Att förstå eleffektens betydelse i vår elkraftförsörjning.
Hej
I en artikel med rubriken; ”Styrning av effekt utvärderat” i second-opinion (av Ann-Sofie Borglund) så beskrivs problematiken att det idag inte finns direkta styrmedel för effekt för elsystemet. https://second-opinion.se/styrning-av-effekt-utvarderat/
Ann-Sofie Borglund inledningsvis; ”Trots att effektfrågan blir allt viktigare för elsystemet, så finns det idag inga direkta styrmedel för effekt” och skriver sedan; ” Med en ökad elektrifiering, en alltmer volatil elproduktion och kapacitetsbrist i vissa elnät har effektfrågan blivit central i alla delar av elsystemet. Samtidigt har nuvarande styrmedlen genomgående fokus på energi och oftast mindre eller inte alls på hur de påverkar effektsituationen.”
Hur mycket vi ogillar, att vi inte fritt få bestämma hur vi vill att vår elkraftförsörjning skall fungera så måste vi acceptera att effektbalans måste råda. Fysikens lagar gäller. Det vill säga att all den eleffekt vi tar ut från elsystemen måste samtidigt (i samma ögonblick) tillföras.
Genom att vi under lång tid satt ett focus på att ta betalt för elenergin (effekten gånger tiden) och inte begripit eleffektens betydelse så har vi nu både gällande elgenerering och elanvändning skapat en ökad risk för att elsystemet drivs mot kollaps (slutar att fungera).
Ett exempel när en fastighetsägare (t.ex. en villa) med direktel söker efter att minska sina uppvärmningskostnader så introducerades för flera år sedan luft/luft värmepumpen som till en relativt låg kostnad kunde installeras och som minskade den årliga elenergianvändningen (d.v.s. antalet kWh/år).
Men eftersom luft/luft värmepumpen tar sin värme från uteluften så minskade effektbesparingen (och pumpslitaget) vid ökad kyla. Dessutom så innebar det, att tillskottsvärme (ofta den gamla installationen av direktel) då måste hjälpa till för att kunna hålla samma inomhustemperatur.
Konsekvensen blev att man sparade elenergi (kWh) men många gånger behöll ett toppeffektbehov (kW) nära det som vid stark kyla, var innan installationen av luft/luft värmepumpen. Man sparade elenergi (kWh) men inte eleffekt (kW)
När senare samma fastighetsägare vill ta ett steg till, i sina besparingsåtgärder och köper en solcellsanläggning till sitt hus, som visserligen tillför elenergi (kWh) på årsbasis men inte minskar effektbehovet (kW) när det är som kallast.
Detta eftersom solcellerna ger mest effekt på sommaren då villans effektbehov är som minst men lite och ingenting under kallaste vintermånaderna när villans effektbehov är som störst.
Borde vi inte agera annorlunda gällande vår viktiga elkraftförsörjning?
Att agera mera i enlighet med de fysikaliska lagarna, inte emot dem?
Utgångspunkten för Ann-Sofie Borglund artikel, är ett forskningsprojekt där man har analyserat styrning av effekt. Rapporten med rubriken; ”Vägledning för effektanpassade styrmedel” av Anders Sandoff och Jon Williamsson Handelshögskolan i Göteborg kan hämtas här; https://www.e2b2.se/Media/nxpptj52/slutrapport-vagledning-for-effektanpassade-styrmedel.pdf
I en artikel med rubriken; ”Styrning av effekt utvärderat” i second-opinion (av Ann-Sofie Borglund) så beskrivs problematiken att det idag inte finns direkta styrmedel för effekt för elsystemet. https://second-opinion.se/styrning-av-effekt-utvarderat/
Ann-Sofie Borglund inledningsvis; ”Trots att effektfrågan blir allt viktigare för elsystemet, så finns det idag inga direkta styrmedel för effekt” och skriver sedan; ” Med en ökad elektrifiering, en alltmer volatil elproduktion och kapacitetsbrist i vissa elnät har effektfrågan blivit central i alla delar av elsystemet. Samtidigt har nuvarande styrmedlen genomgående fokus på energi och oftast mindre eller inte alls på hur de påverkar effektsituationen.”
Hur mycket vi ogillar, att vi inte fritt få bestämma hur vi vill att vår elkraftförsörjning skall fungera så måste vi acceptera att effektbalans måste råda. Fysikens lagar gäller. Det vill säga att all den eleffekt vi tar ut från elsystemen måste samtidigt (i samma ögonblick) tillföras.
Genom att vi under lång tid satt ett focus på att ta betalt för elenergin (effekten gånger tiden) och inte begripit eleffektens betydelse så har vi nu både gällande elgenerering och elanvändning skapat en ökad risk för att elsystemet drivs mot kollaps (slutar att fungera).
Ett exempel när en fastighetsägare (t.ex. en villa) med direktel söker efter att minska sina uppvärmningskostnader så introducerades för flera år sedan luft/luft värmepumpen som till en relativt låg kostnad kunde installeras och som minskade den årliga elenergianvändningen (d.v.s. antalet kWh/år).
Men eftersom luft/luft värmepumpen tar sin värme från uteluften så minskade effektbesparingen (och pumpslitaget) vid ökad kyla. Dessutom så innebar det, att tillskottsvärme (ofta den gamla installationen av direktel) då måste hjälpa till för att kunna hålla samma inomhustemperatur.
Konsekvensen blev att man sparade elenergi (kWh) men många gånger behöll ett toppeffektbehov (kW) nära det som vid stark kyla, var innan installationen av luft/luft värmepumpen. Man sparade elenergi (kWh) men inte eleffekt (kW)
När senare samma fastighetsägare vill ta ett steg till, i sina besparingsåtgärder och köper en solcellsanläggning till sitt hus, som visserligen tillför elenergi (kWh) på årsbasis men inte minskar effektbehovet (kW) när det är som kallast.
Detta eftersom solcellerna ger mest effekt på sommaren då villans effektbehov är som minst men lite och ingenting under kallaste vintermånaderna när villans effektbehov är som störst.
Borde vi inte agera annorlunda gällande vår viktiga elkraftförsörjning?
Att agera mera i enlighet med de fysikaliska lagarna, inte emot dem?
Utgångspunkten för Ann-Sofie Borglund artikel, är ett forskningsprojekt där man har analyserat styrning av effekt. Rapporten med rubriken; ”Vägledning för effektanpassade styrmedel” av Anders Sandoff och Jon Williamsson Handelshögskolan i Göteborg kan hämtas här; https://www.e2b2.se/Media/nxpptj52/slutrapport-vagledning-for-effektanpassade-styrmedel.pdf
När man återuppbyggt det elsysten Sverige hade från ca 1980 och framåt med övervägande del vattenkraft och kärnkraft kommer effekten alltid att finnas tillgänglig när den behövs. Då finns inget behov av effektstyrning.
Effektstyrning är väl i princip bara att se som ännu en negativ effekt av att fungerande leveranssäker elproduktion ersatts med opålitlig väderberoende produktion. Till en mycket hög kostnad för oss skattebetalare.
Det om något kan ses som att agera mot de fysiska lagarna.
Nej det finns ingen anledning att agera annorlunda om man inte har el med effekttariff.
Effektstyrning är väl i princip bara att se som ännu en negativ effekt av att fungerande leveranssäker elproduktion ersatts med opålitlig väderberoende produktion. Till en mycket hög kostnad för oss skattebetalare.
Det om något kan ses som att agera mot de fysiska lagarna.
Nej det finns ingen anledning att agera annorlunda om man inte har el med effekttariff.
Hej OO skrev:
Om du med effektstyrning menar att tillföra effekt vid effektbrist och reducera effekttillförseln vid överskott då följer ju detta de fysiska lagarna.
Varför skriver du då ” Det om något kan ses som att agera mot de fysiska lagarna” ?
Hej O
Jag hoppas att du i din förutsägelse om det återuppbyggda elsystemet i Sverige, tagit med att det rimligen tar ca 17 år att från idé till produktionsstart bygga ny kärnkraft i Sverige. Vi behöver bygga upp regelsystemet och utbilda en mängd människor som idag fattas inom elkraft och kärnkraft.
Jag hoppas att du i din förutsägelse även tar med att EU:s vattendirektiv som redan idag innebär påverkan av redan byggda vattenkraftanläggningar samt eventuell nybyggnation.
Sedan får du även ta med det negativa intresset från mängder av människor, att det byggs elgenerering, elanläggningar och kraftledningar där de bor arbetar eller tillbringar sin fritid. Detta innebär ofta långa förhalningar av byggnationer och ett dåliga teknikval ut teknisk synpunkt, gällande ekonomi, tillförlitlighet och livslängd.
Hej
Som det ser ut nu så agerar både de som bygger elgenerering och vi som använder elkraft med dålig förståelse för att eleffekten är av stor betydelse för att elkraftförsörjningen skall fungera.
Därför så efterlyser t.ex. Svenska kraftnät, att det borde bildas en effektmarknad; ”Svenska kraftnät larmar: Elkrisen förvärras – ”Bygg planerbar produktion””
https://www.tn.se/hallbarhet/37652/...elkrisen-forvarras-bygg-planerbar-produktion/ ” Det var förra sommaren på ett seminarium i Almedalen som Lowina Lundström, dåvarande divisionschefen för system på Svenska kraftnät, slog larm om behovet av att bygga mer planerbar produktion. ”Vi måste skrika högre om att det även behövs mer planerbar produktion. Vi kommer inte klara att hantera de växande volymerna väderberoende kapacitet om det inte byggs mer planerbar produktion. Det är min bedömning och här tycker jag att Svenska Kraftnät kan vara tydligare i vår kommunikation”, uppgav hon till energinyhetssajten Montel.”
Ni kan ju läsa artikeln.
Att vi som elanvändare helt har koncentrerat oss på elenergin (kWh) och inte, även tagit med eleffektens (kW) betydelse i vår elanvändning har naturligtvis, som jag skrev i första inlägget, även det en betydelse om/när en effektmarknad införs.
Därför, så kan det vara förståndigt att, när vi tittar på vår elanvändning, även fundera hur vi hanterar eleffekten (effektbehovet).
En del av oss kommer även att märka betydelsen av eleffekten, på de effektavgifter som senast 2027 kommer att införas, men då gällande elnätet.
Som det ser ut nu så agerar både de som bygger elgenerering och vi som använder elkraft med dålig förståelse för att eleffekten är av stor betydelse för att elkraftförsörjningen skall fungera.
Därför så efterlyser t.ex. Svenska kraftnät, att det borde bildas en effektmarknad; ”Svenska kraftnät larmar: Elkrisen förvärras – ”Bygg planerbar produktion””
https://www.tn.se/hallbarhet/37652/...elkrisen-forvarras-bygg-planerbar-produktion/ ” Det var förra sommaren på ett seminarium i Almedalen som Lowina Lundström, dåvarande divisionschefen för system på Svenska kraftnät, slog larm om behovet av att bygga mer planerbar produktion. ”Vi måste skrika högre om att det även behövs mer planerbar produktion. Vi kommer inte klara att hantera de växande volymerna väderberoende kapacitet om det inte byggs mer planerbar produktion. Det är min bedömning och här tycker jag att Svenska Kraftnät kan vara tydligare i vår kommunikation”, uppgav hon till energinyhetssajten Montel.”
Ni kan ju läsa artikeln.
Att vi som elanvändare helt har koncentrerat oss på elenergin (kWh) och inte, även tagit med eleffektens (kW) betydelse i vår elanvändning har naturligtvis, som jag skrev i första inlägget, även det en betydelse om/när en effektmarknad införs.
Därför, så kan det vara förståndigt att, när vi tittar på vår elanvändning, även fundera hur vi hanterar eleffekten (effektbehovet).
En del av oss kommer även att märka betydelsen av eleffekten, på de effektavgifter som senast 2027 kommer att införas, men då gällande elnätet.
Redigerat: