Avsaknad av detaljplan, baskarta och nybyggnadskarta
Vi har planerat att riva ett gammalt fritidshus och bygg ett nytt på befintlig grund och eventuellt behålla skorstensstocken. Vi har varit kontakt med en arkitekt och fått ett hus ritat som vi gillar och vill fortsätta med. Arkitekten nämner då att det saknas detaljplan, baskarta och nybyggnadskarta hos kommunen. Vad innebär det? Och hur kan det påverka bygglovet?
Tack på förhand.
Tack på förhand.
Det innebär väl för det första att arkitekten inte har någon bra utgångspunkt för att rita in det planerade huset på tomten; du kan inte se hur terrängen ansluter till grunden om det inte finns någon baskarta eller nybyggnadskarta, eller hur nära gränsen det hamnar. Och kommunens bygglovshandläggare behöver det för att kunna bedöma om de ska ge bygglov till det hela. Finns det ingen situationsplan (dvs en karta som visar hur kommer att se ut) som grundar sig på en aktuell karta, så är det svårt att bevilja bygglov!
Prata med din kommuns bygglovsenhet, som kommer att upplysa dig om vad du behöver - min gissning är att du behöver betala kommunen för att upprätta en Nybyggnadskarta, något som kan kosta ca 5000-10000 beroende på kommun och vad det är du tänkt bygga.
Prata med din kommuns bygglovsenhet, som kommer att upplysa dig om vad du behöver - min gissning är att du behöver betala kommunen för att upprätta en Nybyggnadskarta, något som kan kosta ca 5000-10000 beroende på kommun och vad det är du tänkt bygga.
Avsaknaden av detaljplan innebär också att kommunen rent teoretiskt kan totalvägra någon som helst form av bygge på tomten. Och det innebär att grannar måste få ge synpunkter på bygget (tror jag).
Finns det ingen detaljplan eller områdesbestämmelser så behövs inte någon nybyggnadskarta (om inte bygglovshandläggaren anser att terrängen eller läget är så spännande att dom verkligen vill ha det), då räcker en baskarta eller en enklare tomtkarta. Så i min värld kan du komma undan med en mycket billigare produkt. Kanske 50 spänn istället för 5000.
Så fungerar det i min kommun åtminstone.
Så fungerar det i min kommun åtminstone.
OK, vi tar det lite pedagogiskt:
Detaljplan är en sorts karta som visar vad marken får användas till. Kommunen kan inte vägra någon att bygga något som följer detaljplanebestämmelserna. I detaljplanen kan man reglera t.ex. vilken typ av bebyggelse som tillåts, hur höga byggnaderna får vara, om det är markområden som inte får bebyggas (s.k. "prickmark"), hur stor andel av fastigheten som får bebyggas, osv. Vanligtvis har kommunerna bara detaljplanelagt tätbebyggda områden, så på landsbygden saknas ofta detaljplan helt. Då kan man få ledning i Översiktsplanen i stället.
Baskarta (eller Primärkarta) är kommunens storskaligaste kartor (dvs de som innehåller mest detaljer), med byggnader, vägkanter, höjdkurvor, staket, lyktstolpar, fastighetsgränser, trappor, pooler, etc, etc. Det är egentligen upp till kommunen hur detaljerad man vill att den ska vara. Normalt sett har kommunen inte råd (eller behov av) att ha en komplett baskarta för landsbygdsområdena, utan där gör man punktinsater om/när det behövs, eller nöjer sig bara med Lantmäteriets kartmaterial.
Nybyggnadskarta är en ajourhållen karta (dvs man har åkt ut och kollat upp att den stämmer med verkligheten och kompletterat där det saknas), som ligger till grund för din situationsplan du ska lämna in när du söker om bygglov. Beroende på situation (var och vad som som ska byggas) kan det som sagt ibland räcka med att rita på en baskarta.
På en nybyggnadskarta har man lagt in informationen från detaljplanen och oftast finns även information om VA-anslutning med.
"Förr i tiden" byggde folk på sin mark som de ville och löste problem med vatten, avlopp, sophämtning, skolskjuts etc. på eget bevåg.
Detaljplan är en sorts karta som visar vad marken får användas till. Kommunen kan inte vägra någon att bygga något som följer detaljplanebestämmelserna. I detaljplanen kan man reglera t.ex. vilken typ av bebyggelse som tillåts, hur höga byggnaderna får vara, om det är markområden som inte får bebyggas (s.k. "prickmark"), hur stor andel av fastigheten som får bebyggas, osv. Vanligtvis har kommunerna bara detaljplanelagt tätbebyggda områden, så på landsbygden saknas ofta detaljplan helt. Då kan man få ledning i Översiktsplanen i stället.
Baskarta (eller Primärkarta) är kommunens storskaligaste kartor (dvs de som innehåller mest detaljer), med byggnader, vägkanter, höjdkurvor, staket, lyktstolpar, fastighetsgränser, trappor, pooler, etc, etc. Det är egentligen upp till kommunen hur detaljerad man vill att den ska vara. Normalt sett har kommunen inte råd (eller behov av) att ha en komplett baskarta för landsbygdsområdena, utan där gör man punktinsater om/när det behövs, eller nöjer sig bara med Lantmäteriets kartmaterial.
Nybyggnadskarta är en ajourhållen karta (dvs man har åkt ut och kollat upp att den stämmer med verkligheten och kompletterat där det saknas), som ligger till grund för din situationsplan du ska lämna in när du söker om bygglov. Beroende på situation (var och vad som som ska byggas) kan det som sagt ibland räcka med att rita på en baskarta.
På en nybyggnadskarta har man lagt in informationen från detaljplanen och oftast finns även information om VA-anslutning med.
"Förr i tiden" byggde folk på sin mark som de ville och löste problem med vatten, avlopp, sophämtning, skolskjuts etc. på eget bevåg.
Redigerat:
Kikar på en industrifastighet som enligt kommunen ligger på en tomt som saknar detaljplan, är det en för eller nackdel vad gäller att konvertera innanmätet av fastigheten till bostäder istället för industri?
Om det exempelvis redan ligger andra industrifastigheter i närområdet. Så vill kommunen säkerställa att där inte sker någon farlig verksamhet. Det kan innebära att en ny detaljplan tas fram som begränsar möjligheterna för industrigrannar att ex. börja med kemikalieverksamhet, oavsett om det pågår något sådant just nu. Samma med bullrande industriverksamhet.