Är jag klantig eller helt normal?
Hej alla händiga. Är det bara jag som skadar mig eller är det vanligt bland alla hempulare?
Igår när jag byggde ett räcke slant jag med ett 20mm träborr som landade rakt i handen vilket resulterade i 17 stygn på sjukan.
I somras trillade jag ner från garagetaket när ett bärläkt gav vika och jag fick rejäla skrapsår över hela kroppen.
I höstas skar sig min fru riktigt djupt på ett stålband och fick tejpas på sjukan.
Detta plus mycket mer är resultatet under senaste halvåret.
/CC
Igår när jag byggde ett räcke slant jag med ett 20mm träborr som landade rakt i handen vilket resulterade i 17 stygn på sjukan.
I somras trillade jag ner från garagetaket när ett bärläkt gav vika och jag fick rejäla skrapsår över hela kroppen.
I höstas skar sig min fru riktigt djupt på ett stålband och fick tejpas på sjukan.
Detta plus mycket mer är resultatet under senaste halvåret.
/CC
Tjaa. lite småskavanker råkar nog många av oss ut för. Jag har skurit mig 3-4 gånger sista året. En grej jag lyckats med 2 gånger i rak följd var när jag skar av toppen på en tub med silikon, när toppen gav med sig för min kniv så att kniven for vidare i en båge neråt golvet så åkte på något sätt handen som höll i tuben frammåt. Jag skar mig i i fingret. Sedan lyckades jag göra exakt samma sak igen när det var dags för nästa tub.
Några små skrap- och skärsår har det väl blivit, men aldrig mer än att det räckt med ett plåster. En enda gång under hela husbygget har jag behövt läkarhjälp. Jag rotade efter någonting inne i ett förråd, där någon ställt in ett kastspö med draget fritt hängande i 1 meter rev. Hullingen bet sig fast i fingret så det var lögn att få väck den. Dessutom var där några intorkade rester av någons slags bete, så det kändes som om en stelkrampsspruta inte skulle sitta helt fel.
Hela söndagen - över 10 timmar - tillbringade jag på akuten, med det löjliga draget dinglande frän handen. Det är sådant som spräcker tidskalkylerna!
Hela söndagen - över 10 timmar - tillbringade jag på akuten, med det löjliga draget dinglande frän handen. Det är sådant som spräcker tidskalkylerna!
Jag har faktiskt klarat mig från allvarligare blesyrer sedan renoveringsstart för 4 år sedan.
En sak är dock säker: Kör jag sticksågen utan skyddsbrickorna på näsan får jag flis i ögonen. Klafsar jag runt bland rivningsmaterial utan spikskorna så får jag en spik i foten. Det felar aldrig.
En sak är dock säker: Kör jag sticksågen utan skyddsbrickorna på näsan får jag flis i ögonen. Klafsar jag runt bland rivningsmaterial utan spikskorna så får jag en spik i foten. Det felar aldrig.
Det är ju när man ska göra det där sista på arbetsdagen som olyckan alltid sker.
En arbetskompis berättade i veckan om röjningen han hade hållt på med en helg, med motorsågen.
Hade använt alla skydd hela tiden, men som han var klar på sön-kväll och hade tagit av sig skyddsbyxorna så kom han på en pyttegrej som skulle kapas eller kvistas eller vad nu var.
Då givetvis kör han mot benet, men hade lyckligvis jättetur så det bara sabbade jeansen och gjorde ett ytterst litet sår på benet.
Men där i slutet var han säkert både modig, trött och slarvig...
Och själv kan jag tycka vi gjorde dumt förra hösten, då jag var jag med och skruvade upp plåttak. Vi satte hela taket utan skyddsanordningar till sista plåtvåden ute vid gaveln, då vart det lögn att försöka hålla sig kvar på taket utan att glida ner, så vi köpte en skyddsele.
I efterhand tänker jag att givetvis skulle vi haft sele allihopa och hela tiden!
Var rädd om er allihopa! Inget är värt att riskera den egna hälsan för...
En arbetskompis berättade i veckan om röjningen han hade hållt på med en helg, med motorsågen.
Hade använt alla skydd hela tiden, men som han var klar på sön-kväll och hade tagit av sig skyddsbyxorna så kom han på en pyttegrej som skulle kapas eller kvistas eller vad nu var.
Då givetvis kör han mot benet, men hade lyckligvis jättetur så det bara sabbade jeansen och gjorde ett ytterst litet sår på benet.
Men där i slutet var han säkert både modig, trött och slarvig...
Och själv kan jag tycka vi gjorde dumt förra hösten, då jag var jag med och skruvade upp plåttak. Vi satte hela taket utan skyddsanordningar till sista plåtvåden ute vid gaveln, då vart det lögn att försöka hålla sig kvar på taket utan att glida ner, så vi köpte en skyddsele.
I efterhand tänker jag att givetvis skulle vi haft sele allihopa och hela tiden!
Var rädd om er allihopa! Inget är värt att riskera den egna hälsan för...
Jo, ett och annat har ju hänt hemma på byggena och en hel del står här:
http://www.byggahus.se/forum/ovriga-diskussioner/21645-byggbloopers.html
jag själv var med om en del under min tid som snickare.....
Men jag kan dra om en kompis som jobbar som skogshuggare.
Han var för en ggn skull ensam ute på ett GUDRUN hygge. Dom jobbar alltid 2 och 2 annars men denna ggn icke.
Han fick kast på sågen som gick igenom hans skyddsjack,,, Kedjan såg man var den hade slagit, Höger axel ett stort djupt sår från bröstvårtan och upp emot nyckebenet, sidan av hjälmen inklusive hörselskydd precis söndertrasat + delar av hans ytteröra.
Vad gör han jo han fick krypa till bilen i smärta, sätter sig kör iväg till ett annat hygge där hans chef var. Han blev skjutsad till "sjuka huset".. efter omplåstring och sömnad så åker han hem till ett Ex han hade på orten, tillbringar natten med henne sen hem på morgonen, går sen ut i skogen igen för att jobba...
Men jag kan dra om en kompis som jobbar som skogshuggare.
Han var för en ggn skull ensam ute på ett GUDRUN hygge. Dom jobbar alltid 2 och 2 annars men denna ggn icke.
Han fick kast på sågen som gick igenom hans skyddsjack,,, Kedjan såg man var den hade slagit, Höger axel ett stort djupt sår från bröstvårtan och upp emot nyckebenet, sidan av hjälmen inklusive hörselskydd precis söndertrasat + delar av hans ytteröra.
Vad gör han jo han fick krypa till bilen i smärta, sätter sig kör iväg till ett annat hygge där hans chef var. Han blev skjutsad till "sjuka huset".. efter omplåstring och sömnad så åker han hem till ett Ex han hade på orten, tillbringar natten med henne sen hem på morgonen, går sen ut i skogen igen för att jobba...
jag ramlade ned från ett innertak som hyste ett kontor, det taket var gjort i plåtkasetter,. jag drösade ned 2,40, landade på golvet jämte stol och skrivbord, kravlade på alla 4 ut på butiksgolvet, då stod distrikssköterskan där.
På ett rotprojekt, (Ombyggnad av en polisstation... Stod jag på en bock som var dryga metern hög, jag skruvade gips för glatta livet.
Sen var det inte så glatt när jag tappade balansen och föll handlöst bakåt, landade på en förberedd vägg med stålreglar som syllbräda...
jag lovar att jag slog mig 10 ggr mer från den jävla bocken , en då jag föll från 2,40..
På ett rotprojekt, (Ombyggnad av en polisstation... Stod jag på en bock som var dryga metern hög, jag skruvade gips för glatta livet.
Sen var det inte så glatt när jag tappade balansen och föll handlöst bakåt, landade på en förberedd vägg med stålreglar som syllbräda...
jag lovar att jag slog mig 10 ggr mer från den jävla bocken , en då jag föll från 2,40..
En sak som hände mig för ett par år sedan...
Jag hade utav min chef fått x-antal paket golvklinkers som jag hade för avsikt att lägga i min dåvarande bostadsrätt. Till saken hör att jag då bodde högst upp i ett
fyravåningshus utan hiss. Eftersom det var en hel del paket som skulle upp till lyan så gjorde jag en snabb tids/arbets kalkyl. Jag kom fram till att det nog var bäst att ta så många paket som möjligt och gå så få gånger som möjligt.
En liten skum sak med det här huset var att sista trappan innan min lägenhet var lite av en "spöktrappa", där jag titt som tätt tappade saker snubblade,ramlade etc...
Hur som helst jag lassade på sex-sju paket och började gå uppåt, allt gick bra fram till "spöktrappen" då jag trampar snett och får framfall...
Mitt i vad som är högst ett par sekunders fall så gör jag en snabb utvärdering av situationen och tänker att; antingen släpper jag hela traven med klinkers, allt faller nerför trappen, går sönder och skrämmer ut alla grannar i trapphuset.
Eller; jag försöker rädda mig och klinkret från en kommande katastrof genom att unvika att förstöra klinkret ( som jag fått gratis!) och att reta upp grannarna.
Dum som man är väljer man det sistnämnda alternativet.
Så jag faller framåt med vad som säkert var 20-25 kilo klinker i famnen, tar emot mig genom att skalla trappsteget i vad som måste vara århundradets "danska sklalle", ser himlavalvets alla stjärnor framför ögonen och blir smått hörselskadad efter smällen! med mycket stön och med blodet forsande från pannan och näsan lyckades jag ta mig till sjukhuset och klistra ihop såren och äta några värktabletter. Klinkret höll i fallet måste ju tilläggas!
Fallet resulterade i att näsan fick sig en liten omjustering och än idag sitter lite på sniskan och har en liten utbucknad på näsryggen. samt att jag i två veckors tid gick runt med två blåtiror samt en rödblå snok och fick neka till en j--la massa anklagelser om att ha varit i krogbråk... Till saken hör även att jag då hade ett receptionsjobb där jag träffade hundratals kunder dagligen...
En rolig händelse såhär i efterhand. Nu har jag flyttat ifrån huset, klinkret blev aldrig lagt (!) och jag är för alltid den dumsnåle hemmafixaren i mina vänners ögon.
"-idioten lär sig av sina misstag, den kloke lär sig av andras"-
Jag hade utav min chef fått x-antal paket golvklinkers som jag hade för avsikt att lägga i min dåvarande bostadsrätt. Till saken hör att jag då bodde högst upp i ett
fyravåningshus utan hiss. Eftersom det var en hel del paket som skulle upp till lyan så gjorde jag en snabb tids/arbets kalkyl. Jag kom fram till att det nog var bäst att ta så många paket som möjligt och gå så få gånger som möjligt.
En liten skum sak med det här huset var att sista trappan innan min lägenhet var lite av en "spöktrappa", där jag titt som tätt tappade saker snubblade,ramlade etc...
Hur som helst jag lassade på sex-sju paket och började gå uppåt, allt gick bra fram till "spöktrappen" då jag trampar snett och får framfall...
Mitt i vad som är högst ett par sekunders fall så gör jag en snabb utvärdering av situationen och tänker att; antingen släpper jag hela traven med klinkers, allt faller nerför trappen, går sönder och skrämmer ut alla grannar i trapphuset.
Eller; jag försöker rädda mig och klinkret från en kommande katastrof genom att unvika att förstöra klinkret ( som jag fått gratis!) och att reta upp grannarna.
Dum som man är väljer man det sistnämnda alternativet.
Så jag faller framåt med vad som säkert var 20-25 kilo klinker i famnen, tar emot mig genom att skalla trappsteget i vad som måste vara århundradets "danska sklalle", ser himlavalvets alla stjärnor framför ögonen och blir smått hörselskadad efter smällen! med mycket stön och med blodet forsande från pannan och näsan lyckades jag ta mig till sjukhuset och klistra ihop såren och äta några värktabletter. Klinkret höll i fallet måste ju tilläggas!
Fallet resulterade i att näsan fick sig en liten omjustering och än idag sitter lite på sniskan och har en liten utbucknad på näsryggen. samt att jag i två veckors tid gick runt med två blåtiror samt en rödblå snok och fick neka till en j--la massa anklagelser om att ha varit i krogbråk... Till saken hör även att jag då hade ett receptionsjobb där jag träffade hundratals kunder dagligen...
En rolig händelse såhär i efterhand. Nu har jag flyttat ifrån huset, klinkret blev aldrig lagt (!) och jag är för alltid den dumsnåle hemmafixaren i mina vänners ögon.
"-idioten lär sig av sina misstag, den kloke lär sig av andras"-
Fan, det var det roligaste jag hört på länge. Tack! Nu känns min handborrning genast lättare att bära. Din berättelse påminner om han som trillade på rumpan i trappan och studsade ända ner, men han släppte aldrig blomkrukan han bar på, he he, roligt )
/CC
)/CC