Bouppteckning - tillgångar dödsdagen?
Hjälper en utsatt vän med att göra hens bouppteckning då dennes make avlidit hastigt.
på dödsdagen fanns det 300kr på kontot, 450ksek i skulder.
Men en vecka efter dödsdagen har det inkommit en pensions insättning, 50ksek i försäkring för dödsfallet. Ca 40ksek av dem kommer att gå till begravningen.
De övriga 18ksek som är kvar efter försäkringen. Räknas de som tillgångar även fast de inte fanns på dödsdagen?
Förstår ju att logiskt borde de vara en tillgång även om de inkommit senare. De kommer räknas mot skulderna av skatteverket och bör således tillfalla fordringsägare?
på dödsdagen fanns det 300kr på kontot, 450ksek i skulder.
Men en vecka efter dödsdagen har det inkommit en pensions insättning, 50ksek i försäkring för dödsfallet. Ca 40ksek av dem kommer att gå till begravningen.
De övriga 18ksek som är kvar efter försäkringen. Räknas de som tillgångar även fast de inte fanns på dödsdagen?
Förstår ju att logiskt borde de vara en tillgång även om de inkommit senare. De kommer räknas mot skulderna av skatteverket och bör således tillfalla fordringsägare?
Skatteverket har en broschyr som ger vägledning. Om personen du gör bouppteckning för var gift ska även makens ekonomi ingå i bouppteckningen. Normalt anges tillgångar och skulder enligt vd som gäller vid dödsdagen. Tillgångar som tillkommer kan anges under övriga upplysningar i bouppteckningen. Med de belopp som TS anger så är skulderna större än tillgångarna, så de belopp som finns går till skulderna.ebolasmurf skrev:
Är utbetalningen till dödsboet eller den efterlevande. Du nämner försäkring, en livförsäkring går ju till en förmånstagare inte dödsboet tex. Men skulder och tillgångar som i grunden är den avlidnes räknas in oavsett när informationen om den kommer.
Husägare
· Småländska höglandet
· 3 814 inlägg
Tips: om den avlidna hade barn, måste dessa kallas till bouppteckningen! De måste inte vara med, men till bouppteckningsdokumenten ska ni bifoga någon form av skriftligt bevis på att barnet/barnen kallats. Annars kommer Skatteverket inte godkänna bouppteckningen, och din vän får komplettera i efterhand, vilket tar ytterligare tid till den redan långa handläggningstiden.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 18 278 inlägg
Begravningskostnader har förvisso allmän förmånsrätt, men det är inte den starkaste förmånsrätten, utan det finns även särskild förmånsrätt.
Bara för att det råkar finnas pengar i dödsboet just nu är det inte säkert att de kan användas till begravningen.
I övrigt instämmer jag med tidigare inlägg om vikten att blanda in alla dödsbodelägare och att reda ut bodelningen på ett korrekt sätt.
Bara för att det råkar finnas pengar i dödsboet just nu är det inte säkert att de kan användas till begravningen.
I övrigt instämmer jag med tidigare inlägg om vikten att blanda in alla dödsbodelägare och att reda ut bodelningen på ett korrekt sätt.
Medlem
· Västernorrland
· 10 725 inlägg
så länge dödsboet är öppet så spelar det ingen roll att pengar kommer in efter att personen avlidit. Det vanliga är ju att sånt här avslutas långt efter dödsfallet så att alla lösa ändar verkligen är avslutade. Det måste ju inte vara klart dagen efter direkt,,,,,
Om skulderna överstiger tillgångarna och detta är öppenbart. Så måste man vara mycket försiktig med vad man drar på sig för kostnader. Ja de återstående 18K är tillgångar. Du skall vara mycket återhållsam med vad du gör med dessa. Kontrollera om någon av skulderna är prioriterad. Men det låter som att dödsboet direkt efter begravning skall sättas i konkurs. Hade inte försäkringen kommit in så hade ju boet behövt sättas i konkurs med en gång, så att man kunnat ansöka om bistånd för begravningen.
Nu skriver du att du är vän till arvingen. Det gör att du kommer inte kunna genomföra något bankärende i egen person utan din vän kommer behöva vara med på banken inför varje transaktion om det blir aktuellt. Mao man kan inte göra några digitala överföringar etc.
Finns det några andra bröstarvingar, som särkullebarn etc ? Då blir det direkt jobbigare. Annars så är det ju med mer skulder än tillgångar en formalitet. Hon behöver omgående efter att begravningskostnaderna upprätta en bouppteckning, dvs skulder tillgångar. I detta fall blir det ju snabbt öppenbart att tillgångarna inte täcker skulderna.
Det mariga är ju att även lösa tillhörigheter skall värderas in. Det innebör ofta halva boet. Om det bara finns tillgångar i form av affektionsvärden, så inga problem. men finns det någon Bostadsrätt/hus sommarstuga bil etc, som har ett ekonomiskt värde. Så är ju det en tillgång också. Trotsa ttd en känns svår att omsätta i pengar. Så inte bara pengar och lätt omsatta saker som är en tillgång. Detta kan ställa till det ordentligt, och är en vanlig orsak till att en efterlevande får lämna sitt hem.
Nu är ju våra myndigheter inte ett dugg proaktiva i dessa frågor, då det inte finns någon beskattning i arv. Så här handlar det nog om att man får räkna med att de drabbade fordringsägarna kan komma göra allt de kan för att driva in sina skulder. Saknas helt tillgångar även fasta, så blir det inget problem, då gäller det att begära en dödsbo konkurs snarast efter att begravningskostnaderna är betalda. Finns det någon avyttringsbar tillgång, inkl bostaden som är registrerad så får man vara mycket försiktig hur man går fram.
Nu skriver du att du är vän till arvingen. Det gör att du kommer inte kunna genomföra något bankärende i egen person utan din vän kommer behöva vara med på banken inför varje transaktion om det blir aktuellt. Mao man kan inte göra några digitala överföringar etc.
Finns det några andra bröstarvingar, som särkullebarn etc ? Då blir det direkt jobbigare. Annars så är det ju med mer skulder än tillgångar en formalitet. Hon behöver omgående efter att begravningskostnaderna upprätta en bouppteckning, dvs skulder tillgångar. I detta fall blir det ju snabbt öppenbart att tillgångarna inte täcker skulderna.
Det mariga är ju att även lösa tillhörigheter skall värderas in. Det innebör ofta halva boet. Om det bara finns tillgångar i form av affektionsvärden, så inga problem. men finns det någon Bostadsrätt/hus sommarstuga bil etc, som har ett ekonomiskt värde. Så är ju det en tillgång också. Trotsa ttd en känns svår att omsätta i pengar. Så inte bara pengar och lätt omsatta saker som är en tillgång. Detta kan ställa till det ordentligt, och är en vanlig orsak till att en efterlevande får lämna sitt hem.
Nu är ju våra myndigheter inte ett dugg proaktiva i dessa frågor, då det inte finns någon beskattning i arv. Så här handlar det nog om att man får räkna med att de drabbade fordringsägarna kan komma göra allt de kan för att driva in sina skulder. Saknas helt tillgångar även fasta, så blir det inget problem, då gäller det att begära en dödsbo konkurs snarast efter att begravningskostnaderna är betalda. Finns det någon avyttringsbar tillgång, inkl bostaden som är registrerad så får man vara mycket försiktig hur man går fram.
Här har du en stor poäng. Om Makan är förmånstagare för försäkringen, så tillfaller inte den dödsboet. I gengäld täcker inte pensionsinrättningen för begravningen. Här finns med andra 2 teoretiska vägar.D Daniel 109 skrev:
1. Man betalar Begravningen med alla pengar som finns kvar i boet, och skjuter till resten själv. I detta fallet från sina försäkringspengar. Resterande är vännens, och är fredade från boutredningen. Id etta läget har boet 0 i tillgångar, och sätts i dödsbokonkurs. (Om inga andra tillgångar finns enligt tidigare inlägg).
2. Man redan nu konstaterar att tillgångar saknas för en normal begravning. Man kan då begära bistånd för den del som tillgångarna inte täcker. Här förlorar man ju dock en stor del av sin beslutsrätt, då kommunen bara ger bistånd för en enklare begravning, som motsvarar 1/2 basbelopp. max 26250:- Det innebär att man inte kan kosta på den begravning man hade tänkt sig på 40K:
I min värld är alternativ 1 det enda som hade varit aktuellt. Alternativ 2 är om man inte har någon ekonomisk möjlighet alls.
Även om jag och min syster deltog, och jag själv agerade bouppteckanre för min avlidna mor. Så var vi inte dödsbodelägare utan efterarvinge. Vi blir dödsbodelägare först efter att far går bort. Hade Mamma haft särkullbarn så hade det varit annorlunda dom blir direkt dödsbodelägare. Vårt skifte hade bara en Dödsbodelägare. Alla skall ju dock kallas, men något arv hade vi inte rätt till i detta läget
Ägde den avlidne någon del av gemensamt boende, i så fall så finns det en tillgång där.
Husägare
· Småländska höglandet
· 3 814 inlägg
Om du läser mitt inlägg som du citerade en gång till, så ser du att jag inte en enda gång nämner ordet "dödsbodelägare". Det var medvetet, eftersom det inte framgår av trådstarten varken om det finns barn, eller om dessa är gemensamma och/eller särkullbarn.M mojjen skrev:Även om jag och min syster deltog, och jag själv agerade bouppteckanre för min avlidna mor. Så var vi inte dödsbodelägare utan efterarvinge. Vi blir dödsbodelägare först efter att far går bort. Hade Mamma haft särkullbarn så hade det varit annorlunda dom blir direkt dödsbodelägare. Vårt skifte hade bara en Dödsbodelägare. Alla skall ju dock kallas, men något arv hade vi inte rätt till i detta läget
Det är dock viktigt att bouppteckningsdokumenten blir korrekt ifyllda, annars kommer de i retur för komplettering.
Var absolut ingen kritik till ditt inlägg, utan bara kompletterande information. Tror många har dålig koll och tex tror att man är arvinge direkt mm. Lite för att belysa vikten och framförallt den väldigt avgörande skillnaden om det finns särkullbarn.
Mycket bra poäng. Det är det enda pappret jag inte hade fått. Har nu det och det står tydligt att det är till dödsboet för begravningskostnader.M mojjen skrev:
Oavsett så tror jag alt 1 är det som gäller. Det finns inga andra tillgångar. Hyresrätt, ingen bil eller annat fordon. Har hjälpt den efterlevande att söka bidrag för att kunna betala hyran och det har gått igenom.
Kanske dumt att ställa upp men försöker stötta i en svår tid.
Kommer ha ett möte med de som står med i bouppteckningen och gå igenom allt innan det skickas in.