Ägande och arv vid giftemål
Spelar det någon roll vilka ägarandelar man har av huset när man är gift?
Under äktenskapet spelar det troligen ingen roll rent praktiskt(?), men blir det någon skillnad vid arv?
Antag att jag står som ensam ägare till sommarstugan, och jag avlider. Då ärver frugan hälften och barnen hälften. Riktigt?
Men om jag och frun står som ägare till lika delar av sommarstugan, då äger frun hälften av min andel och barnen 25%. Fortfarande riktigt?
Under äktenskapet spelar det troligen ingen roll rent praktiskt(?), men blir det någon skillnad vid arv?
Antag att jag står som ensam ägare till sommarstugan, och jag avlider. Då ärver frugan hälften och barnen hälften. Riktigt?
Men om jag och frun står som ägare till lika delar av sommarstugan, då äger frun hälften av min andel och barnen 25%. Fortfarande riktigt?
Nej det fungerar inte riktigt så.
Om vi förutsätter att diskussionen inte gäller enskild egendom, dvs enskild egendom är tillgångar man skyddat som sina egna genom äktenskapsförord, eller fått/ärvt där gåvobrevet eller testamente specifikt anger att egendomen skall vara din enskilda egendom.
När du är gift så äger du dina saker, sådant som du köpt. Frun äger sina saker. Detta gäller även sådant ni köpt efter giftemålet. Det innebär ex. att du kan förbjuda din fru att låna ut din MC till sitt Ex.
Undantaget är den gemensamma bostaden och bohaget (som ungefär är möbler, köksutrustning osv).
Men alla tillgångar man har som gift utom enskild egendom, är s.k "giftorättsgods". Det innebär att vid en skillsmässa så slås alla tillgångar (giftorätttsgods) samman och man delar sedan upp det enl. 50% åt var och en, eller en annan uppdelning som BÅDA är överens om.
Vid dödsfall (den först avlidna av er) slås också allt giftorättsgods samman, och om det finns behov (om det finns särkullsbarn, eller om den avlidne har skrivit testamente) så görs en bodelning efter samma principer som vid skillsmässa. I annat fall så ärver den efterlevande allt. Era gemensamma barn ärver ingenting då. (Detta var annorlunda till för ca. 10, 15 år sedan). Men era gemensamma barn är "efterarvingar" till hälften av tillgångarna. Dvs änkan får inte testamentera bort den delen av arvet (och jag tror inte heller att det får ges bort som gåva, men är osäker). Bodelningen kan som sagt behövas om någon del av arvet inte skall gå till den efterlevande. Om det finns särkullsbarn till den avlidne så har de rätt till sitt arv direkt, till skillnad från gemensamma barn. Eller om den avlidne skrivit testamente, så behövs bodelningen som grund för att avgöra vilka tillgångar som berörs av testamentet.
Så i exemplet så ärver frun hela sommarstugan oavsett hur ägarförhållandet såg ut under livstiden. Detta då under förutsättning att det inte finns särkullsbarn. Men även då spelar det ingen roll hur ägandet ser ut under livstiden, särkullsbarnen får ut sin andel oavsett.
Om vi förutsätter att diskussionen inte gäller enskild egendom, dvs enskild egendom är tillgångar man skyddat som sina egna genom äktenskapsförord, eller fått/ärvt där gåvobrevet eller testamente specifikt anger att egendomen skall vara din enskilda egendom.
När du är gift så äger du dina saker, sådant som du köpt. Frun äger sina saker. Detta gäller även sådant ni köpt efter giftemålet. Det innebär ex. att du kan förbjuda din fru att låna ut din MC till sitt Ex.
Undantaget är den gemensamma bostaden och bohaget (som ungefär är möbler, köksutrustning osv).
Men alla tillgångar man har som gift utom enskild egendom, är s.k "giftorättsgods". Det innebär att vid en skillsmässa så slås alla tillgångar (giftorätttsgods) samman och man delar sedan upp det enl. 50% åt var och en, eller en annan uppdelning som BÅDA är överens om.
Vid dödsfall (den först avlidna av er) slås också allt giftorättsgods samman, och om det finns behov (om det finns särkullsbarn, eller om den avlidne har skrivit testamente) så görs en bodelning efter samma principer som vid skillsmässa. I annat fall så ärver den efterlevande allt. Era gemensamma barn ärver ingenting då. (Detta var annorlunda till för ca. 10, 15 år sedan). Men era gemensamma barn är "efterarvingar" till hälften av tillgångarna. Dvs änkan får inte testamentera bort den delen av arvet (och jag tror inte heller att det får ges bort som gåva, men är osäker). Bodelningen kan som sagt behövas om någon del av arvet inte skall gå till den efterlevande. Om det finns särkullsbarn till den avlidne så har de rätt till sitt arv direkt, till skillnad från gemensamma barn. Eller om den avlidne skrivit testamente, så behövs bodelningen som grund för att avgöra vilka tillgångar som berörs av testamentet.
Så i exemplet så ärver frun hela sommarstugan oavsett hur ägarförhållandet såg ut under livstiden. Detta då under förutsättning att det inte finns särkullsbarn. Men även då spelar det ingen roll hur ägandet ser ut under livstiden, särkullsbarnen får ut sin andel oavsett.
Redigerat:
Ja.
Om vi ska vara helt korrekta så är det inte halva motorcykeln som exfrun får utan värdet motsvarande halva motorcykeln. Vid en delning gör man som så att var och en tilldelas sina egna saker så långt det går, dvs. motorcykeln tilldelas mannan och frun tilldelas något annat för motsvarande värde. I slutänden blir det så att alla tillgångar - skulder = nettot som delas på två. Har någon t.ex. en segelbåt som är värd 2 miljoner och den personen som äger den väldigt gärna vill behålla den så finns det en möjlighet att lösa ut den andre partnern med pengar.
Låter ju som ett helt sjukt system... Nu är jag inte gift men om vi utgår från att vi skulle vara gifta så om jag väljer att lägga mina pengar på tex verktyg och maskiner (som många här på BH säkert gör) och min fru väljer att lägga sina pengar på resa, hundutställningar eller något annat som inte har något värde efteråt. Har hon dessutom rockat loss med sitt kreditkortet så får jag betala halva den delen oxå...
Nu är ju inte vårt förhållande så... tack och lov men ändå
Går det att avtala bort detta i ett äktenskapsförord?
Nu är ju inte vårt förhållande så... tack och lov men ändå
Går det att avtala bort detta i ett äktenskapsförord?
Haha, Det där måste vara en gammal myt från tiden då det var kvinnan som hade "ansvaret" för hushållet. Finns det något par, år 2012, som har det stenåldersupplägget? Så är det iaf definitivt inte hos oss...largab skrev:
Sedan kan det ju mycket väl vara tvärt om, mannen blåser alla pengar på att kröka och kvinnan sköter sig.
Verktyg o maskiner har inte ngt. nämvärt värde i en värdering vid en bodelning.
Ok, det var ju mest som ett exempel. Det kan ju vara så att någon av parterna väljer att investera sina pengar i aktier eller något annat som är värt mer än några makita maskiner .
Eller någon av dem drar på sig stora skulder eller har stora skulder sedan tidigare.
.Eller någon av dem drar på sig stora skulder eller har stora skulder sedan tidigare.
Som sagt, det finns alternativ. Antingen gifter man sig inte eller så skriver man ett äktenskapsförord.
Likadelningsprincipen utgår ifrån att varje make bidrar efter sin förmåga vilket anses utgöra en trygghet för båda parter.
Likadelningsprincipen utgår ifrån att varje make bidrar efter sin förmåga vilket anses utgöra en trygghet för båda parter.
Det är ju en helt riktig iakttagelse. Det finns en djupt rotad vanföreställning att bara man gifter sig så blir allt tryggt och rättvist. Men det kan precis lika gärna bli fruktansvärt orättvist.noone70 skrev:Låter ju som ett helt sjukt system... Nu är jag inte gift men om vi utgår från att vi skulle vara gifta så om jag väljer att lägga mina pengar på tex verktyg och maskiner (som många här på BH säkert gör) och min fru väljer att lägga sina pengar på resa, hundutställningar eller något annat som inte har något värde efteråt. Har hon dessutom rockat loss med sitt kreditkortet så får jag betala halva den delen oxå...
Nu är ju inte vårt förhållande så... tack och lov men ändå
Går det att avtala bort detta i ett äktenskapsförord?
Många ser giftermålet främst som en symbolhandling man gör för att visa omvärlden sin kärlek, och är sorgligt omedvetna om att det äktenskapet egentligen är, är ett ekonomiskt avtal om hur man ska fördela sin egendom den dagen man inte är gifta längre.
(Apropå kärlek; för att räknas som sambos måste paret ha någon form av sexliv. Det behövs inte för ett gift par.)
Å andra sidan har ni stenåldersupplägget att mannen köper maskiner och verktyg?noone70 skrev:Haha, Det där måste vara en gammal myt från tiden då det var kvinnan som hade "ansvaret" för hushållet. Finns det något par, år 2012, som har det stenåldersupplägget? Så är det iaf definitivt inte hos oss...
I en skilsmässa är det bra för dig om du har köpt allt elektronik, för att värdet minskar så fort. Så du får behålla grejorna och den andra får halva värdet.noone70 skrev:
För att undvika problemet har vi ett bankkonto var båda lön kommer in på och var alla utgifter dras ifrån. Då blir det rätt så svårt att bestämma vem som köpte vad i efterhand, och blir fördelningen i en hypotetisk bodelning förhoppningsvis lite mer rättvist