Hej,

Undrar som det står i rubrik, om det är någon här som har någon erfarenhet av BAGA Easy avlopps system. Är ni nöjda och funkar det bra? Om inte, vad är det då som ni inte är nöjda med??
 
Har en baga avloppspumpstation, som läcker in vatten utifrån, ca 1 m2 i veckan, väntar sedan 6 mån på att de skall komma och fixa !
/Tobias
 
Avlppspumpstation är det en pumpstation innan avlopps reningen eller? För det är inte ett reningsverk vad jag förstår.
Är den i glasfiber? Hur läcker den, vet du det, menar, är det glasfibret som har gått sönder eller?

Någon som kanske har mer erfarenhet av Easy systemet???
 
väcker tråden !

Jag vill också veta....nån som fått en baga easy och funka....och behövs verkligen biomodulerna????
/magnus
 
ja, biomodulerna behövs annars uppnås INTE fullgod rening!
 
viktigt att förstå skillnaden på baga easy och ett riktigt minireningsverk

baga easy är en slamavskiljare som flockningsmedel doseras ned i, sen kommer det efterföljande moduler som skall ta hand om resterande rening.. (vet ej hur ofta dessa måste grävas upp och ersättas med nya? och om de då behöver skickas på deponi?, någon som vet?)

Detta kan man fixa själv genom att köpa en slamavskiljare en doseringspump och sen lite bio moduler, blir nog billigare så..

I ett minireningsverk sker all reducering av näringsämen I reningsverket.
 
förvirringen är total...hoppat mellan 3 olika tillverkare senaste 3 dagarna...

Jag fattade det som att alla minireningsverk i stortsett var en slamavskiljare som man pytsade i lite flockningsmedel och KAZAAAM ! ....vattnet blev rent.

men så var det väl inte.
 
Jag rekommenderar ett riktigt minireningsverk från Baga. Det lägre priset du du får på Baga easy förlorar du på att du behöver en markbädd på cirka 15 kvm. Dessutom ska det här bytas ut med jämna intervall 10-15 år. Just nu ligger deponiavgiften på cirka 700-800/ton.
 
BAGA easy är inte ett minireningsverk utan en slamavskiljare med kemisk fosforfällning. Efter slamavskiljaren kommer infiltrationskassetter som man inbillar sig skall kunna rena vattnet från kväve och BOD. För att rena kväve används nästan uteslutande D-N-D-processen (se http://www.byggahus.se/forum/vatten-avlopp/82427-minireningsverk.html) Möjligheten att skapa omväxlande syrerik och syrefattig miljö är i en infiltrationskasset i princip omöjligt.

De minireningsverk som finns idag använder sig nästan uteslutande av en aktivslamprocess som bygger på att man till sätter syre genom olika tekniska lösningar. Man skapar då i reningsverket förutsättningar för att kunna få hög rening av BOD, kväve för att sedan reducera fosforhalten tillsätts oftast ett flockningsmedel vars verksamma substans är 3-värda metalljoner av någon sort, för små reningsanl. är det i regel aluminiumjoner.

Bergstrollet tar upp ett ofta bortglömt problem, fler och fler kommuner kräver att man skall köra markbäddsmaterialet på deponi. Den genomsnittliga markbädden väger ca 65 ton. Deponiavgifterna hos kommunerna varierar mellan 700kr och ända upp till 1800kr per ton. Kostnaden vid omläggning av en markbädd fördyras kraftigt (45 kkr - 120kkr) om kommunen man befinner sig i kräver deponi av markbäddsmaterialet. Om man bestämmer sig för att ha en markbädd så skall man akta sig för att fräsa ner aluminiumsalter i markbädden då höga koncentrationer av aluminium gör marken toxisk och då kommer man ovilkorligen att bli tvungen att deponera materialet i bädden. För reduktion av fosfor när man har markbädd kan jag endast rekomendera antingen fällning i slamavskiljaren eller i en efterföljande fosforfälla.
 
  • Gilla
ivigtut
  • Laddar…
MYCKET intressant läsning ! (om du inte är en konkurrent förståss).

Största problemet när man ger sig in i djungeln av minireningsverk är att varenda säljares största försäljningsargument är att konkurrenten är värdelös.

Tack för all input i alla fall. Nu är jag tillbaks på ruta noll.

mvh /magnus
 
  • Gilla
ivigtut
  • Laddar…
Jag jobbar på ett Gods med en förvalting som omfattar ca 300 småhus och villor utanför detaljplanelagt område och utan möjlighet att koppla in sig på något kommunalt va-nät, således har jag varit tvungen att sätta mig in i avloppsreningsprocessen. Beslutade mig för att göra det efter som jag inte fått försäljningsargument från aktörerna utan istället blivit informerad om hur dåliga konkurenternas produkter var. För mig är det i det närmaste avskräckande när ett företag informerar om konkurenternas brister istället för sin egen produkts fördelar.

Vi installerar idag uteslutande minireningsverk med aktivslamprocess. I den andra tråden jag refererar till har jag räknat upp ett antal aktörer som jag uppfattar som seriösa. Jag har själv erfarenhet av Uponor, IFÖ och Evergreen Solutions. Deras produkter har hittils fungerat bra. Vad gäller WeHo-puts finns det en säk man måste köpa till om man skall använda sig av deras inbyggda slamavvattnare och det är någon form av sluten kompost som kommunen i fråga godkänner som latrinkompost. Slamet från reningsverket måste ovilkorligen efterkomposteras för att hygeniseras innnan man kan återföra det till naturen.
 
Varför köpa Baga Easy när kostnaden är nästintill det samma för ett minireningsverk från Baga.
Skulle det inte gå att nå kommunens riktlinjer på utsläppsvärden måste man åtgärda det. I värsta fall kan man tvingas byta ut Baga easy till ett riktigt minireningsverk. Då har du dubbel kostnad.
 
Efter denna läsning kommer inte vi använda Baga!!!
När vi räknade i hop alla avgifter så hamnade vi på 5800kr/år och läger jag till räntor och amorteringar så hamnade vi på 11080kr/år
 
  • Gilla
Andersson1963
  • Laddar…
Vi tittar också på Bivac, Alnarp Clerwater, Topas minireningsverk 8 och miljötjänst.
frågan är vad man ska tro på.
Biligast i driftskostnader värkar miljötjänst och Alnarp om alnarp undviker kalksäcken
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.