Jag har hittat ett hus som ser jättetrevligt ut på mäklarannonsen, men då man läser besiktningsprotokollet så ser det genast lite mindre trevligt ut. Citeten kommer från protokollet.

Länk till protokollet.

Allmän information
Krypgrund med grundmur av natursten samt betongplatta med grundmur av betonghålsten. Följande noterades:
-Fuktisolering och dränering åldersmässigt avskrivna. Se riskanalys 3:2.
-Krypgrund är en känd riskkonstruktion. Se riskanalys 3:3
-Krypgrunden är ej möjlig att inspektera. Rekommenderar att om möjligt anordna tillgång till grunden så att man kan kontrollera förhållandet i utrymmet.
-Betongplattan har golvbeläggningar samt grundmursväggar är delvis inklädda. Se riskanalys 3:4
-Fuktindikationer på grundmursväggar och betongplatta i form av puts, målarfärgssläpp, fuktskadade tapeter samt mögellukt i källarutrymmet och rötskador i listverk/träkonstruktioner av trä indikerar att fuktisolering och dränering är bristfälliga. Se riskanalys 3:5.
-Då undertecknad noterade kalk- och saltutfällningar i betongbjälklaget pga fukt i källare finns risk att ovanliggande golvkonstruktion med uppbyggda golv ovan betongbjälklag har fuktskador i golvkonstruktion. Rekommenderar vidare kontroll.
-Grundmur har putsskador i form av hål, putssläpp och sprickor.
Vad ska man tro om det här? Kan det vara så att man måste riva ur golv och eventuellt också delar av väggarna på plan 1?

Hur ska man göra med dränering? Jag tycker att det är OK att en källare är en källare och lite rå, och skulle ändå ha en avfuktare där för att torka tvätten. Och hur gör man med dränering på den del av källaren som ligger mot krypgrunden?

Krypgrunden bör man inspektera, antar jag.

Allmän information

  • Betongpannor ovan underlagspapp samt råspont.
  • Falsat plåttak ovan underlagspapp samt råspont.
Följande noterades:
-Rekommenderar att avleda stuprörsvatten från grund för minskad risk för fukt till grundkonstruktion.
-Rekommenderar att komplettera skorstenens murfogar. -Bristfälligt inskuren plåt i puts (baklut och avsaknad av tätmassa) vilket är en risk för att fukt kommer in bakom puts och orsakar fuktskador i bakomliggande konstruktioner. Noterade även brister i utförande med förskruvningar i ränndalar, endast hakfals i övergång mellan svetsplåt till gummiduk över falsad del, låg höjd på ståndplåt mot puts. Rekommenderar att kontrollera utförandena med entreprenör.
-Rötskador i takstolar/tassar. Torrt vid besiktningstillfället. Troligen uppkommit innan takbytet.
-Takfot har målarfärgssläpp/fuktindikationer, vilket kan vara orsakat av tidigare takläckage.
Gamla rötskador - är det någon fara? Beror det på hur djupt de går?
Och takbytet som gjordes 2011? Är det ett slarvjobb eftersom dessa brister finns?

Tvättstuga från 1960.
- Yt-/tätskikten bedöms vara både ålders- och försäkringsmässigt avskrivna. Se riskanalys 3:6
-Utfällningar i betongtak/valv. Se Grundmur. -Kakel- o klinkersbom.
Tätskikt i tvättstuga i källaren behövs väl inte? Och särskilt när man har en avfuktare där för att torka tvätt.

Entreplan
Allmänt: Innertak och väggar har fuktindikationer från tidigare takläckage. Torrt vid besiktningstillfället. Se FTU 4:1 Indikationer på läckage på golv från radiatorer. Torrt vid besiktningstillfället.
Radiatorläckaget borde inte vara någon fara eftersom man ser det. Och är det någon koppling som läcker tätar man den helt enkelt.

Badrum från 1960
- Yt-/tätskikten bedöms vara både ålders- och försäkringsmässigt avskrivna. Se riskanalys 3:6
-Sprickor i fogar och kakelplattor, lösa och bom i kakelplattor.
-Fönster i duschzon är en risk för fuktskador i bakomliggande väggkonstruktion. -Bristfällig ventilation.
Så här ser badrummet ut.
3UJ34Q89JT895GOT.jpg

Eftersom man duschar i badkaret så borde fuktbelastningen vara liten på golvet. Risken är snarare väggarna vid badkaret och fönstret. Ventilationen är självdrag men eftersom säljarna bytt olja till bergvärme så borde självdraget ha försämrats så mycket att man borde byta till mekanisk frånluft genom att sätta en fläkt på taket till huset. Men hur länge vågar man använda ett sådant här badrum innan man gör om det? Och alternativet med duschkabin?

Vind
Vind endast lokalt besiktigad vid vindslucka, begränsat utrymme samt krypplank saknas ovan isolering.
-Noterade inkopplad expansionskärl på vind, samt att expansionskärlets rör till genomföring yttertak är avkapat på vind. Se riskanalys 3:7
- Missfärgningar i underlagstaket tyder på kondens (troligtvis pågående). Se riskanalys 3:8.
-Noterade fuktindikationer på råspont, troligen från tidigare takläckage.
Det här borde innebära att om det blir mer övertryck i värmesystemet än vad expansionskärlet kan hantera så rinner överskottsvätskan ut på vinden. Borde man göra en ny genomföring eller dra en slang/rörledning till hängrännan? Eller är det onödigt när man har bergvärme.

Kondensen borde bero på bytet till bergvärme. Vad ska man göra - sätta en avfuktare på vinden? Riva upp all isolering och lägga ångspärr? Öka ventilationen?
 
Hummm, många saker som är svåra att råda om.

Flertalet av påpekandena verkar inte jättefarliga eller oväntade i ett 1920-tals hus som ser ut att ha varit relativt orört under lång tid, men badrummet bör nog göras om ganska snart. En snabb (tillfällig) fix är en dushkabin. Inte godkännt enligt reglerna, men ganska säkert.
Det som hade bekymrat mig mest är den "troligtvis pågående" kondensen på vinden. Kan förmodligen avhjälpas med mer ventilation (som kommer att driva högre uppvärmningskostnader).
Källaren verkar ha organiskt material mot väggar och/eller tak. Riv ner och kasta ut, enkelt och billigt.
Att inte kunna inspektera krypgrunden är ju lite riskabelt, den kan vara perfekt, men den kan vara katastrof.

/ Fredrik
 
....om det är någon tröst så är även många nyproducerade/nya hus felbyggda med avseende på badrummen, fast då punkterna är färre kanske det int e ser lika farligt ut. Här ser du i alla fall att det är i behov av renovering! :)
 
Tornhill 2 skrev:
Hummm, många saker som är svåra att råda om.

Flertalet av påpekandena verkar inte jättefarliga eller oväntade i ett 1920-tals hus som ser ut att ha varit relativt orört under lång tid, men badrummet bör nog göras om ganska snart. En snabb (tillfällig) fix är en dushkabin. Inte godkännt enligt reglerna, men ganska säkert.
Det som hade bekymrat mig mest är den "troligtvis pågående" kondensen på vinden. Kan förmodligen avhjälpas med mer ventilation (som kommer att driva högre uppvärmningskostnader).
Källaren verkar ha organiskt material mot väggar och/eller tak. Riv ner och kasta ut, enkelt och billigt.
Att inte kunna inspektera krypgrunden är ju lite riskabelt, den kan vara perfekt, men den kan vara katastrof.

/ Fredrik
Jag det verkar som att mögellukten, fuktskadorna på tapeten och putssläppen handlar om inklädda väggar i källaren. Bara att riva ut allt sådant alltså, mögeltvätta, sätta in avfuktare och radiatorer/konvektorelement i källare om det inte finns.

Undrar vad man ska tro om kalk och saltutfällningarna i betongbjälklaget, dvs taket i källaren. Hur kollar man fuktigheten i golvet ovan, och framförallt vad blir konsekvenserna om det är fuktskadat? Borrar man upp några provhål i golvet och mäter fukten?
 
pelpet skrev:
Gamla rötskador - är det någon fara? Beror det på hur djupt de går?
Och takbytet som gjordes 2011? Är det ett slarvjobb eftersom dessa brister finns?
Risken med gamla torra rötskador är väl mer en fråga om hållfastighet än något annat. Är rötan djup borde den åtgärdats vid takbyte, annars ine, ta en kniv och stick och känn... En blöt rötskada hade ju varit mer alarmerande. Om takbytet gjordes 2011 bör det finnas en ägare att fråga.

Det man kan säga om gamla hus är ju att listan ofta blir hyggligt lång men att fel och brister ofta är uppenbara. Exempelvis kan man råka ut för gjutjärnsavlopp och liknande som kan ha lysande kvalitet (visst även sämre kvalitet i dessa beroende på dragning mm) men ändå schematiskt dömms ofta ut pga ålder...

Att krypgrunder mm är riskkonstruktioner är väl inget nytt under solen, in med en ficklampa och titta. Torrt utan missfärgningar bör vara lika med bra.

Gamla hus är en känsla... svårt att sia om.
 
pelpet skrev:
Undrar vad man ska tro om kalk och saltutfällningarna i betongbjälklaget, dvs taket i källaren. Hur kollar man fuktigheten i golvet ovan, och framförallt vad blir konsekvenserna om det är fuktskadat? Borrar man upp några provhål i golvet och mäter fukten?
Om jag tänker efter ett varv till så verkar det som att de rum som ligger ovanpå källaren med utfällningarna är kontoret, sovrummet, hallen och badrummet. Alla dessa rum verkar ha plast- eller linoleummattor utom badrummet som har klinker. Och eftersom det är ett betongbjälklag så borde mattorna ligga mer eller mindre direkt på betongen. Det innebär att om det finns problem med instängd fukt under så borde man se att limmet har släppt på flera ställen, och eventuella problem med mikrobiell tillväxt borde vara små - det finns iallafall ingenting som kan ruttna. Däremot finns det risk för ohälsosamma emissioner från limmet, men då man torkar upp källaren så borde dessa försvinna.

Korrekt?

Och hur ska man förhålla sig till de innerväggar som står på betongbjälklaget?

Det här borde också innebär att golvet i badrummet inte alls är speciellt känsligt för fukt, eftersom det ligger troligen direkt på betongen.
 
Anders_Roslagen skrev:
Exempelvis kan man råka ut för gjutjärnsavlopp och liknande som kan ha lysande kvalitet (visst även sämre kvalitet i dessa beroende på dragning mm) men ändå schematiskt dömms ofta ut pga ålder...

Att krypgrunder mm är riskkonstruktioner är väl inget nytt under solen, in med en ficklampa och titta. Torrt utan missfärgningar bör vara lika med bra.
Om gjutjärnsavloppen är synliga så borde det väl inte vara någon brådska med att byta dem? Eventuella läckor borde då uppstå i det fria, och man borde se att det är fukt på röret. För det är väl så gjutjärnsrör går sönder - små läckor i skarvar och böjar. Inga rör som går rakt av eller så?

Den här rackarns krypgrunden var inte inspekterbar, men om det kommer till ett köp så får det bli någon form av öppning till krypgrunden som förutsättning för affär.
 
Att villkora ett köp med öppning in till krypgrunden kan nog vara klokt.
Det kan ju som sagt vara helt ok, eller hur illa som helst.

En stor gris i säcken..

/ Fredrik
 
Fria rör är ju alltid lättare, risker finns i allmänhet där de varit fuktutsatta eller där man har materialbyte från plast-mettal eller vise versa... Det jag menade var att det som schematiskt benämns som riskkonstruktioner inte alltid är förknippat med en detekterad risk, man gör det lätt för sig...
 
Det är väl också det som var min åsikt. Gjutjärnsrör som är 60 år gamla kan ofta hålla upp till 100 år och är de bara synliga så behöver man inte stressa med att byta dem.

Finns det något sätt att undersöka statusen på gjutjärnsrör. De jag är mest orolig för är rör som går i plattan. Och bilar jag upp halva källaren för att byta ett rör som visade sig vara OK så kommer jag ju att känna mig som en torsk :).
 
Antar det, tips på detta? Ingen aning men möjligen kamerafiber... Berättade eg. bara om fall jag stött på besiktningsmässigt och där är alltid brunnen, krypgrunden, gjutjärnsrören, gamla takpappen och vattenavrinning klassiker...
 
Låter som ett normalt renoveringsobjekt. Besiktningsman måste slå ner på allt han ser och inte ser, för att slippa få obehag senare.
Vårt hus har halv källare, halv torpargrund. Några tegelstenar var bortplockade så man kunde kika in i grunden. Och den var så fin så. Jag har låtit det hålet vara kvar.
Om det uppstått problem med dräneringen på senare tid så kan grunden bli fuktig. Men gamla hus byggdes oftast inte på leråker. Vårt hus är inte omdränerat på hundra år.
En del hus på mjukare mark sätter sig så torpargrunden till slut försvinner och bjälklaget står på backen. Då blir det en del pyssel att få ordning på det.
Näsan är ett känsligt organ för at upptäcka problem.
 
saltutfällningar i källarens betongtak - endast fuktvandring i betongen skapar saltutfällningar mao troligast att det finns fukt i betongen och den kommer ovanifrån - liten vattenläcka från radiatorrör?, vattenrör? som konstant befuktar, skulle jag gissa
gaia
 
Huga, läckande radiatorrör låter ju som att det kan bli ordentligt dyrt. Fukt och mögel!

Hur ställer sig försäkringsbolagen till sånt?
 
Har hittat lite bra information om hur man kan kolla avloppsrör på Vi i Villa.

ViiVilla skrev:
Gjutjärnsrör har tillverkats på olika sätt. Man skiljer på sandgjutna och centrifugalgjutna rör. Sandgjutna känns igen på att de har två förstärkningsringar på rörets muff, medan centrifugalgjutna endast har en. De centrifugalgjutna rören anses ha tätare gods och större hållfasthet än de sandgjutna, som det alltså kan finnas anledning att se mer kritiskt på.
Vanliga skador på gjutjärnsrör är sprickor, otäta skarvar och korrosion. Sprickor kan orsakas av materialspänningar eller felaktig infästning, men också vara en följd av korrosion. Sprickor och otätheter kan vara svåra att upptäcka om de inte ger sig till känna genom vattenläckage.
Gjutjärnsrör korroderar genom att järnet löses ut ur materialet och kvar blir en rest av grafit. Rören behåller sin form även om de är korroderade. När korrosionen gått igenom hela rörväggen kommer fukt att läcka igenom. Skadorna visar sig ofta genom att färgen på rörets utsida buktar ut och genom att rost har runnit från utbuktningen.
På avloppsrör av gjutjärn kan en fackman genom att ta ut rörprover undersöka om de korroderat. Dessa tar man lättast i åtkomliga delar av avloppssystemet, t ex i källaren. Genom att undersöka prover från representativa ställen i installationen kan man bilda sig en relativt bra uppfattning om avloppsrörens kondition.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.