Fast i praktiken undrar jag om det kanske är hugget som stucket? Dvs båda lösningarna _kan_ vara lika bra.
Såklart varierar effektiviteten mellan olika hus en del fungerar det ena bättre en del det andra.
Just tryckstyrning har ju som "bieffekt" att man "måste" köpa en Alpha pump denna kostar i stort sett som laddastyrningen så hur du än vänder dig så sitter röven bak.
Såklart varierar effektiviteten mellan olika hus en del fungerar det ena bättre en del det andra.
Just tryckstyrning har ju som "bieffekt" att man "måste" köpa en Alpha pump denna kostar i stort sett som laddastyrningen så hur du än vänder dig så sitter röven bak.
Att returen sjunker vid ökad framledning och samma avgiven effekt betyder inte att returen sjunker lika mycket som framledningen ökar. Ökar du framledningen med 1 grad sjunker temperaturen med mindre än 1 grad. Returen kommer asymptotiskt gå mot rumstemperaturen. Ju lägre flöde, desto närmare. Vid ett extrme högt värde på framledningstemperaturen skulle du klara dig med ett extremt lågt flöde för att få din önskade effekt, ochreturtemperaturen skulle gå extremt nära rumstemperaturen. Och nej, det finns ingen inbygd orimlighet i det hela.HJFF1969 skrev:
Påstående:
Med SAMMA RADIATOR och SAMMA ÖNSKAD AVGIVEN EFFEKT får du LÄGRE RETURTEMPERATUR om du har HÖGRE FRAMLEDNINGSTEMPERATUR.
Exempel: I en radiator trycker du in 50-gradigt vatten, och får 40 grader i retur. Flödet är F och effekten är P. Om du nu istället ökar framledningen till 70 grader och samtidigt stryper flödet så effekten fortfarande är P, så får du en returtemperatur på 30 grader. Flödet blir då F/4. Kontroll: Effekten är tempdiff ggr flödet (50-40)*F = (70-30)*(F/4)
Och nej, det blir inte orimligt ens om du har en 120 grader, även om det är svårare och dyrare att få ett värmesystem att funka för de temperaturerna.
Men, nu pratar vi inte om kulvertar. Jag har skrivit tidigare om att den här diskussion varken gäller kulvertsystem eller ettrörssystem.
Redigerat:
Men i praktiken så blir ju returtemperaturen högre under stora delar av insvängningstiden.-MH- skrev:
Alltså tiden efter att termostaten öppnat fram till att termostaten fattat att rumstemperaturen stigit.
Sen är det ju lätt hänt att det blir oljud när vattnet ska pressas igenom hårt strypta radiatorventiler.
Full gas och full broms, samtidigt.
Är det då inte smidigare att centralt styra och strypa framledningstemperatur och flöde i ett redan väl injusterat radiatorsystem?
Då kan alla radiatorventiler stå fullt öppna och eventuella (onödiga?) termostater fungerar enbart som broms, om det skulle behövas.
Bara en bil, bra och bekväm, med automatisk farthållare. Ecodriving
Om du vill kan du naturligtvis också montera typ tio bromsar, om du inte anser att det verkar lite onödigt och dyrt?
Man kan göra saker på olika sätt. Men det är inte rätt
Redigerat:
Om temperaturen stiger i rummet med termostatstyrd radiator kommer inte returtempen öka. När termostaten stryper, så sjunker returtemperaturen. Eller hur menar du?roke skrev:
Har man utegviare bara så slipper man det problemet, eftersom ingen reglering efter innetemperaturen sker alls. Det är också ett sätt att lösa problemet.
Jasså? Mina radiatorventiler låter mer ju högre flöde som går igenom dem. Hur jag än försökt (och det har jag, med manuell ratt) har jag inte fått dem att vissla eller något som annars påpekas. Tysta när de är stängda, ökar lite när man öppnar och öppnar man mer så låter det lite till sedan är det ung. samma ju högre flödet är.
Ytterligare ett skäl att försöka minska flödet, istället för mediats temperatur. Jag tror jag nämnde det tidigare i trådne, att hög temperatur medger lägre flöder vilket ger lägre strömningsljud.
Sen så är ljudet varierande mellan olika typer av radiatorer, de moderna platta med Rinkabys koppel låter betydligt mer än mina gamla sektionsradiatorer. Oavsett strypning eller ej. Men det är en annan diskussion.
Alltså tiden efter att termostaten öppnat fram till att termostaten fattat att rumstemperaturen stigit.-MH- skrev:
Säg att du öppnar dörren eller nåt så att termostaten känner att det blir kallt. Då vill den öppna och om du då har smällhet framledning så stiger väl returen?
Aha, om rummets temperatur sjunker, så ökar returtempen? Ja, helt riktigt. Mer effekt måste till för att värma upp rummet, och eftersom vattnets temperatur är konstant måste flödet öka. Och ökar flödet, så minskar temperaturdifferensen in/ut.
Använder man shuntstyrning så kan två fall inträffa
a) man märker inte av den lägre temperaturen och gör inget.
b) man märket av den lägre tempraturen (om man vädrar i rummet med innegivare) och ökar värmen till alla element, och då stiger även där returen.
Det mest energisnåla är förstås att låta det vara kallt inne, när man öppnar dörren.
Använder man shuntstyrning så kan två fall inträffa
a) man märker inte av den lägre temperaturen och gör inget.
b) man märket av den lägre tempraturen (om man vädrar i rummet med innegivare) och ökar värmen till alla element, och då stiger även där returen.
Det mest energisnåla är förstås att låta det vara kallt inne, när man öppnar dörren.
Redigerat:
Oavsett om du ökar effekten genom att öka flödet (termostat) eller öka temperaturen på vattnet (shuntreglering), så ökar returtemperaturen.
Ja, det är klokt att köra så hög framledning som möjligt, eftersom returtemperaturen efter effektökningen fortfarande blir lägre än om du hade ökat temperaturen för att få samma effektökning.
Eller menar du att det är oklokt att över huvud taget öka effekten på radiatorn när temperaturen i rummet går ner?
Ja, det är klokt att köra så hög framledning som möjligt, eftersom returtemperaturen efter effektökningen fortfarande blir lägre än om du hade ökat temperaturen för att få samma effektökning.
Eller menar du att det är oklokt att över huvud taget öka effekten på radiatorn när temperaturen i rummet går ner?
Jag känner inte till något system som reglerar flödet centralt eftervärmebehovet. Men om det fanns, vore det förstås något bättre än shuntstyrning.
Så fort du använder shunten för att skicka något annat än maxtemperatur, så kör du oklokt och onödigt stort flöde.
Så fort du använder shunten för att skicka något annat än maxtemperatur, så kör du oklokt och onödigt stort flöde.
Vet inte om man blir nå klokare av detta gammla test...
Just detta test verkar man inte ha ackumulatortankar, så man kan ju inte jämföra med det ni diskuterar.
http://www.danhill.dk/attached/096286090513600696101812001/RådoRön_2-01 (2).pdf
Det är intressant läsning ni skapat i denna tråd
Mvh Johan
Just detta test verkar man inte ha ackumulatortankar, så man kan ju inte jämföra med det ni diskuterar.
http://www.danhill.dk/attached/096286090513600696101812001/RådoRön_2-01 (2).pdf
Det är intressant läsning ni skapat i denna tråd
Mvh Johan
Det finns Något som kallas injustering av värmesystem. Det finns yrkesfolk som inte sysslar med annat än att justera in värmesystem. Då handlar det i stora drag om att med hjälp av stam och radiatorventiler se till att alla radiatorer får samma motstånd.-MH- skrev:
När det är gjort så kan totala flödet kalibreras centralt med en reglerventil.
Injustering är viktig för att skapa rätt förutsättningar för komfort och låga returer.
Sen är det ju så att även om värmesystemet är väl injusterat och utrustat med automatik som styr vattentemperaturen efter utomhustemperaturen, så kan det inte ta hand om överskottsvärme. Sådan överskottsvärme kan uppkomma i tex kök vid matlagning eller solinstrålning. I dessa fall kan man eventuellt installera termostatventiler för att erhålla en bättre komfort och en viss energibesparing.
För att värmesystemet ska fungera får termostatventilen inte störa den nödvändiga injusteringen (förinställningen till av vattenflödet till radiatorn) Ventilen bör därför installeras så att den är fullt öppen vid normal drift och endast kan stänga då överskottsvärme uppträder.
För att system med termostatventiler ska fungera tillfredsställande måste värmesystemet vara väl injusterat och bör dessutom vara utrustat med shuntautomatik. Termostatventiler kan inte ersätta injustering av värmesystemet.
Injustering i sig medför inte någon energibesparing. Men genom injustering kan dock så gott som alltid framledningstemperaturen och totalflöde sänkas.
När det gäller vedeldade ackumulatorsystem vill man utnyttja skiktningen under lång tid. Då är det extra primärt med låga flöden. Då kan jag hålla med om att flödet ska sänkas tills det i stort sätt står helt still. Framledningstemperaturen måste då höjas för att klara värmebehovet. Då blir injusteringen extra viktig.
Men det finns som tidigare sagts olika skolor.
Du misar poängen roke. Injustering (dvs strypning av raditorventilerna) görs ju för att klara maxbehovet med högsta ramledningstemperatur. Om du inte vill ta dit yrkesmän för att justera om varje gång vädret ändrar sig, dvs. Eller menar du att någon går och vrider på den centrala reglerventilen varje dag för att få lägre flöde varma dagar? Det skulle man kunna automatisera, namnet är i så fall redan givet: Termostat!
Så alla andra dagar kör du med för stort flöde. Ett väl kalibrerat och injusterat men ändock för stort flöde.
Hela den här diskussionen började om hur man får låg returtermperatur. Om man inte bryr sig om det, kan man givetvis pumpa runt massvis med fesljummet vatten i sitt hus och få samma energi överförd mellan panna och rum.
Ett injusterat system kan ändå inte bli mer än grovhugget. Det gäller ju att den injusterade effektFÖRDELNINGEN inte bara passar för en utetemperatur, utan för alla.
Så alla andra dagar kör du med för stort flöde. Ett väl kalibrerat och injusterat men ändock för stort flöde.
Hela den här diskussionen började om hur man får låg returtermperatur. Om man inte bryr sig om det, kan man givetvis pumpa runt massvis med fesljummet vatten i sitt hus och få samma energi överförd mellan panna och rum.
Ett injusterat system kan ändå inte bli mer än grovhugget. Det gäller ju att den injusterade effektFÖRDELNINGEN inte bara passar för en utetemperatur, utan för alla.