckte den var onödigt stor (helsten x halvsten) för en modern panna och riskerade orsaka tjärbildning i pipan.
Det enda jag kan hitta avseende skorsten i Atmos beskrivnignar är minsta anslutningsarea (150mm) och lägsta drag (22 pa).
När jag matar in skorstenens längd (9m), och ”dåliga” värden för luftdensitet (1,225) och utetemp (15°C), så får jag ut att jag måste komma upp i 89°C i skorstenstemp för att uppnå ett drag på 22,1 Pa.
( https://www.engineeringtoolbox.com/chimney-sizing-d_175.html )
Vad är då skorstenstemp i det här sammanhanget? Är det rökgastemp vid anslutningen mot pannan, i toppen på murstocken, eller teglets genomsnittliga yttemp i kanalen? Och räcker det med att uppfylla kraven minimikraven på area och drag, eller kan det bli som sotaren menar ”för mycket av det goda” så att rökgaserna kyls av för snabbt?
(1/2)
Tanken var från början att jag skulle spetselda på vintern för att avlasta bergvärmepumpen och sänka elförbrukningen. Det har jag väl mer eller mindre släppt helt nu efter en massa läsning på värmepumpsforum, och kommer helt koppla bort värmepumpen till dess att elen kommer ner i normala priser igen, om den nu gör det…
Jag har dock ett par frågor som jag behöver hjälp med att reda ut:
Fråga ett – Är rökkanalen för stor ?
Sotaren var nyligen här och kontrollerade rökkanalerna i murstocken, allt såg bra ut men han tyckte att jag skulle kolla med Atmos vad de rekommenderar för maximal area på rökkanalen, då han tyckte den var onödigt stor (helsten x halvsten) för en modern panna och riskerade orsaka tjärbildning i pipan.
Det enda jag kan hitta avseende skorsten i Atmos beskrivnignar är minsta anslutningsarea (150mm) och lägsta drag (22 pa).
När jag matar in skorstenens längd (9m), och ”dåliga” värden för luftdensitet (1,225) och utetemp (15°C), så får jag ut att jag måste komma upp i 89°C i skorstenstemp för att uppnå ett drag på 22,1 Pa.
( https://www.engineeringtoolbox.com/chimney-sizing-d_175.html )
Vad är då skorstenstemp i det här sammanhanget? Är det rökgastemp vid anslutningen mot pannan, i toppen på murstocken, eller teglets genomsnittliga yttemp i kanalen? Och räcker det med att uppfylla kraven minimikraven på area och drag, eller kan det bli som sotaren menar ”för mycket av det goda” så att rökgaserna kyls av för snabbt?
(1/2)
Fråga två – Är mina tankar om placering och inkoppling av acktakarna okej, rätt storlek? Kan man göra det bättre? Se bilder.
På grund av begränsningar i bredd på dörrkarmar, får jag som störst in acktankar på 750l i pannrummet. Min tanke var då att ställa in en 750l tekniktank där, med tre slingor i och sen ställa en 2500l volymtank i angränsande rum istället (höjdbegränsning 220cm). Men nu funderar jag på om jag kanske ska byta slingorna mot en förrådsberedare, för att komma lite billigare undan och spara slingtanken till den dag jag eventuellt kompletterar med solvärme.
Sen tänkte jag koppla pannan via laddomat 21 mot toppen av tekniktanken och tekniktankens botten kopplas mot toppen av volymtanken och till sist kopplas botten på volymtanken mot pannan via laddomaten. Då blir hela tekniktanken som en topp på volymtanken, det blir inte några skiktningsproblem mellan tankarna och familjen kan duscha bra länge innan det blir kallt. Eller?
Principskiss över systemuppbyggnad, tänker främst på kopplingen mellan panna och tankarna.
Planritning över källaren, med tankarnas placering och rördragning mellan dem.
Fråga tre – Kan jag ställa tankarna direkt på golvet, eller behöver jag regla upp en bas/klack för att sprida ut lasten över en större yta?
Fråga fyra – Styrning av radiatorkretsen, hur?
Min värmepump styr främst på utetemp, vilket gör att det blir kallt inne när det blåser. Läste nåt om en fyrvägsshunt med trådlös innetempgivare, är det en bra lösning?
Fråga fem – Kan man använda en vanlig hydrofor som expansionskärl istället för en hydropress?
Har inga bra erfarenheter av hydropresstankar, där blåsan går sönder eller viker sig, en hydrofor känns mer driftsäker. Kan man göra så?
Fråga Sex – Rörskarvar, idag är de flesta av mina skarvar i pannrummet lödda, är det ett måste eller gör man så för att det är billigare?
Det dyker säkert upp fler frågor under projektets gång, men det här var allt för nu.
Husfakta:
Vetlandahus från 1948, solida väggar isolerade med luftspalt och två skivor tretex, tilläggsisolerat med ytterligare luftspalt och mexitegel. 95+115 kvm. Självdrag via två murstockar.
(2/2)
På grund av begränsningar i bredd på dörrkarmar, får jag som störst in acktankar på 750l i pannrummet. Min tanke var då att ställa in en 750l tekniktank där, med tre slingor i och sen ställa en 2500l volymtank i angränsande rum istället (höjdbegränsning 220cm). Men nu funderar jag på om jag kanske ska byta slingorna mot en förrådsberedare, för att komma lite billigare undan och spara slingtanken till den dag jag eventuellt kompletterar med solvärme.
Sen tänkte jag koppla pannan via laddomat 21 mot toppen av tekniktanken och tekniktankens botten kopplas mot toppen av volymtanken och till sist kopplas botten på volymtanken mot pannan via laddomaten. Då blir hela tekniktanken som en topp på volymtanken, det blir inte några skiktningsproblem mellan tankarna och familjen kan duscha bra länge innan det blir kallt. Eller?
Principskiss över systemuppbyggnad, tänker främst på kopplingen mellan panna och tankarna.
Planritning över källaren, med tankarnas placering och rördragning mellan dem.
Fråga tre – Kan jag ställa tankarna direkt på golvet, eller behöver jag regla upp en bas/klack för att sprida ut lasten över en större yta?
Fråga fyra – Styrning av radiatorkretsen, hur?
Min värmepump styr främst på utetemp, vilket gör att det blir kallt inne när det blåser. Läste nåt om en fyrvägsshunt med trådlös innetempgivare, är det en bra lösning?
Fråga fem – Kan man använda en vanlig hydrofor som expansionskärl istället för en hydropress?
Har inga bra erfarenheter av hydropresstankar, där blåsan går sönder eller viker sig, en hydrofor känns mer driftsäker. Kan man göra så?
Fråga Sex – Rörskarvar, idag är de flesta av mina skarvar i pannrummet lödda, är det ett måste eller gör man så för att det är billigare?
Det dyker säkert upp fler frågor under projektets gång, men det här var allt för nu.
Husfakta:
Vetlandahus från 1948, solida väggar isolerade med luftspalt och två skivor tretex, tilläggsisolerat med ytterligare luftspalt och mexitegel. 95+115 kvm. Självdrag via två murstockar.
(2/2)
Jag skulle behållt pumpen ansluten. Men kanske så att man måste välja tankar eller värmepump med kranar.
Lödda skarvar var för att det är billigast. I dag kör man nog pressade skarvar.
Lödda skarvar var för att det är billigast. I dag kör man nog pressade skarvar.
Ja precis, jag kanske var otydlig där, värmepumpen ska vara kvar, men kopplas bort från systemet med kranar, så att jag kan koppla in den sen igen när elpriset är tillbaka under kronan eller nåt sånt, eller om vi är bortresta nån längre tid.
Du kan inte få någon att bygga en tank som du får in i dörröppningen?
Fler tankar ger mer förluster och blir dyrare.
Fler tankar ger mer förluster och blir dyrare.
Varför överger du bergvärmepumpen? Är den gammal och inte har så bra cop. Eller vad beror det på?
Känns lite konstig att du ger upp bergvärmepumplösning. Då nya sådana pannor även om det inte är så djupt borrhål. Är mer effektiva och tar inte lika mycket el i spetsvärme. Visserligen en merkostnad på ca 120 000. Men vad kostar denna anläggning. Och allt merarbete med eldningen etc.
Där det spontant känns som dina första tankar var mer rätt.
Känns lite konstig att du ger upp bergvärmepumplösning. Då nya sådana pannor även om det inte är så djupt borrhål. Är mer effektiva och tar inte lika mycket el i spetsvärme. Visserligen en merkostnad på ca 120 000. Men vad kostar denna anläggning. Och allt merarbete med eldningen etc.
Där det spontant känns som dina första tankar var mer rätt.
Jag har värmepump och vedpanna. Koppla rätt" så slipper du styra med kranar mm. Du kopplar bara vedanläggningen (acktankar) som extern värmekälla så väljer den därifrån så länge värme finns där.. annars så går pumpen.
Koppla ihop alltsammans med "vedautomatik" som stänger av VP när tempen i i tanken eller pannan når över en viss valfri gräns, då funkar systemet helt automatiskt utan kranar.
Om du tycker det är ok med skiftande temperaturer (om inte tankarna räcker när det bli riktigt kallt) stänger du bara helt sonika av VP och kör enbart med ved, men om du åker bort så är det bara slå på VP:n igen.
Självklart skall du inte koppla bort VP:n från systemet när du har en fungerande sådan.
Har aldrig fattat hur många tänkte som betalade en röris för att kasta ut en fungerande vedpanna när de bytte till berg- eller jordvärme, där kan man snacka om hål i huvudet!
Om du tycker det är ok med skiftande temperaturer (om inte tankarna räcker när det bli riktigt kallt) stänger du bara helt sonika av VP och kör enbart med ved, men om du åker bort så är det bara slå på VP:n igen.
Självklart skall du inte koppla bort VP:n från systemet när du har en fungerande sådan.
Har aldrig fattat hur många tänkte som betalade en röris för att kasta ut en fungerande vedpanna när de bytte till berg- eller jordvärme, där kan man snacka om hål i huvudet!
Jag har ingen aning om vart jag ska vända mig i så fall, men klart att det vore bättre med bara en tank, skulle ju slippa extra rördragning också. Prismässigt verkar det inte göra så stor skillnad, en tvåkubikare kostar ungefär lika mycket som två enkubikare. Det som är dyrt är att stoppa i slingor i tankarna.Andreas_Hansson skrev:
Jag har främst kollat på oisolerade tankar från borö och strömsnäspannan, isolera kan jag göra själv.
S slurppe99 skrev:
Bergvärmen ska vara kvar, jag ska bara inte använda den under vintern, kanske inte under vår och höst heller, elen är för dyr. Det är en IVT Greenline, med runt 15 år på nacken. I december 2021 landade elförbrukningen på drygt 2200 kWh, med en innetemp på ca 18 grader, vilket renderade en elräkning på runt 7800. Och då var elpriset ändå lägre än vad det var nu i augusti. Jag vill inte hamna i en situation där jag måste sälja aktier för att kunna betala elräkningen, då investerar jag hellre i ett system som värmer huset med nästan obefintlig elförbrukning. Ved kan jag köpa billigt av en kollega som har egen skog.
Det handlar även om att skapa en långsiktig trygghet och beredskap, med hänsyn till omvärldsläget.
Hur kopplar jag "rätt"?B Bus1t skrev:
H heimlaga skrev:
mikethebik skrev:
Absolut vore det guld om man kunde bygga ett system med automatisk inkoppling av bergvärmen när tempen i acktankarna sjunkit för lågt. Det jag läst mig till är att värmepumpen inte klarar av de höga systemtemperaturerna som vedeldningen fyller systemet med och att en lösning på det är att koppla VP mot acktank med fast kondensering, men då får man en klart försämrad COP. Nån annan lösning var att på nåt sätt lura VP:ns utegivare att det var varmt ute och då få den att göra en sommarurkoppling, men man behöver ändå få bort det alltför varma vattnet från VP:ns krets...
Jag tar gärna emot konkreta tips på fungerande vedautomatik, det vore som sagt guld
Baxi har lite principskisser på system.
Du kanske kan få lite input där.
https://www.baxi.se/installation/principskisser/
Du kanske kan få lite input där.
https://www.baxi.se/installation/principskisser/
Funkar det inte med en vanlig termostatbrytare till VP. Som alltså bryter strömmen till VP eller driftspump, när acktanken är varm. Så funkar IAF elpatronen i min slavtank. Den aktiveras då temperaturen i huvudtanken går under 60 grader.M Morningstar skrev:Hur kopplar jag "rätt"?
Absolut vore det guld om man kunde bygga ett system med automatisk inkoppling av bergvärmen när tempen i acktankarna sjunkit för lågt. Det jag läst mig till är att värmepumpen inte klarar av de höga systemtemperaturerna som vedeldningen fyller systemet med och att en lösning på det är att koppla VP mot acktank med fast kondensering, men då får man en klart försämrad COP. Nån annan lösning var att på nåt sätt lura VP:ns utegivare att det var varmt ute och då få den att göra en sommarurkoppling, men man behöver ändå få bort det alltför varma vattnet från VP:ns krets...
Jag tar gärna emot konkreta tips på fungerande vedautomatik, det vore som sagt guld