Övervåningen i ett korsplanshus
Jag har sen länge varit helt insnöad i äldre hus och då menar jag 1700-1800 tals-hus av typ "torp" (enkelstuga/parstuga). Under den här tiden tycker jag att jag har lärt mig ganska mycket om hur ett "torp" ser ut; planlösning, interiört och exteriört utseende samt färgsättning och vilka material som är "rätt" (d v s användes vid byggtiden) etc.
Nu har jag blivit intresserad av ett "nyare" hus som är till salu, byggår är 1909 (om det nu verkligen är byggåret...) och värdeår 1929 (vilket jag inte riktigt förstår innebörden av). Planlösningen är för mig helt ny, korsplan, och byggstilen tror jag är nationalromantisk (jag har sökt på nätet och kommit fram till detta). Huset är i 1 1/2 plan, 80 kvm, har rödmålad liggande och stående träpanel, takpannor, utbyggd glasveranda, utbyggd entré - ett charmigt utseende helt enkelt med en hel del olika vinklar och tak i olika lutningar (man har på det viset byggt bort husets "fyrkantighet").
Nu till det som jag undrar över och hoppas att någon här som är mer insatt kan hjälpa mig med.
Undervåningen i huset är helt lik med hur ett enkelt korsplanshus byggs, d v s fyra rum runt omkring en murstock. Övervåningen däremot tror jag är förändrad sen huset byggdes. Jag kan inte återge exakt hur planlösningen ser ut eftersom jag ännu inte har sett huset i verkligheten och det finns heller ingen planlösning i mäklarens husbeskrivning, men rumsdisponeringen är ett större öppet "allrum" (det rum som man först kommer in i från trappan från undervåningen), ett sovrum, klädkammare och badrum. - Hur kan den ursprungliga planlösningen ha sett ut, någon som vet?
Nu har jag blivit intresserad av ett "nyare" hus som är till salu, byggår är 1909 (om det nu verkligen är byggåret...) och värdeår 1929 (vilket jag inte riktigt förstår innebörden av). Planlösningen är för mig helt ny, korsplan, och byggstilen tror jag är nationalromantisk (jag har sökt på nätet och kommit fram till detta). Huset är i 1 1/2 plan, 80 kvm, har rödmålad liggande och stående träpanel, takpannor, utbyggd glasveranda, utbyggd entré - ett charmigt utseende helt enkelt med en hel del olika vinklar och tak i olika lutningar (man har på det viset byggt bort husets "fyrkantighet").
Nu till det som jag undrar över och hoppas att någon här som är mer insatt kan hjälpa mig med.
Undervåningen i huset är helt lik med hur ett enkelt korsplanshus byggs, d v s fyra rum runt omkring en murstock. Övervåningen däremot tror jag är förändrad sen huset byggdes. Jag kan inte återge exakt hur planlösningen ser ut eftersom jag ännu inte har sett huset i verkligheten och det finns heller ingen planlösning i mäklarens husbeskrivning, men rumsdisponeringen är ett större öppet "allrum" (det rum som man först kommer in i från trappan från undervåningen), ett sovrum, klädkammare och badrum. - Hur kan den ursprungliga planlösningen ha sett ut, någon som vet?
Nej, det tror inte jag heller. Men det jag lurar mer på är om övervåningen i ett korsplanshus från den här tiden var disponerad med flera rum överhuvudtaget - ex med ett par-tre sovrum, eller om det brukade vara ett enda stort rum. Det enda som jag har hittat på nätet är hur undervåningen såg ut, d v s med fyra rum runt murstocken i mitten - ibland med tre rum då ett av rummen tog hela husets längd.gaia skrev:
Ingen som vet hur övervåningen brukade se ut?
Låter lite som vårat hus.
Det står byggår 1909 eller 1929, kommer inte ihåg vilket, men det var enligt mäklaren pga någon stor fastighetsinventering víd dem tiden då många tidigare hus fick det datumet som byggår.
1,5 plan, Korsplan, 60m2 byggyta.
senare tillbyggd övervåning, ett "allrum" som man kommer in i direkt från trappan (används som sovrum) och ytterligare ett rum (barnkammare.
Hjälper tydligen inte då du undrar hur det kan ha sett ut ursprungligen, men fanns det verkligen en övervåning då?
Kan det inte ha varit förrådsutrymme?
Efter vad jag hört så är det troligt att det var det i vårat hus, gammal drängstuga till den närliggande gården.
Det står byggår 1909 eller 1929, kommer inte ihåg vilket, men det var enligt mäklaren pga någon stor fastighetsinventering víd dem tiden då många tidigare hus fick det datumet som byggår.
1,5 plan, Korsplan, 60m2 byggyta.
senare tillbyggd övervåning, ett "allrum" som man kommer in i direkt från trappan (används som sovrum) och ytterligare ett rum (barnkammare.
Hjälper tydligen inte då du undrar hur det kan ha sett ut ursprungligen, men fanns det verkligen en övervåning då?
Kan det inte ha varit förrådsutrymme?
Efter vad jag hört så är det troligt att det var det i vårat hus, gammal drängstuga till den närliggande gården.
Ja, det kanske kan vara möjligt att övervåningen inte ens fanns från början - det tänkte jag inte på. Eller att det kanske var något slags förrådsutrymme som du säger, ett enda stort rum alltså, det var jag lite inne på att det kunde vara så.Ronnyh skrev:
Någon som vet var man kan försöka få tag på byggritningen från när huset byggdes?
Eller en ritning från när det har gjorts en inventering kanske?
Hustypen är tydligen vanlig i Norge och har då namnet "midtpipehus", där hittade man lite, men det enda relaterat till detta var att föregångaren "toromshuset" fram till ca 1900 hade:
"Vanligvis hadde toromshuset et bislag eller ei sval på
øversida, med lagerfunksjoner. "
Om jag tolkar det rätt så var det lager på övervåning, men detta var ju i föregångaren.
Källa: http://www.karlsoy.com/bygdebok/periode10_del19.html
"Vanligvis hadde toromshuset et bislag eller ei sval på
øversida, med lagerfunksjoner. "
Om jag tolkar det rätt så var det lager på övervåning, men detta var ju i föregångaren.
Källa: http://www.karlsoy.com/bygdebok/periode10_del19.html
Läste din länk, men det blev jag inte så mycket klokare avRonnyh skrev:
Men tack för att du letat vidare! Jag tror att bristen på information kan tyda på att övervåningen kanske just var enbart ett förrådsutrymme.Jag råkade hamna på Stadsmuséet idag och hittade där en bok som heter "Så byggdes villan". I boken fanns en planritning på ett liknande hus, byggt på 1910-talet, huset var dessutom i nationalromantisk stil. Övervåningen bestod i den planritningen av en mindre hall som man kom upp i från trappan (och där dessutom trappan upp till vinden fanns), sen fanns ett mindre rum (drygt 1/4 av våningen) och ett större rum (ca 1/2 våningen). d^_^b
För originalritning bör du kontakta byggnadsnämnden. Det är mycket tänkbart att den som byggde huset faktiskt ansökte om bygglov. Särskilt om vi talar om någon dåtida stad eller köping.
Som flera inlägg omvittnar inreddes förr långt ifrån alla vindar. Ofta användes vinden som sovloft endast sommartid. Stugor av liggande timmer hade "takåsar" uppburna av stugans gavlar och en (eller ibland två) mellanliggande "takstolar". Takstolarna bildade naturliga mellanväggar på vinden.
Egnahem med korsplan var de första som uppfördes med en tät serie lätta takstolar utan mellanliggande åsar. I namn av bostadsbrist började man också riva bort de gamla stugornas ursprungliga takåsar, och ersätta dem med nya brantare (ofta brutna) tak, för att kanske skaffa sig en extra lägenhet till hemmasonens familj eller för uthyrning. Planlösningen reproducerar då ofta bottenvåningens plan.
Den här stugan tror jag dock knappast har äldre bottenvåning än ovanvåning. Den beskrivs som nationalromantisk, vilket var ett tidstypiskt stilgrepp i det tidiga 1900-talets egnahemsrörelse.
"Värdeår" är för övrigt en taxeringsterm. Standardhöjande ingrepp efter husets ursprungliga uppförande ger byggnaden ett senare värdeår än byggåret. Taxeringsår 1909 åsätts alla byggnader uppförda före 1910.
Som flera inlägg omvittnar inreddes förr långt ifrån alla vindar. Ofta användes vinden som sovloft endast sommartid. Stugor av liggande timmer hade "takåsar" uppburna av stugans gavlar och en (eller ibland två) mellanliggande "takstolar". Takstolarna bildade naturliga mellanväggar på vinden.
Egnahem med korsplan var de första som uppfördes med en tät serie lätta takstolar utan mellanliggande åsar. I namn av bostadsbrist började man också riva bort de gamla stugornas ursprungliga takåsar, och ersätta dem med nya brantare (ofta brutna) tak, för att kanske skaffa sig en extra lägenhet till hemmasonens familj eller för uthyrning. Planlösningen reproducerar då ofta bottenvåningens plan.
Den här stugan tror jag dock knappast har äldre bottenvåning än ovanvåning. Den beskrivs som nationalromantisk, vilket var ett tidstypiskt stilgrepp i det tidiga 1900-talets egnahemsrörelse.
"Värdeår" är för övrigt en taxeringsterm. Standardhöjande ingrepp efter husets ursprungliga uppförande ger byggnaden ett senare värdeår än byggåret. Taxeringsår 1909 åsätts alla byggnader uppförda före 1910.
Hej
Många korsplanhus hade från början ett ouppvärmt "lagerrum" ovanför trappen och sedan en kammare som kunde varmhållas på andra halvan av övervåningen.
Min erfarenhet mest från är "enklare" hus på landet men jag har sett flera korsplanhus (bor själv i ett byggt ca 1897) med denna planlösning (Hälsingland och Uppland)
Lycka Till !
Många korsplanhus hade från början ett ouppvärmt "lagerrum" ovanför trappen och sedan en kammare som kunde varmhållas på andra halvan av övervåningen.
Min erfarenhet mest från är "enklare" hus på landet men jag har sett flera korsplanhus (bor själv i ett byggt ca 1897) med denna planlösning (Hälsingland och Uppland)
Lycka Till !