Bjälklag
Ska byta/riva upp bjälklaget nästa sommar, kan jag gjuta platta eller ska jag gjuta plintar för golvet, måste kunna göra en bärlina för bjälklaget. Eller gjuta en platta för att sedan lägga bjälklaget på den. Huset står på stenfot och en snickare sade att jag måste mest troligt gjuta närmast stenfoten förstärkningar för bärlinan och bjälklaget vad är bäst
Huset är byggt 1900
Huset är byggt 1900Är det stöd för syllen som behövs, eller en bärlina som går tvärs under typ mitten på golvbjälkarna? Låter ju jobbigt att behöva gjuta platta för detta. Mura upp stöd med lecablock?
Du kanske kan precisera dig mera, vad är det för typ och storlek av laster vi talar om?
Du kanske kan precisera dig mera, vad är det för typ och storlek av laster vi talar om?
alen skrev:
7x14 m. 1.½ plan. Snickaren sade att jag måste gjuta eller mura stöd för bärlinan som löper från kortsida till kortsida, sedan sade han att jag mest troligt behöver gjuta stöd för bjälklaget vid stenfoten. Pratade med en murarare/betongarbetare att det enklaste är att gjuta en platta. Jämna till under huset och fylla på med kapilärbrytande material, isolera med styrolit, armera och gjuta. Billigare att gjuta, snabbare, slipper det stora arbete som behövs vid ett "vanligt" bjälklag
Jag gjorde nått liknande förra sommaren.
Rev upp bottenvåningens bjälklag, grävde ut och sänkte marken med 80cm för att få krypgrund. När grävningen var klar grävde jag rännor i marken för gjutning. Innan jag armerade och fixade det byggde jag gjutformar för betongen. När formarna var klara hällde jag ner makadam och armerade. Sen gjöt jag ett fundament i formen. När det var klart hade jag en bra plattform att mura en inre stödmur i Leca på. Muren fick fungera som stöd för jorden utifrån samt något att bygga bjälklaget på.
Utanför muren mot jorden och syllarna hällde vi Lecakulor som kappilärbrytande och lätt isolerande material. När murarna var klara kunde vi skruva på bärlinor för bjälklaget och sen börja bygga bjälklaget. Blev helt ok. Mycket jobb, ja, men stabilt. Innan vi spikade blindbottnen i råspont lade vi markduk på jorden unden och fyllde ett lager med c:a 25cm Lecakulor, samma som vi hade på utsidan av murarna.
En sak som jag kunnat se i mitt hus, överallt där de tidigare gjutit med betong mot själva syllarna osv - där har det ruttnat, obönhörligen så var noga med att helt säkert veta vad du gör om du gjuter invändigt i huset. Jag skulle inte gjort det men alla är vi olika.
Lycka till!
Rev upp bottenvåningens bjälklag, grävde ut och sänkte marken med 80cm för att få krypgrund. När grävningen var klar grävde jag rännor i marken för gjutning. Innan jag armerade och fixade det byggde jag gjutformar för betongen. När formarna var klara hällde jag ner makadam och armerade. Sen gjöt jag ett fundament i formen. När det var klart hade jag en bra plattform att mura en inre stödmur i Leca på. Muren fick fungera som stöd för jorden utifrån samt något att bygga bjälklaget på.
Utanför muren mot jorden och syllarna hällde vi Lecakulor som kappilärbrytande och lätt isolerande material. När murarna var klara kunde vi skruva på bärlinor för bjälklaget och sen börja bygga bjälklaget. Blev helt ok. Mycket jobb, ja, men stabilt. Innan vi spikade blindbottnen i råspont lade vi markduk på jorden unden och fyllde ett lager med c:a 25cm Lecakulor, samma som vi hade på utsidan av murarna.
En sak som jag kunnat se i mitt hus, överallt där de tidigare gjutit med betong mot själva syllarna osv - där har det ruttnat, obönhörligen så var noga med att helt säkert veta vad du gör om du gjuter invändigt i huset. Jag skulle inte gjort det men alla är vi olika.
Lycka till!
alen skrev:
Har fått olika råd, när jag rådfrågat en snickare så har jag fått rådet att göra en stödmur och gjuta för bärlinan, muraren/betongarbetaren tycker att vi bör gjuta en platta och sedan bygga bjälklag. De betyder att jag slipper vissa moment, jag kan exempelvis välja betong med stålfibrer, slipper problem med urgrävning av underlaget för att få nog med höjd under bjälklaget. Blir ej riktigt klok på alla råd. Får försöka att hitta en lösning som är ekonomiskt försvarbar.
En sak kan jag iaf konstatera, Alla vet inte alls vad de talar om. Alla har en åsikt och den är fri men det är inte alls säkert att den åsikten är underbyggd på de grundval som du kanske vill att den ska göra. Även jag fick en hel del åsikter levererade till mig innan. En del sa att det "självklart skulle gjutas en platta" medan andra var lika emot som de andra tog det självklart.
Om ett gammalt timmerhus (som jag har) är byggt på ett visst sätt bör man fortsätta med det sättet. Nån säger att "gamla läckande bjälklag är ju skit". Helt rätt, men vem säger att man inte kan FÖRBÄTTRA konstruktionen med moderna material men ändå behålla ursprungstanken? Så gjorde jag och har ännu inte ångrat mig. Många säger att det är skit med bjälklag eftersom de ju ruttnar. Jo, möjligen är det så men husen från förr är gjorda för att kunna underhållas, lagas och återställas. Det ingår när man skaffar ett gammalt hus, ibland, med jämna mellanrum åker man på en renovering. Den infaller kanske var 50-70:e år. Då får man lägga en slant och massa tid men å andra sidan, gör man det rätt och tänker efter, före, behöver man inte göra en sådan sak mer än en gång i sin livstid.
Alternativet är att du litar på någon som inte vet vad det handlar om, gjuter på felaktigt sätt och sen inom 15 år åker på att byta tre lager bottensyll runt hela kåken. Då står man i ett läge där man antagligen inser att snålheten bedrog visheten.
Jag säger inte att du ska göra på vare sig det ena eller andra sättet men jag insåg mycket snart att som jag inledningsvis nämnde, att många snackar i nattmössan och GENERALISERAR grovt. De tror att för att en byggnorm säger en sak så funkar det på allt som ska byggas. Din egna hjärna, dina egna slutsatser och ambitioner måste alltid få väga tyngst - att få råd är aldrig fel men det svåra är att sålla dem man vill jobba efter.
Oj, blev lite långt.
Om ett gammalt timmerhus (som jag har) är byggt på ett visst sätt bör man fortsätta med det sättet. Nån säger att "gamla läckande bjälklag är ju skit". Helt rätt, men vem säger att man inte kan FÖRBÄTTRA konstruktionen med moderna material men ändå behålla ursprungstanken? Så gjorde jag och har ännu inte ångrat mig. Många säger att det är skit med bjälklag eftersom de ju ruttnar. Jo, möjligen är det så men husen från förr är gjorda för att kunna underhållas, lagas och återställas. Det ingår när man skaffar ett gammalt hus, ibland, med jämna mellanrum åker man på en renovering. Den infaller kanske var 50-70:e år. Då får man lägga en slant och massa tid men å andra sidan, gör man det rätt och tänker efter, före, behöver man inte göra en sådan sak mer än en gång i sin livstid.
Alternativet är att du litar på någon som inte vet vad det handlar om, gjuter på felaktigt sätt och sen inom 15 år åker på att byta tre lager bottensyll runt hela kåken. Då står man i ett läge där man antagligen inser att snålheten bedrog visheten.
Jag säger inte att du ska göra på vare sig det ena eller andra sättet men jag insåg mycket snart att som jag inledningsvis nämnde, att många snackar i nattmössan och GENERALISERAR grovt. De tror att för att en byggnorm säger en sak så funkar det på allt som ska byggas. Din egna hjärna, dina egna slutsatser och ambitioner måste alltid få väga tyngst - att få råd är aldrig fel men det svåra är att sålla dem man vill jobba efter.
Oj, blev lite långt.
Tack för ditt svar, jag har lite tid och fundrera. Mycket löser sig under vintern och som de ser ut nu så blir det nog att gjuta för att få en stadig plats för bärlina, bärlinan blir imprgnerat virke, sedan får jag nog gjuta en stödkant vid stenfoten, och jag får passa på och städa under huset samt planera ut så att de ska finnas plats att krypa under huset. Bjälklaget kommer att byggas upp med H balk, enkelt att lägga blindbotten och sedan isolera, golvskivor och trägolvhilife skrev:En sak kan jag iaf konstatera, Alla vet inte alls vad de talar om. Alla har en åsikt och den är fri men det är inte alls säkert att den åsikten är underbyggd på de grundval som du kanske vill att den ska göra. Även jag fick en hel del åsikter levererade till mig innan. En del sa att det "självklart skulle gjutas en platta" medan andra var lika emot som de andra tog det självklart.
Om ett gammalt timmerhus (som jag har) är byggt på ett visst sätt bör man fortsätta med det sättet. Nån säger att "gamla läckande bjälklag är ju skit". Helt rätt, men vem säger att man inte kan FÖRBÄTTRA konstruktionen med moderna material men ändå behålla ursprungstanken? Så gjorde jag och har ännu inte ångrat mig. Många säger att det är skit med bjälklag eftersom de ju ruttnar. Jo, möjligen är det så men husen från förr är gjorda för att kunna underhållas, lagas och återställas. Det ingår när man skaffar ett gammalt hus, ibland, med jämna mellanrum åker man på en renovering. Den infaller kanske var 50-70:e år. Då får man lägga en slant och massa tid men å andra sidan, gör man det rätt och tänker efter, före, behöver man inte göra en sådan sak mer än en gång i sin livstid.
Alternativet är att du litar på någon som inte vet vad det handlar om, gjuter på felaktigt sätt och sen inom 15 år åker på att byta tre lager bottensyll runt hela kåken. Då står man i ett läge där man antagligen inser att snålheten bedrog visheten.
Jag säger inte att du ska göra på vare sig det ena eller andra sättet men jag insåg mycket snart att som jag inledningsvis nämnde, att många snackar i nattmössan och GENERALISERAR grovt. De tror att för att en byggnorm säger en sak så funkar det på allt som ska byggas. Din egna hjärna, dina egna slutsatser och ambitioner måste alltid få väga tyngst - att få råd är aldrig fel men det svåra är att sålla dem man vill jobba efter.
Oj, blev lite långt.
Åter igen tack
Jag har svårt att se att alla de bästa lösningarna skulle gå ut på att gjuta betong under ett timmerhus (även socklar, 'platta' vill man knapt tänka på). Enligt min erfarenhet är det ofta- ssk i kombination med den genuint svenska idén att med tillräckligt med gift i bjälkarna behövs inte traditionella självklarheter som näver eller papp i kontakten med grunden- början på slutet av timmerhusets hälsa. Ett timmerhus är ju en byggsats där vissa delar byts med jämna mellanrum - olika delar samt olika ofta beroende på hur bra t.ex. takkonstruktion och underhåll samt bjälklagskonstruktion och underhåll är gjort först/senast (men garanterat mer sällan än ett hus med platta av ej garanterad livslängd och regelvirke av lägsta kvalitet). Mitt råd är att ta dit en timmerman som har vana att specialframställa delar för löpande byte av delar i timmerstommar. OM han säger att det är omöjligt att yxa till de delar och utföra de hål/genomförningar i nedre syllen som normalt bär bjälklaget, blindbotten etc, då kanske du kan tänka på gjutning, eller testa en annan timmerman...
Det gamla har ju hållt i hundratio år och jag antar att ditt gamla bjälklag ruttnat pga ev takläcka,rörläcka,felaktig avvattning etc - eller?
Det var nog inte så dumt iallafall då dagens hus inte ens håller en generation.
Det var nog inte så dumt iallafall då dagens hus inte ens håller en generation.
Redigerat:
Det står faktiskt aldrig någonstans att det varit något fel på det gamla bjälklaget, bara att karken ska byta ut det. Om karken upplyser oss om anledningen kanske det blir lättare att förstå varför han är inne på att gjuta.
Om bjälklaget är friskt idag så tycker jag att det inte finns någon anledning att använda tryckt virke. Om det nu är så att bjälklaget verkligen ligger ostadigt så skulle jag nog köra med plintar - annars så borde ju den enklaste och billigaste åtgärden vara att skotta ur den gamla fyllningen, täta trossbotten med papp och i med ny fyllning.