P
Vad säger ni om denna lösning?, Öppna pdf längst ner.
Idag består bjälklaget av 75x200 mm bjälkar med cc ca 60-70 cm, Spännvidd från trappvägg till yttervägg år 350 cm. Finns även en icke bärande innervägg ca 120 cm från trappväggen.
Kommer det bli tillräckligt stabilt med lösningen enligt bilden? vill helst inte såga bort den del av golvet som inte ska bli badrum, en smal korridor/hall på 110cm. Badrum till höger på bild där all bråte står :)
 
  • Bild på renoveringsprojekt med trägolv och öppen dörröppning visande inre konstruktion och bråte.
    Inloggade ser högupplösta bilder
    Skapa konto
    Gratis och tar endast 30 sekunder
  • Golv i renoveringsfas med träplankor, verktyg och byggmaterial, indikerar förberedelse för badrumsbygge.
    Inloggade ser högupplösta bilder
    Skapa konto
    Gratis och tar endast 30 sekunder
  • En korridor med trägolv, vita väggar och dörrar, tavla på väggen och termometer.
    Inloggade ser högupplösta bilder
    Skapa konto
    Gratis och tar endast 30 sekunder
P
Enligt Svenskt trä borde det vara tillräckligt starkt som det är med skruvlimmad golvspån ovan golvreglarna.

Skärmdump av dimensioneringsverktyg för byggprojekt med olika regelavstånd och föreslagna trädimensioner.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
 
P
Hmmm inte en kommentar. Är jag helt ute och cyklar :wow:
 
Vet inte om du är ute och cyklar, det kan du bäst svara på om du inte cyklar och skriver på mobilen.....:rolleyes:

Har du några sättningar i ditt trähus?
Det är alltid lite riskabelt att rekommendera någon hur de skall bygga om man inte sett förutsättningarna på plats.
Finns det något speciellt skäl till att bygga ett våtrum på övre plan förutom att ni vill ha det där, ett våtrum som vid eventuell skada ligger på övre plan, träreglar, spån i golv.... mm. mm har en viss förkärlek att ställa till med stora problem.
Men om det inte rör sig så räcker bjälklaget utan problem.
Är det tänkt att du skall ha keramiskt ytskikt och golvvärme ber jag dig tänka om, använd hellre plastmatta i ett gammalt trähus.
Vitsen med våtrumsmatta är att den klarar en viss rörelse i konstruktionen, det gör inga skikt under keramiska material även om de som tillverkar dem hävdar motsatsen.
Jag påstår inte att det inte går att bygga ett kaklat våtrum, bara att det är mera riskabelt.

Mvh P-A
 
Jag har själv ett kaklat våtrum i ett gammalt trähus, det fungerar för mig, men förutsättningarna är sällan lika och jag byggde våtrum tidigare så jag hoppas att jag inte fuskade för mycket åt mig själv.
Det ligger på nedre plan, enkom för att minimera om det uppstår läckage.
 
P
Nej jag tror inte vi har några problem med sättningar, det borde ju i sådana fall synas som sprickor i tapeter etc och det har vi inte. Jo tanken var klinker med golvvärme och helkaklat i duschdelen, resten halvkaklat. Vi har idag ett helkaklat badrum på entreplanet med golvvärme etc och det verkar ju ha fungerat utan problem i snart 15 år så jag känner mig inte så orolig. Det jag funderade mest på var om min lösning på uppregling till cc 30 var tillräcklig eller om jag bör såga upp det golv som vi hade tänkt behålla för att lägga in reglar som räcker hela vägen om det nu ens går att få upp dem på övervåningen och passa in i utrymmet.
 
Vad tabellen visar är väl att du kan bygga ett vanligt golv för ett vanligt rum om du följer den dimensioneringen.

I våtrumssammanhang med klinker, så vill man ha lite styvare.

I tidigare utgåvor av BKR reglerna så föreskrev man att golvet skall ha den styvhet som uppnås av skruvlimmad golvspån på cc30 reglar. Då skrev man inget om dimensionen av reglarna. Men det var underförstått att om man dimensioneringsmässigt får fram en viss dimension för reglarna, så skulle alltså cc avståndet halveras för klinker.

Man angav också att samma styvhet kan uppnås på cc60, om man tillför ett lager flytspackel på skivan. Spackellagret angavs till 15mm vill jag minnas, men tillverkarna anger lite olika tjocklek.

Jag tror att det formuleras annorlunda i dagens regler.
 
P
I GVK´s broschyr finns en tabell där man för cc60 kräver 45x220 C24 reglar till en spännvidd på 3,4 meter men det jag saknar är vad mina 75x200mm reglar kan motsvara ? har ju heller ingen aning om hur de ser ut med kvistar osv så man ska väl kanske utgå från C14 då ?
Jag kanske ska börja med att öppna upp och se om det finns något stöd för de befintliga bjälkarna vid 2.3 meter där det finns en innervägg på våningen under innan jag går vidare.
 
När det gäller böjmotstånd motsvarar 75x200 ungefär 45x237. Konsekvenserna beträffande nedböjningen är sedan avhängigt hållfasthetsklassen. Om det är tätvuxet och kvistfritt gammalt virke motsvarar de sannolikt C24.
 
P
Så om jag tolkar det hela rätt ska mina golvbjälkar räcka till som det är med 22 mm golvspån skruvlimmad tillsammans med armering och flytspackel men frågan är om det inte ska till kortlingar också eller är det bättre att göra enligt mitt förslag med avväxling och extra reglar cc 30 ?
 
Jag skall försöka strukturera upp problemet lite. Bjälklag dimensioneras alltid efter kravet på begränsad nedböjning från nyttig last och egenvikt. Normalt anges max nedböjning till 1/300 av spännvidden. Dessutom tillkommer numera ett sviktkrav. Man prövar först att använda golvbjälkar med lämplig höjd på c/c 600 mm. Med hänsyn till att största standardmåttet på konstruktionsvirke är 45x220 kan man vid långa spännvidder tvingas tillgripa andra knep. Ett är att skruvlimma spånskiva (eller ännu bättre: k-plywood) ovanpå bjälkarna, vilket bidrar både till att öka bjälkarnas böjmotstånd och till att fördela lasten på angränsande bjälkar. Ett annat sätt är kortlingar som dock bara hjälper till att omfördela lasten. Det senare har ingen verkan på den nyttiga lasten eftersom den antas vara jämnt fördelad. Om bjälkar i högsta hållf klass på c/c 600 och skruvlimmad spånskiva inte räcker får man tillgripa att lägga bjälkarna på c/c 300, varigenom lasten på varje bjälke reduceras. Att kombinera bjälkar på c/c 300 med kortlingar är tämligen meningslöst.

När det gäller behovet av att skapa ett stumt golv för att klinkerplattorna inte skall lossna, handlar det primärt om dimensionerna på det material som ligger mellan golvbjälkarna, dvs spånskivan eller motsvarande. Använder man gips ovanpå spånskivan, måste denna vara limmad för att undvika rörelser. En armerad betongplatta eller flytspackel (som dock är ganska dyrt) brukar bli ett bra underlag för klinkers, förutsatt att konstruktionen är rätt dimensionerad iför de aktuella lasterna.

För att komma rätt i den här situationen och inte göra åtgärder som inte behövs, måste man utgå ifrån förutsättningarna, dvs mått och laster.
 
  • Gilla
Peter_K
  • Laddar…
P
Ok jag förstår vad du menar men blir ju inte direkt klokare på om jag behöver sätta dit extra golvreglar på cc 30 eller inte.
 
Med reservation för en tilltagande trötthet i skallen så här dags, så får jag nedböjningen till 6 mm, vilket är knappt en 600-del av spännvidden på 3,4 meter under följande förutsättningar. Total spännvidd: 3,4 meter, golvbjälkar: befintliga 75x200 c/c 600, egenvikt och nyttig last: 190 kg/meter. Då har jag inte räknat med skruvlimmad spånskiva. Jag bortser också från sviktkravet eftersom det inte rimligen kan tillämpas på ett gammalt hus.

Oavsett vad jag sagt om kortlingar tidigare kan du behöva lägga in sådana så att du kan skruva spånskivorna i alla kanter.
 
P
Tack för klargörandet och du verkar ju ha koll på läget :)
Då kör jag på befintligt bjälklag med kortlingar vid spånskiveskarvarna. Ser dessutom ut som att alla vatten och avloppsrör kommer att kunna dras under reglarna utan håltagning då taket i rummet under är sänkt någon gång på 60-talet så nu finns ett tomrum på ca 10-12 cm.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.