Betongvalv vs träbjälklag ?
Tjenare alla proffs
Håller på och bygga nytt och går lite i funderingar att gjuta betongvalv istället för träbjälklag !
Lite funderingar är hur tjockt gjuter man ungefär vet att det beror på spännvidder mm
Längsta spänn vidden vi har är 4,5m men den är ändå avlastad på mitten av ett rum ?
Sen är ena funderingen tanken va att ventilationen skulle gå i träbjälklaget kan man gjuta in det ? Lr bör man bygga in det i undertaket ?
Och sen sist men inte minst kostnad någon som har koll på m2 pris på d andra kontra d en?
Tanken är golv värme på övervåningen men och då får man ha i beräkningen spårade golvspån mm
någon som har koll
Bifogar lite plan ritningar
Håller på och bygga nytt och går lite i funderingar att gjuta betongvalv istället för träbjälklag !
Lite funderingar är hur tjockt gjuter man ungefär vet att det beror på spännvidder mm
Längsta spänn vidden vi har är 4,5m men den är ändå avlastad på mitten av ett rum ?
Sen är ena funderingen tanken va att ventilationen skulle gå i träbjälklaget kan man gjuta in det ? Lr bör man bygga in det i undertaket ?
Och sen sist men inte minst kostnad någon som har koll på m2 pris på d andra kontra d en?
Tanken är golv värme på övervåningen men och då får man ha i beräkningen spårade golvspån mm
någon som har koll
Bifogar lite plan ritningar
Har under snart 10 års tid byggt lösvirkes hus i ytong vi erbjuder inte ens 2 plans hus i sten med träbjälklag. Det är ett gjutet valv som gäller!
Är det ett trähus så är det lite "overkill".
När man gjuter valv så använder man en självbärande profilerad plåt som "botten" under den skruvas förslagsvis en 45x170 på cc600 som används som installations skikt för ventilation, el, vatten/avlopp. Där efter herrejösses mycket stämt under nyligen nämnda 45x170 efter armering,golvvärme m.m så blir det 200-250 mm betong.
Enda "nackdelen" är att bjälklaget blir tjockare annars är det bara fördelar.
Är det ett trähus så är det lite "overkill".
När man gjuter valv så använder man en självbärande profilerad plåt som "botten" under den skruvas förslagsvis en 45x170 på cc600 som används som installations skikt för ventilation, el, vatten/avlopp. Där efter herrejösses mycket stämt under nyligen nämnda 45x170 efter armering,golvvärme m.m så blir det 200-250 mm betong.
Enda "nackdelen" är att bjälklaget blir tjockare annars är det bara fördelar.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Mellan 1920 och 1970 (cirka) var platsgjutet betongbjälklag så gott som standard för bottenbjälklaget (bjälklaget mellan källaren och bottenvåningen) i småhus. Sedan fasades det ut, bl.a. för att det blev mindre vanligt med källare. Utvecklingen från 1950 - 1975 bestämdess i hög utsträckning av Bostadsstyrelsens låneregler. Jag har inget minne av att kostnadsaspekten spelade stor roll, men det vill jag inte utesluta. Med en formsättning som delvis är integrerad i bjälklaget, i stil med det som @KnaSnickarn beskriver ovan, borde det vara möjligt med betongvalv till en rimlig kostnad. Det förutsätter någon form av murad (lättbetong, lecasten, tegel) stomme. Betongen har flera fördelar, inte minst som värmemagasin. Med integrerade värmeslingor och stålslipning kan man få ett enklare och mer underhållssäkert övergolv.
Jag pratar nutid, inte vad man gjorde för 50-100 år sedan. Jag skulle nog tippa på en bra bit under 5% av alla villor byggda under 2019 hade mellanbjälklag av betong.
Ventilationen går att gjuta in, finns även håldäck där kanalerna går att använda som ventilationssystem.
Finns även något som heter filigran som är en platta man lyfter på plats som är gjuten till 1/3 som man sedan kan dra installationer i och sedan gjuta färdigt på plats.
Sen är det att forma och gjuta traditionellt som justandersson, finns lite olika sätt på hur man kan göra.
Ventilationen går att gjuta in, finns även håldäck där kanalerna går att använda som ventilationssystem.
Finns även något som heter filigran som är en platta man lyfter på plats som är gjuten till 1/3 som man sedan kan dra installationer i och sedan gjuta färdigt på plats.
Sen är det att forma och gjuta traditionellt som justandersson, finns lite olika sätt på hur man kan göra.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Jag tror också att det är extremt ovanligt idag. Jag försökte bara spekulera lite kring varför det blev omodernt och varför tekniken inte har utvecklats på bredden.
Det är ganska djup profil på "rulorna" i plåten vi använder oss av. Sen kräver det ganska mycket mer av ett valv än platta på mark rent hållfasthetsmässigt en ventilationsstamm på 125mm är nog inte ens att fundera på att trycka in. Men jag är inte konstruktör!R rudak skrev:
Vi har nyss byggt med två gjutna mellanbjälklag (1½ plans hus med källare). Vi använde Peva 45 plåt och gjöt 200mm.
Under plåten så skruvade vi upp 45/45
r och isolerade mellan med mineralull, sen glespanel och gips (så färdig bjälklag är knapp 300mm). Det gick hållfasthetsmässigt gjuta tunnare (ner till 160mm tror jag), men konstruktören varnade för det kunna bli för mycket ljud mellan våningarna då.
Kortare sträckor kunde vi dra upp till 75mm rör i bjälklaget, men alla ventilationsrör och avloppsstammar var tvungna placeras under. Vi löste det så att större delen av huset har full rumshöjd (ca 255cm), medan några rum har sänkt tak (235-240cm rumshöjd) och där är då plats för ventilation/avlopp. Det ställer lite krav på planlösningen mellan våningarna, men blev överlag mycket bra.
Kostnadsmässigt var det inte alltför dyrt heller - golvvärmen kostar nästan inget alls när man gjuter in den.
Största problemet är att det tar lång tid för betongen torka - man ska räkna torktiden så som dubbla tjockleken betong (alltså 400mm i vårt fall), så det är många veckor innan man kan börja lägga golv/tätskikta badrum.
Under plåten så skruvade vi upp 45/45
r och isolerade mellan med mineralull, sen glespanel och gips (så färdig bjälklag är knapp 300mm). Det gick hållfasthetsmässigt gjuta tunnare (ner till 160mm tror jag), men konstruktören varnade för det kunna bli för mycket ljud mellan våningarna då.Kortare sträckor kunde vi dra upp till 75mm rör i bjälklaget, men alla ventilationsrör och avloppsstammar var tvungna placeras under. Vi löste det så att större delen av huset har full rumshöjd (ca 255cm), medan några rum har sänkt tak (235-240cm rumshöjd) och där är då plats för ventilation/avlopp. Det ställer lite krav på planlösningen mellan våningarna, men blev överlag mycket bra.
Kostnadsmässigt var det inte alltför dyrt heller - golvvärmen kostar nästan inget alls när man gjuter in den.
Största problemet är att det tar lång tid för betongen torka - man ska räkna torktiden så som dubbla tjockleken betong (alltså 400mm i vårt fall), så det är många veckor innan man kan börja lägga golv/tätskikta badrum.
Det är inga som helst problem med varken ventilation eller avlopp i ett betongbjälklag. Att det blir hålrum spelar ingen som helst roll då det i mångt och mycket är armeringen som jobbar i dessa fall och inte betongen i sig.
Att använda kvarsittande plåt är inte direkt ekonomiskt, men är kanske smidigt på så pass små ytor som det handlar om i en villa.
Är ditt hus i övrigt ett trähus så är det ett projekt bara att förbereda för ett eventuellt betongbjälklag. Ingenting jag personligen skulle göra, även om jag själv hade föredragit en villa i betong.
Att använda kvarsittande plåt är inte direkt ekonomiskt, men är kanske smidigt på så pass små ytor som det handlar om i en villa.
Är ditt hus i övrigt ett trähus så är det ett projekt bara att förbereda för ett eventuellt betongbjälklag. Ingenting jag personligen skulle göra, även om jag själv hade föredragit en villa i betong.