Beräkning av balk
Hej,
har ett äldre uterum med glaspartier i träramar, som jag hade tänkt byta ut mot alu-partier.
Uterummet är 5400 brett och 4000 djupt. Det är idag uppbyggt med 70 x 70-stolpar i hörnen och 2 st 70 x 70-stolpar jämt fördelat i framkanten. Taket som är ett 1-kanals plasttak med alu-skenor är uppreglat med 45 x 120-reglar, som i sin tur vilar på dubbla 45 x 160- reglar i bärlinan. Lutningen är ca. 15 cm på de 4 metrarna.
Jag har nu tänkt att ta bort de två stolparna i fronten på uterummet och ersätta det med en tvärbalk av något slag, för att kunna ha skjutpartier i hela fronten, men då jag inte vill att balken skall inskränka för mycket på höjden på skjutpartierna, är jag rädd för att alternativet limträbalk får räknas bort. Och då återstår någon form av metallbalk, gissar jag?
Jag har plats till en balk som är 100 - 120 mm hög, och spannet kommer att vara 5350 mm.
Vad kan man använda för balk, som inte sviktar för mycket i mitten, och som klarar snötyngd m.m. som man ju måste räkna med? Nu bor jag långt nere i Skåne, så snö har vi ju inte så hemskt mycket av, men man måste väl ha det med i beräkningarna. Jag har varit i kontakt med några företag som säljer balkar, men de är direkt ovilliga att hjälpa till med någon form av beräkningar, då de inte vill ta något ansvar
Så jag får väl vända på frågeställningen istället och undra vilken typ av balk som har högst bärighet och minst svikt i mitten vid en längd av 5350 mm och vid en höjd av 100-120 mm? Kan någon hjälpa mig med det?
har ett äldre uterum med glaspartier i träramar, som jag hade tänkt byta ut mot alu-partier.
Uterummet är 5400 brett och 4000 djupt. Det är idag uppbyggt med 70 x 70-stolpar i hörnen och 2 st 70 x 70-stolpar jämt fördelat i framkanten. Taket som är ett 1-kanals plasttak med alu-skenor är uppreglat med 45 x 120-reglar, som i sin tur vilar på dubbla 45 x 160- reglar i bärlinan. Lutningen är ca. 15 cm på de 4 metrarna.
Jag har nu tänkt att ta bort de två stolparna i fronten på uterummet och ersätta det med en tvärbalk av något slag, för att kunna ha skjutpartier i hela fronten, men då jag inte vill att balken skall inskränka för mycket på höjden på skjutpartierna, är jag rädd för att alternativet limträbalk får räknas bort. Och då återstår någon form av metallbalk, gissar jag?
Jag har plats till en balk som är 100 - 120 mm hög, och spannet kommer att vara 5350 mm.
Vad kan man använda för balk, som inte sviktar för mycket i mitten, och som klarar snötyngd m.m. som man ju måste räkna med? Nu bor jag långt nere i Skåne, så snö har vi ju inte så hemskt mycket av, men man måste väl ha det med i beräkningarna. Jag har varit i kontakt med några företag som säljer balkar, men de är direkt ovilliga att hjälpa till med någon form av beräkningar, då de inte vill ta något ansvar
Så jag får väl vända på frågeställningen istället och undra vilken typ av balk som har högst bärighet och minst svikt i mitten vid en längd av 5350 mm och vid en höjd av 100-120 mm? Kan någon hjälpa mig med det?
Det svåra här är inte att räkna på balken - det bökiga är att räkna på lasterna. Vilken snözon ligger byggnaden i, vilken takvinkel, vilken takkonstruktion har du?
Man kan komma ned lite i höjd om man räknar på balken som fast inspänd. Själv gjorde jag som så att jag räknade på fritt upplagd men skruvade fast den på konsoler som "grädde på moset" då jag inte riktigt klarade nedböjningskravet.
Tänk på att din balk kommer att röra sig när den tar last. Du måste alltså lägga något material som förlåter dessa rörelser mellan glaspartiet och balken. Egentligen är ju glaspartiet att betrakta som en vanlig utfackningsvägg i det här fallet.
Man kan komma ned lite i höjd om man räknar på balken som fast inspänd. Själv gjorde jag som så att jag räknade på fritt upplagd men skruvade fast den på konsoler som "grädde på moset" då jag inte riktigt klarade nedböjningskravet.
Tänk på att din balk kommer att röra sig när den tar last. Du måste alltså lägga något material som förlåter dessa rörelser mellan glaspartiet och balken. Egentligen är ju glaspartiet att betrakta som en vanlig utfackningsvägg i det här fallet.
Tyvärr kommer du inte hitta en balk som klarar höjdkravet på 100-120 mm.
Du måste in med en stolpar och det borde inte vara något problem då sjutpartier inte går att öppna helt ändå. Ex ett parti i tre delar kan ha två stolpar. Men du kanske har kikat på partier som veckar ihop sig?
Du måste in med en stolpar och det borde inte vara något problem då sjutpartier inte går att öppna helt ändå. Ex ett parti i tre delar kan ha två stolpar. Men du kanske har kikat på partier som veckar ihop sig?
Snözon - Skanör/Falsterbo, vet inte vilken snözon det tillhör.
Takvinkel - Tja, som jag skrev, ca. 15 cm fall på 4 m.
Takkonstruktion - Det är ju ett plasttak, 1-kanals, med reglar och bärlina som jag beskrivit tidigare, M.a.o. det är inte tyngre än att jag troligen själv kan stå och stötta i framkanten när man tar bort stolparna. Jag tror att det är ett eventuellt snötryck man måste vara mest förberedd på.
För jag vill inte ha några stolpar kvar i framkanten, det kommer att bli 5 st. skjutpartier som skall skjutas åt det ena hållet, och jag vill kunna skjuta bort dem helt.
Takvinkel - Tja, som jag skrev, ca. 15 cm fall på 4 m.
Takkonstruktion - Det är ju ett plasttak, 1-kanals, med reglar och bärlina som jag beskrivit tidigare, M.a.o. det är inte tyngre än att jag troligen själv kan stå och stötta i framkanten när man tar bort stolparna. Jag tror att det är ett eventuellt snötryck man måste vara mest förberedd på.
För jag vill inte ha några stolpar kvar i framkanten, det kommer att bli 5 st. skjutpartier som skall skjutas åt det ena hållet, och jag vill kunna skjuta bort dem helt.
Om uterummet ansluter till ett hus måste man ha mer info för att kunna räkna med snöficka etc, men troligen blir det bra med en HEB120, som är 120 mm hög, (och lika bred). Den kommer att hålla med god marginal men böja ned ett par cm på mitten vid stor snölast. Vill du slippa problem med nedböjning så kan du ju skotta taket under snörika vintrar.
HEB är den balk som ger lägst nedböjning av de vanligast förekommande balktyperna. (Det finns även en balk HEM100 som är 120 mm hög och har 20 mm flänstjocklek, den är 32% styvare än HEB120. HEM-balkar är ganska ovanliga i Sverige tror jag, vi fick ta hem från Tyskland när vi byggde ett maskinstativ med sådana balkar på mitt förra jobb.
Ett VKR-rör är ett dåligt alternativ. Ett VKR100x60x6,3, (på högkant), får 3,8 ggr större nedböjning än HEB120. Träregel inuti gör ingen märkbar skillnad.
Ett VKR-rör är ett dåligt alternativ. Ett VKR100x60x6,3, (på högkant), får 3,8 ggr större nedböjning än HEB120. Träregel inuti gör ingen märkbar skillnad.
Nej! IPE är mycket smalare än HEB, och därmed vekare. Du ska jämföra Ix (Tröghetsmomentet i styva riktningen), när det gäller nedböjning. HEB120 har 864 cm4, IPE120 har 318 cm4, dvs IPE120 får 2,7 ggr större nedböjning än HEB120.
Har inte tid att gå in på djupet men gjorde en liten snabbräkning med Excelfilen jag gjorde när jag räknade på min balk till vardagsrummet. Med en HEB120 kan du ta 17,5kN /m utbredd last på 5,35 m ritt upplagd balk utan att överstiga 435 MPa - men då böjer balken ner över 100 mm. Om man sätter gränsen för nedböjning till L / 400 = 13 mm så kan du ta 2 kN /m utbredd last.
Väljer du en HEM 100 kan du ta 2,75 kN / m vid 13 mm...
...men det är inte så här man dimensionerar - man skall egentligen gå efter boken och se till tvärsnittsklass, säkerhetsklass, risk för vippning och så vidare. En konstruktör hjälper dig med en dimensionering enligt BKR.
Tänk också på pelarna som skall bära balken - jag vet inte om du tänkt ha trä där men det kan nog vara knepigt. Sätt ett KKR eller likvärdigt istället.
Väljer du en HEM 100 kan du ta 2,75 kN / m vid 13 mm...
...men det är inte så här man dimensionerar - man skall egentligen gå efter boken och se till tvärsnittsklass, säkerhetsklass, risk för vippning och så vidare. En konstruktör hjälper dig med en dimensionering enligt BKR.
Tänk också på pelarna som skall bära balken - jag vet inte om du tänkt ha trä där men det kan nog vara knepigt. Sätt ett KKR eller likvärdigt istället.
HEB120 håller, med hänsyn tagen till tvärsnittsklass, säkerhetsklass, vippning och allt annat väsentligt. Nedböjningen vid stora snömängder måste dock, som tidigare påpekats, tas hänsyn till.
Instämmer med Locke i att pelarna också ska dimensioneras. Sidostabiliteten bör också säkerställas.
Instämmer med Locke i att pelarna också ska dimensioneras. Sidostabiliteten bör också säkerställas.
Snarare en intelligent fråga! x och y i min tabell är nog y och z i din tabell. I varje fall så är det det högsta av de båda I-värdena som du ska titta på, (böjning i styva riktningen).jorgen_a skrev:
Man kan ju ta hand om en del av momentet ute vid upplagen också. Svetsar du kilade konsoler och skruvar balken i ändarna (finns några bilder på hur jag gjorde i min riva hjärtvägg-tråd) så minskar du nedböjningen men istället får du ett orent lastfall på pelarna. Går att handräkna det med men enklast är om du går till en konstruktör - dom har finfina datorprogram för att räkna på ramar och annat.