Ja, jag menar ju inte bokstavligen att TS ska skaffa en flock kor att ha i köket för att få upp värmen. Det jag menar är att även om han har ett hus som är jättebra för att vara 1806 är det ändå en bit kvar till modern komfort. Så de får kanske ställa in sig på raggsockor och Helly Hansen även inomhus.peter s skrev:
Men som sagt, se till att får bort allt drag. Det gör väldigt mycket. Sen kan det vara problem med allt kallras som blir i dåligt isolerade hus. Det kan ofta upplevas som drag, men det går ju inte att täta bort.
Behöver inte vara speciellt kallt,tror nog att du kan göra fotograferingen över hela Sverige nu(jag vet ju inte var du bor...).
Men du kan knappast räkna med att få hyra en kamera.Tror inte att de går att hyra,men de kommer gärna hem till dig o fotograferar o då får du ju veta hela husets kondition...
Men du kan knappast räkna med att få hyra en kamera.Tror inte att de går att hyra,men de kommer gärna hem till dig o fotograferar o då får du ju veta hela husets kondition...
Tror att dom fick diverse specialtillstånd att återuppföra huset i originalskick så jag tror inte det följer dom normer för energianvändning som gällde då. Vi insåg självklart att vi skulle få elda massor men inte att det skulle blåsa in.
Att vi inte fick en energideklaration är vårt eget fel. Kunde begärt det men tyckte som sagt inte att det skulle varit meningsfullt eftersom energianvändningen var beräknad utifrån en schablon och dom som bott här haft andra värmekällor än dom vi har nu.
Att vi inte fick en energideklaration är vårt eget fel. Kunde begärt det men tyckte som sagt inte att det skulle varit meningsfullt eftersom energianvändningen var beräknad utifrån en schablon och dom som bott här haft andra värmekällor än dom vi har nu.
Sök på nätet på thermofotografering... finns säkert i Uppsala... Vill minnas att jag set att de finns i Gävle
Klassiska källor till värmeförlust är -
1. Undermåligt tätade fönster och ytterdörrar
2. Avsaknad av vindtätt HELTÄCKANDE vävskikt framför golv- och mellanbjälklag
3. Bristfällig isolering i golvbjälklag
Jag hittar ingen ursäkt. När man flyttar en stomme, och börjar från ruta noll är det enda raka att sätta in vindtätt skikt under en ny (eller återmonterad ursprunglig) fasadpanel UTANPÅ stommen.
En annan mycket god idé hade varit att placera byggnaden på en kontrollerad varmgrund, så att man med moderna komfortkrav (om så önskas) kan behålla befintliga golv med befintligt golvmaterial. Om ni nu har en isolerad grund borde det vara en smal sak att till rimlig kostnad tillföra frånvärme och kontrollera luftväxlingen.
1. Undermåligt tätade fönster och ytterdörrar
2. Avsaknad av vindtätt HELTÄCKANDE vävskikt framför golv- och mellanbjälklag
3. Bristfällig isolering i golvbjälklag
Jag hittar ingen ursäkt. När man flyttar en stomme, och börjar från ruta noll är det enda raka att sätta in vindtätt skikt under en ny (eller återmonterad ursprunglig) fasadpanel UTANPÅ stommen.
En annan mycket god idé hade varit att placera byggnaden på en kontrollerad varmgrund, så att man med moderna komfortkrav (om så önskas) kan behålla befintliga golv med befintligt golvmaterial. Om ni nu har en isolerad grund borde det vara en smal sak att till rimlig kostnad tillföra frånvärme och kontrollera luftväxlingen.
Redigerat:
Jag förstår inte punkt 2.
Efter att ha läst på förstår jag nu att vi inte har en optimal grund heller. Torpargrund/krypgrund i leca med luftventiler på typ 30 ton stenkross isolerat bjälklag. Kan man göra om den på det sätt som du föreslår?
Efter att ha läst på förstår jag nu att vi inte har en optimal grund heller. Torpargrund/krypgrund i leca med luftventiler på typ 30 ton stenkross isolerat bjälklag. Kan man göra om den på det sätt som du föreslår?
Vårt hus är också flyttat. För hundra år sedan. Sedan byggdes det om på 60-talet, tror jag. Den tidigare oisolerade verandan/farstun blev en "isolerad" hall, och några av fönstren byttes mot kopplade. Gissa var det drar kallt? Inte mellan timmerstockarna från 1880 i alla fall, och inte heller från de igenklistrade originalfönstren.
Punkt 2 - Du uppger att man har satt "vindpapp" på insidan av stommen. Min synpunkt är att man bör lägga vindskydd (av typen "Paroc 500-00" eller jämförbart) utanpå timmerstommen (under husets fasadens brädor och spikreglar). Skiktet ska ligga ändå nerifrån grunden upp till takfoten, så att man TÄCKER också den del av fasaden som finns FRAMFÖR bjälklag (bottenvåningens golv) och mellanbjälklag (vindsvåningens golv). Om vindtätningen ligger på väggens insida gör den avsevärt mindre nytta. Du får drag.
Grunden - Om grunden är så hög att man kan jobba inne i kryprummet är det möjligt att åtgärda den. Vad du än gör måste grunden förbli väl ventilerad. Du bör rådfråga någon sakkunnig, som på plats och konkret, kan anvisa hur man bäst tilläggsisolerar, värmer upp och luftväxlar just DIN grund.
Grunden - Om grunden är så hög att man kan jobba inne i kryprummet är det möjligt att åtgärda den. Vad du än gör måste grunden förbli väl ventilerad. Du bör rådfråga någon sakkunnig, som på plats och konkret, kan anvisa hur man bäst tilläggsisolerar, värmer upp och luftväxlar just DIN grund.
Medlem
· Norrbotten
· 3 390 inlägg
Diverse specialtillstånd? Skulle det då gjort av byggnadsnämnden i din kommun? Då borde också avstegen finnas tydligt dokumenterade (om kommunen gjort rätt och inte också blivit förda bakom ljuset). Jag säger det återigen, ett återuppförande av en gammal byggnad är enligt lagens mening att jämställa med nybygge, vilket gör att samhällets alla krav ska göras gällande.Knaparn skrev:
Jag tycker fortfarande att ni borde angripa detta juridisk till att börja med. Allt går sedan att fixa, men helst ska ni slippa stå för fiolerna. Om ni på något sätt t.ex. kan påvisa att huset saknar yttre vindpapp/vindfolie har ni ju minst en del att angripa.
Krav på energihushållning finns i byggnadsvårdslagen kap 2
"Tekniska egenskapskrav på byggnadsverk
2 § Byggnadsverk som uppförs eller ändras skall, under förutsättning av normalt underhåll, under en ekonomiskt rimlig livslängd uppfylla väsentliga tekniska egenskapskrav i fråga om
1. bärförmåga, stadga och beständighet, 2. säkerhet i händelse av brand, 3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö, 4. säkerhet vid användning, 5. skydd mot buller, 6. energihushållning och värmeisolering, 7. lämplighet för avsett ändamål, 8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, och 9. hushållning med vatten och avfall."
Detaljerna hittar du sedan i BBR kap 9 http://www.boverket.se/Global/Webbo...BBR_avsnitt9_supplement_energihushallning.pdf
Det finns i ovan BBR bestämmelser för både hur mycket energi huset får sluka och klimatskalets täthet. De hänger ju naturligtvis samman, ett allt för otätt hus kyls ut för fort, särskilt vid blåst.
Det är ju tyvärr riktigt synd, för ni hade ändå haft mycket nytta av den nu. Oavsett hur värmen produceras, så hade ju den deklarationen gett er information om hur mycket energi huset slukar.Knaparn skrev:
Såhär jobbar man: 1. Säkra huset och åtgärda allt nödvändigt utan tjafs 2. Övergå till eventuellt tjafs...
Norrbottenstorpet har sannolikt rätt i att trådskaparen kan ha rättslig grund för ekonomiska krav. Men i första hand måste man i hans ställe fokusera på att handfast fixa bristerna.
Bygglovet för detta nybygge (precis som alla andra beviljade bygglov) balanserar på egenkontroll och slutbesiktning. Dokumentationen bör finnas inlämnad till byggnadsnämnden av utsedd kontrollansvarig. När man i efterhand vill kolla ansvarigheten är det just med denna dokumentation man ska börja.
Norrbottenstorpet har sannolikt rätt i att trådskaparen kan ha rättslig grund för ekonomiska krav. Men i första hand måste man i hans ställe fokusera på att handfast fixa bristerna.
Bygglovet för detta nybygge (precis som alla andra beviljade bygglov) balanserar på egenkontroll och slutbesiktning. Dokumentationen bör finnas inlämnad till byggnadsnämnden av utsedd kontrollansvarig. När man i efterhand vill kolla ansvarigheten är det just med denna dokumentation man ska börja.
Märklig tråd med många åsikter.
Vi bor i ett hus på 330 m2 som är en timmerstomme från sekelskiftet, senare tillbyggd.
Tilläggsisolerat 50 mm utanpå, sedan panel. Halva huset med källare, tillbyggd del på krypgrund.
Inomhusklimatet är fantastiskt, golven är behagliga och energiåtgången är måttlig (19000 kWh mha bergvärme, beräknat energibehov cirka 50 MWh = 150 kWh/m2)
Stora fönster, gamla tvåglas, noggrannt tätade. Kallt i huset kan det bli när det blåser ordentligt (kuling eller mer).
Inte annars. Vi stödeldar vid behov.
Nu har vi flyttat en timmerstomme 10x10 m till vårt sommarställe, se annan tråd.
Den blir uppförd på gammalt vis med lerklining och utan utvändig panel. Det ska bli intressant att se hur den fungerar energimässigt.
Man får dispenser när man flyttar en äldre timmerstomme så det räknas inte som nybyggnation.
Jag antar att du stängt ventilerna i krypgrunden. Du får ta reda på var det drar, och var det läcker ut värme (termografi). Ett vanligt problem är dragiga golv då man slarvat med tätningen i bjälklagen (vindpapp). Värme läcker ut uppåt, hur ser vind och tak ut.
Hur man skulle kunna få till glipor på 5-10 cm i en stomme förstår jag inte. Det skulle ge huset en märklig form.
Vad gäller säljarnas ansvar så var det väl angett en driftskostnad?
Vi bor i ett hus på 330 m2 som är en timmerstomme från sekelskiftet, senare tillbyggd.
Tilläggsisolerat 50 mm utanpå, sedan panel. Halva huset med källare, tillbyggd del på krypgrund.
Inomhusklimatet är fantastiskt, golven är behagliga och energiåtgången är måttlig (19000 kWh mha bergvärme, beräknat energibehov cirka 50 MWh = 150 kWh/m2)
Stora fönster, gamla tvåglas, noggrannt tätade. Kallt i huset kan det bli när det blåser ordentligt (kuling eller mer).
Inte annars. Vi stödeldar vid behov.
Nu har vi flyttat en timmerstomme 10x10 m till vårt sommarställe, se annan tråd.
Den blir uppförd på gammalt vis med lerklining och utan utvändig panel. Det ska bli intressant att se hur den fungerar energimässigt.
Man får dispenser när man flyttar en äldre timmerstomme så det räknas inte som nybyggnation.
Jag antar att du stängt ventilerna i krypgrunden. Du får ta reda på var det drar, och var det läcker ut värme (termografi). Ett vanligt problem är dragiga golv då man slarvat med tätningen i bjälklagen (vindpapp). Värme läcker ut uppåt, hur ser vind och tak ut.
Hur man skulle kunna få till glipor på 5-10 cm i en stomme förstår jag inte. Det skulle ge huset en märklig form.
Vad gäller säljarnas ansvar så var det väl angett en driftskostnad?
Redigerat:
Drjukebox: Javisst, värme läckar ut uppåt.
Om pärlspånten i taket är dragig läckar även varmluft ut, och då kommar det kallluft in annanstans, t.ex genom dragigt golv. Jag har dragiga golv, men har inte så ont av dom därför att tak och väggar är täta.
Köp ett IR termometer på t.ex Jula och kolla temperaturarna på ytterväggar, fönstar, dörrar, golv, tak etc...
Kostar 579:- och 799:-
(Dom är dock inte så bra på att hitta drag, utan då är munnen eller en fuktig hand bättre)
http://www.jula.se/search-result/?q=ir termometer
Mina väggar liggar just nu ca 3 grader under innelufttemperaturen, golvet 4-6 grader under, taket 1 grad under och fönsterglasen ligger ca 6 grader under.
(En sak jag kom på bara: Om huset är byggd för 5 år sedan har det ju upplevd och överlevd båda Gudrun 2005 och Per 2007 utan att rasa ihop, eller?..
)
Om pärlspånten i taket är dragig läckar även varmluft ut, och då kommar det kallluft in annanstans, t.ex genom dragigt golv. Jag har dragiga golv, men har inte så ont av dom därför att tak och väggar är täta.
Köp ett IR termometer på t.ex Jula och kolla temperaturarna på ytterväggar, fönstar, dörrar, golv, tak etc...
Kostar 579:- och 799:-
(Dom är dock inte så bra på att hitta drag, utan då är munnen eller en fuktig hand bättre)
http://www.jula.se/search-result/?q=ir termometer
Mina väggar liggar just nu ca 3 grader under innelufttemperaturen, golvet 4-6 grader under, taket 1 grad under och fönsterglasen ligger ca 6 grader under.
(En sak jag kom på bara: Om huset är byggd för 5 år sedan har det ju upplevd och överlevd båda Gudrun 2005 och Per 2007 utan att rasa ihop, eller?..
)
Redigerat:
En anna sak som gör underverk:
Bilden lånat ifrån: http://elian.se/
och: http://saga.ernberg.se/?tag=ylletofflor
Bilden lånat ifrån: http://elian.se/
och: http://saga.ernberg.se/?tag=ylletofflor
Redigerat:
Medlem
· Norrbotten
· 3 390 inlägg
Jag har full förståelse för att man vill åtgärda problemets så fort som möjligt. Men då har man ju tyvärr åtgärdat/byggt bort bristerna när det är dags att bevisa att brist förelåg. Det kan visserligen gå att göra med nogrann dokumentation av neutral part, under det att man försöker åtgärda bristerna.billy_baver skrev:
I slutändan är det trådskaparen som avgör vad denne vill göra, processa eller bygga?