asksjuka
Hej, fick i helgen höra talas om asksjuka, som enligt personen jag talade med skulle bli ungefär som almsjukan, dvs, massdöd bland askar.
Vi har på tomten en jätteask som jag bara älskar och vill verkligen inte att den ska dö! Den ser fin och frisk ut, men i morse när jag åkte till jobbet tyckte jag mig se en mängd halvdöda askar lite överallt...
är det någon som kan något om denna farsot och vad ska man göra?
Vi har på tomten en jätteask som jag bara älskar och vill verkligen inte att den ska dö! Den ser fin och frisk ut, men i morse när jag åkte till jobbet tyckte jag mig se en mängd halvdöda askar lite överallt...
är det någon som kan något om denna farsot och vad ska man göra?
Sjukdomen heter Askskottsjuka och den kom så sent som på 2000-talet över från balkanländerna. Den härjar vilt här nere i Skåne och även jag har en stor pampig ask på tomten - det enda träd jag sparade vid husbygget.
Jag tog hit en arborist förra hösten för inspektion och diskussion om ev framtida ersättningsträd. Han menade att vi får räkna med att upp till 80% av totalbeståndet av ask kan komma att drabbas. Både gamla och unga träd insjuknar. Men - alla träd dör inte. Det har visat sig att vissa träd kan klara sig även om de fått lättare angrepp.
Mitt träd verkar än så länge inte angripits men det finns mängder av hårt angripna och döda träd i omgivningen. För säkerhets skull planterar jag en lind 10 m från asken.
För övrigt fick jag också reda på att nästa "almsjuka" kommer troligen drabba kastanjen - ett träd jag först ville sätta istället för lind.
Det finns inget man kan göra med ett angripet träd annat än att bida sin tid och be till de högre makterna.
Jag tog hit en arborist förra hösten för inspektion och diskussion om ev framtida ersättningsträd. Han menade att vi får räkna med att upp till 80% av totalbeståndet av ask kan komma att drabbas. Både gamla och unga träd insjuknar. Men - alla träd dör inte. Det har visat sig att vissa träd kan klara sig även om de fått lättare angrepp.
Mitt träd verkar än så länge inte angripits men det finns mängder av hårt angripna och döda träd i omgivningen. För säkerhets skull planterar jag en lind 10 m från asken.
För övrigt fick jag också reda på att nästa "almsjuka" kommer troligen drabba kastanjen - ett träd jag först ville sätta istället för lind.
Det finns inget man kan göra med ett angripet träd annat än att bida sin tid och be till de högre makterna.
Hur ser man att en Ask har fått sjukan?
Och hur ser man på tidshorisonten för kastanjeträd och den sjuka som kommer drabba den?
Vi har en Ask i vår trädgård också, samt hela "häcken" mot norr till vår granne är kastanjeträd, så jag blir lite orolig
(Vi bor också i Skåne)
Och hur ser man på tidshorisonten för kastanjeträd och den sjuka som kommer drabba den?
Vi har en Ask i vår trädgård också, samt hela "häcken" mot norr till vår granne är kastanjeträd, så jag blir lite orolig
(Vi bor också i Skåne)
Nä, arboristen nämnde inget om tidsperspektivet när det gäller kastanjen - inte heller om dess sjukdom nått vårt land ännu. Oroa dig inte - det brukar normalt sett inte gå så snabbt som just när det gäller askskottsjukan. Men ska man plantera ett nytt pampigt träd bör man naturligtvis ta hänsyn till sjukdomar eftersom träd kräver många år för att bli så pampigt som man vill. Egentligen planterar man ju för nästa generation.
Titta ordentligt omkring i din omgivning. Det syns tydligt om asken drabbats. Det första rycket brukar väl vara att den sätter osedvanligt mycket ungskott som vissnar och fyller trädet även på vintern med massor av 'duskor'.
Från mitt datorbord har jag utsikt över en äng med ett större askbestånd. De såg inte vidare sjuka ut när jag flyttade in för tre år sedan. I år får de antagligen inte ett enda blad utan kommer att stå där som skelett.
Jag har gråtit blod över sjukdomen - men nu njuter jag så länge jag kan av ett förhoppningsfullt friskt träd - och så har jag lugnat ner mig iom att jag bestämt mig för att plantera ett nytt träd redan nu!
Titta ordentligt omkring i din omgivning. Det syns tydligt om asken drabbats. Det första rycket brukar väl vara att den sätter osedvanligt mycket ungskott som vissnar och fyller trädet även på vintern med massor av 'duskor'.
Från mitt datorbord har jag utsikt över en äng med ett större askbestånd. De såg inte vidare sjuka ut när jag flyttade in för tre år sedan. I år får de antagligen inte ett enda blad utan kommer att stå där som skelett.
Jag har gråtit blod över sjukdomen - men nu njuter jag så länge jag kan av ett förhoppningsfullt friskt träd - och så har jag lugnat ner mig iom att jag bestämt mig för att plantera ett nytt träd redan nu!
Detta med "kastanjedöden" var något nytt för mig. Drabbar den Äkta kastanj (Castanea sativa) eller Hästkastanj (Aesculus hippocastanum) ?
billy - framtida kastanjesjuka framkom när jag till arboristen sa att jag ville ha en kastanj som ersättningsträd. Han nämnde då att nästa sjukdom troligen drabbar kastanjen. Om du ska sätta en kastanj föreslår jag att du först kontaktar en arborist för rådgivning. Jag vet inte själv mer om detta än att jag avråddes. Det finns en hel del vackra hästkastanjer i mitt område.
Vi har fem mindre askar nära huset. Alla dessa har dött eller är på väg att dö. En ask har vi redan tagit ner, de andra får stå tills i vinter då det är lättare att ta hand om veden.
Grannen har ett enormt pampigt askbestånd med ett 10-tal aksar som är över 100 år gamla. I är visar det sig att 7 är sjuka, dvs. det blir inga blad eller ett väldigt dåligt/minimalt bladutveckling.Tyvärr.
Askskottsjukan går in under barken och efter det att trädet är dött så blir stammen murken och trädet måste tas ner inom 3-4 år
Vissa askar klarar sig, även med ett mindre angrepp, men uppåt 90 % av alla askar dör.
Grannen har ett enormt pampigt askbestånd med ett 10-tal aksar som är över 100 år gamla. I är visar det sig att 7 är sjuka, dvs. det blir inga blad eller ett väldigt dåligt/minimalt bladutveckling.Tyvärr.
Askskottsjukan går in under barken och efter det att trädet är dött så blir stammen murken och trädet måste tas ner inom 3-4 år
Vissa askar klarar sig, även med ett mindre angrepp, men uppåt 90 % av alla askar dör.
Vi har redan en hästkastanj på tillväxt, mest på kul och av samma skäl som man experimenterar med manchurisk valnöt och sånt. Äkta kastanj lär vara härdig endast i detta lands marginaler.
Mera trist och betänkligt är det när vårt klassiska inhemska ädellöv drabbas ute i landskapet. Ek mår inte heller bra, kan jag rapportera. Och frågan är ju vilka samband som kan finnas.
Mera trist och betänkligt är det när vårt klassiska inhemska ädellöv drabbas ute i landskapet. Ek mår inte heller bra, kan jag rapportera. Och frågan är ju vilka samband som kan finnas.
Riktigt så känsliga är inte de äkta kastanjerna, det finns bland annat kastanjeträd i Stockholmstrakten. De klarar sig i zon 2, och då får vi med oss Skåne, Blekinge, Halland, Öland, Gotland samt delar av Bohuslän, Småland, Västergötland, Östergötland och Södermanland.billy_baver skrev:
Men det är hästkastanjen som är drabbad av en skadeinsekt, läs om det nedan:
http://www.sr.se/cgi-bin/p1/program/artikel.asp?ProgramID=406&Nyheter=1&artikel=2736608
Tack för länken, Balzamon! Nu har jag rotat vidare.
Om "kastanjekräfta" på äkta kastanj - http://www.sjv.se/download/18.b1bed21121e26684180005357/Info+äkta+kastanj+2007.pdf
Och om "kastanjemal" (eller "minerarmal" på hästkastanj - http://www.sjv.se/download/18.b1bed21121e26684180005286/Info+hästkastanj+2007.pdf
Jordbruksverket hänvisar också till detta - http://www.cameraria.de/index.php
Mitt i allt elände kan man också hitta ljusglimtar, åtminstone för hästkastanjen -
1. Det är ännu inte bekräftat att träd dödas av minerarmalens angrepp. De hämmas och förfulas, efter samma mönster som vi känner igen från insektsangrepp på kaskadpil och annan salix: Bladverket blir mer eller mindre uppätet, men de flesta träden överlevet, och kan till och med hämta sig.
2. Insekterna som svarar för dessa liknande angrepp mot andra trädarter blir inte lika många alla år, och anreppen kan ibland utebli helt långa perioder. Oddsen ökar om man har ork att bränna allt nedfallet material.
3. Insektsätande fåglar stormtrivs. Detta är kanske en klen tröst för folk som har hästkastanj som sin trädgårds enda vårdträd. Men eftersom vi gör vårt bästa för att slippa mygg får vi kanske bjussa på nån skogskrona med larver...
Men nu handlade denna tråd egentligen om askskottsjukan. Därför har jag roat mig med att bakgrundsforska lite om också detta. Askskottsjukan orsakas inte av någon insekt, utan av svamp ("charla fraxinea" läser jag innantill). Dessa angrepp kan vara fatala för inte bara träden, utan också för arter som lever på värdträden. Jag bifogar följande arkivfynd om asknätfjärilen - http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/978-91-620-5858-6.pdf
Uppskattningsvis 2.000 överlevande fjärilar i hela landet! Och den som läser mera noga hittar paralleller med skogsbrukets trakthyggen och intensiv avdikning.
Om "kastanjekräfta" på äkta kastanj - http://www.sjv.se/download/18.b1bed21121e26684180005357/Info+äkta+kastanj+2007.pdf
Och om "kastanjemal" (eller "minerarmal" på hästkastanj - http://www.sjv.se/download/18.b1bed21121e26684180005286/Info+hästkastanj+2007.pdf
Jordbruksverket hänvisar också till detta - http://www.cameraria.de/index.php
Mitt i allt elände kan man också hitta ljusglimtar, åtminstone för hästkastanjen -
1. Det är ännu inte bekräftat att träd dödas av minerarmalens angrepp. De hämmas och förfulas, efter samma mönster som vi känner igen från insektsangrepp på kaskadpil och annan salix: Bladverket blir mer eller mindre uppätet, men de flesta träden överlevet, och kan till och med hämta sig.
2. Insekterna som svarar för dessa liknande angrepp mot andra trädarter blir inte lika många alla år, och anreppen kan ibland utebli helt långa perioder. Oddsen ökar om man har ork att bränna allt nedfallet material.
3. Insektsätande fåglar stormtrivs. Detta är kanske en klen tröst för folk som har hästkastanj som sin trädgårds enda vårdträd. Men eftersom vi gör vårt bästa för att slippa mygg får vi kanske bjussa på nån skogskrona med larver...
Men nu handlade denna tråd egentligen om askskottsjukan. Därför har jag roat mig med att bakgrundsforska lite om också detta. Askskottsjukan orsakas inte av någon insekt, utan av svamp ("charla fraxinea" läser jag innantill). Dessa angrepp kan vara fatala för inte bara träden, utan också för arter som lever på värdträden. Jag bifogar följande arkivfynd om asknätfjärilen - http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/978-91-620-5858-6.pdf
Uppskattningsvis 2.000 överlevande fjärilar i hela landet! Och den som läser mera noga hittar paralleller med skogsbrukets trakthyggen och intensiv avdikning.
Tack för alla svar, kan inte påstå att jag känner mig lugnare, men verkar ju inte vara något man kan påverka. Vår stora ask är fortfarande frisk och vacker, däremot den i tomtgränsen mycket risig och av grannarnas två pampiga vid grindstolparna är den ena bara ett skelett.. snyft, det är ju såna vackra träd, underbart lövverk med lagom mycket ljussilning. Vi har ett flertal stora ekar också, och jag blir så olycklig om de också är i farozonen! Vad är det som händer, är det klimatförändringar eller luftföroreningar eller vad beror det på?
Jag är långt ifrån någon växtskyddsexpert så orsakerna till dessa nya sjukdomar ska jag inte försöka ge mig in på. Men de ibland oerhörda konsekvenserna har ibland andra orsaker, som t.ex. hur almsjukan har drabbat våra stadsträd.
Ett stort underliggande problem är att vi har använt oss av för få arter med för ensidigt genetiskt material även om det sista är en liten egen spekulation från min sida. Mycket av det växtmaterial vi planterar i våra trädgårdar och parker är kloner och är alltså identiska. Det finns alltså oerhört lite variation i materialet som hade kunnat ge oss en varierad mottaglighet mot dessa sjukdomar.
Kloning och förädling av växtmaterial har gett oss oerhört mycket vad gäller förutsägbarhet och utveckling av nya klimatanpassade sorter, men det finns nog även fällor här tror jag.
Hade inte almen varit ett så oerhört populärt träd att använda i vår bebyggda miljö så hade ju inte konsekvenserna blivit så oerhört omfattande och kostsamma för våra städer. I framtiden tror jag att det är viktigt att vi sprider våra risker och försöker ha en stor artspridning i det växtmaterial vi använder.
Nu har jag bara pratat om de träd vi själva planterar i vår närmiljö, hur dessa sjukdomar drabbar våra i förekommande fall naturliga bestånd är också oerhört tragiskt och skrämmande. Ur ett större historiskt perspektiv så är det naturligt att vissa arter nästan går under i perioder för att sedan öka igen, t.ex. har almen redan för ett antal tusen år sedan varit nära utrotning enligt forskare. Men det är alltid trist att vara den som får uppleva det.
/Kalle
Ett stort underliggande problem är att vi har använt oss av för få arter med för ensidigt genetiskt material även om det sista är en liten egen spekulation från min sida. Mycket av det växtmaterial vi planterar i våra trädgårdar och parker är kloner och är alltså identiska. Det finns alltså oerhört lite variation i materialet som hade kunnat ge oss en varierad mottaglighet mot dessa sjukdomar.
Kloning och förädling av växtmaterial har gett oss oerhört mycket vad gäller förutsägbarhet och utveckling av nya klimatanpassade sorter, men det finns nog även fällor här tror jag.
Hade inte almen varit ett så oerhört populärt träd att använda i vår bebyggda miljö så hade ju inte konsekvenserna blivit så oerhört omfattande och kostsamma för våra städer. I framtiden tror jag att det är viktigt att vi sprider våra risker och försöker ha en stor artspridning i det växtmaterial vi använder.
Nu har jag bara pratat om de träd vi själva planterar i vår närmiljö, hur dessa sjukdomar drabbar våra i förekommande fall naturliga bestånd är också oerhört tragiskt och skrämmande. Ur ett större historiskt perspektiv så är det naturligt att vissa arter nästan går under i perioder för att sedan öka igen, t.ex. har almen redan för ett antal tusen år sedan varit nära utrotning enligt forskare. Men det är alltid trist att vara den som får uppleva det.
/Kalle