Håller på att renovera en gammal gård med huvudbyggnad från ca 1850 (Källa: Länsmuseet i Medelpad).:)

Kök och vardagsrum är avklarade, och nu pågår renovering av badrum.:D

Och här blir jag konfunderad!:confused:

Det nuvarande badrummet/toaletten byggdes någon gång mellan 1960 och 1965 och revs ut i somras.
Duschkabin + toa + tvättmaskin. Vatten från dusch och tvätt rann fritt över golvet till en golvbrunn.

Betonggolv direkt på mark, väggar av halvtum, halvhård byggboard direkt på timmervägg samt tak av porös fiberplatta (Esca-kryss) direkt på gammal (1850 (?) träpanel och spån/bark mm bjälklagsfyllning.

Ingen ventilation utöver ett öppningsbart fönster.:eek:

Rummet ovanför har hela (?) tiden varit ouppvärmt..

Inte skuggan av någon som helst fuktspärr någonstans!:eek:

Har det blivit röta, mögel eller dålig lukt under dessa 60 år när det använts av en lantbrukarfamilj med tre döttrar?

NEJ, inte ett spår av något sådant!:D

Träytorna var helt oskadade, och när jag provade med en vanlig "slipmus" så var träet helt oskadat och luktade svagt av kåda och terpentin som barrvirke brukar göra.

Så, man behöver uppenbarligen inte till varje pris ta hänsyn till dagens byggnormer om fuktskydd, diffusionsskydd, tätskikt och jag vet inte vad.

Varför fungerade detta gamla badrum så perfekt utan den minsta lilla bit plastfolie???

Det nya badrummet blir något modifierat i fukthänseende med klinker på golv och väggar, samt en fuktstyrd frånluftfläkt (med tilluft via hål i toa-dörren).

Frågan är: Varför fanns det inte ett spår av fuktrelaterade skador????:confused:
 
Jag har sagt det förut och säger det igen, svenska våtrumsregeler är något som försäkringsbolagens gubbar kokat ihop, det är inga ingenjörer iblandade :)
 
T
Förr i tiden så duschade man inte så ofta och sedan stod man i ett badkar. Inte som nuförtiden när ungdomarna kan stå i en timme och duscha.......
 
Till tank77

Det är riktigt att det i början fanns badkar (som dock tömdes ut via golvet till golvbrunnen.

När paret blev äldre och efter ett par olyckstillbud i samband med badkaret, så karet byttes ut mot en duschkabin, vilken också skickade vattnet fritt över golvet ned till golvbrunnen.

Detta tillsammans med total brist på ventilation borde, enl. dagens "experter" ge upphov till kraftig röta.

Men nej, total avsaknad av röta, svamp och dålig lukt.

Jag vill absolut inte påstå att man kan strunta i fuktskydd i alla sammanhang, men behövs det fuktskydd i konstruktionen, så är det nog andra delar av husets konstruktion som är felaktiga och/eller feltänkta.

Vem tjänar på dessa omfattande regler?

Försäkringsbolagen: Det är nog omöjligt att rent praktiskt få till ett helt korrekt fuktskydd (motsägelsefulla regler och/eller byggfusk). Fuktskador tar tid att visa sig, och det blir enkelt för ett försäkringsbolag att slingra sig ur ett ersättningskrav.

Byggmaterialindustrin. Tänk hur mycket (och dyrt) byggmaterial som går åt!

Men grundfrågan är: Varför blev det ingen som helst fuktpåverkan i huset efter 60 år ????
 
T
Som sagt, du tror väl inte att gamlingarna duschade varje dag och i flera timmar, självklart hinner det torka ut då.

Dessutom var det en duschkabin som håller inne allt vatten och leder ner det i brunnen.

Nej, om där däremot hade bott en medelåldersfamilj med ett par tonårsdöttrar så skulle du se på röta......

Edit: Har rivit ett badrum där det inte var något tätskikt överhuvudtaget (polacker), ett vårdboende för unga tjejer och du kan ju gissa hur ofta dom duscha:rolleyes: Ett halvår gammalt, och det låg dubbel golvgips på spånskiva, bakfall under plattorna så att vattnet rann ut i hallen. Golvgipsen var som mjöl och spånskivan under var helt uppluckrad, bara tur att hela skiten inte brakade rakt igenom bjälklaget då badrummet låg på andra våningen.
 
Redigerat:
Snälla tank77!

Läs min inledande text, ungefär i mitten:

"Har det blivit röta, mögel eller dålig lukt under dessa 60 år när det använts av en lantbrukarfamilj med tre döttrar?"

Räcker inte denna text för dig??
 
T
Betonggolv på mark ja, inte så farligt om det skulle rinna vatten på då och då. Som sagt, badkar och sedan duschkabin, som har gjort att väggarna inte har utsatts för vatten, inte så jävla konstigt att där inte är någon röta då.
 
tank77

Jag föreslår att vi avslutar vår del av diskussionen här.

För övriga intresserade, läs gärna åter mitt inledande inlägg!
 
Känner mig inte sugen på att ge mig ut i hetluften..... men jag har byggt åtskilliga våtrum, håller mig lite neutral i denna fråga, ser att du bor högt upp i landet. Fura från norrlandsregioner har en mer koncentrerad/tätare fiberstruktur i veden, något högre kådhalt vilket ger svaret på din fråga. Norrlandsfura fungerar nästan lika bra som impregnerat virke, väldigt vattenavvisande inte vattentätt, blir den fuktig så går det inte in på djupet, mao ingen förruttnelseprocess. Hrmmmm, dagens byggregler skall väl gynna fabrikanterna tror jag, varför skriver de dessa regler annars! Plast ger kondens, täta hus ruttnar, för "bra" inomhusklimat orsakar allergier skapar luftvägsproblem men det görs få utredningar om detta eller inga alls, det talas bara om ångtäthet hittan och dittan. Bygger man ett våtrum efter "gamla" byggsätt så har man troligtvis ett fungerande våtrum även om 50år, inte som de nya som med stor risk måste göras om efter ett par decennier. Skippa plasten, bygg efter huvudet, men blir det läckage får du inget på försäkringen men kroppen mår bättre!
 
AndersMalmgren skrev:
Jag har sagt det förut och säger det igen, svenska våtrumsregeler är något som försäkringsbolagens gubbar kokat ihop, det är inga ingenjörer iblandade :)
Näe, då hade vi väntat ännu......
 
Hej Pagno!

Högt upp i landet? Nja, jag bor nog mitt i Sverige! Närmare bestämt 60 km NV Sundsvall.:)

Kådrik norrlandsfura, javisst! Fälld i en naturskog för ca 165 år sedan!:D

En faktor som inte nämnts är vilken fuktaccumuleringsförmåga (phu) angränsande konstruktioner har.

Golv: Betong på sandbädd (ca 60 meter sand). Huset ligger på en nipkant.

Väggar: Bastant timmer isolerat med mossa och lera. Huset är på 2,5 plan, en typisk Medelpadsgård.

Tak: Ca 50 cm bjälklagsfyllning av träspån, trästickor, löv, gräs, mossa och Gud vet vad. Ganska kompakt och absolut kruttort.

Tror att en momentan fuktbelastning (t.ex. duschande tonårstjej) till stora delar absorberas i väggar och tak. Där fördelas fukten snabbt och bildar inte något fritt vatten. Sedan återgår fukten till luften och väggar/tak torkar åter ut.
Men detta är bara vad jag tror!

Men detta exempel visar att dagens regler är rent trams i vissa situationer!

Men jag undrar samtidigt hur en modern kåk byggd enl. alla moderna regler ser ut om ca 165 år?!:rolleyes:
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.