Hur elda i stor gjutgärnskamin?
Vi har en stor, ca 180, cm hög gjutgärnskammin som vi tänkte få liv i, men udnrar hur den fungerar/hur man eldar i den.
Den har på framsidan två luckor i samma storlek ,en med två små rutor i och en solid. Under dessa finns en mindre sotningslucka. Högst upp finns typ en skål på fot som står löst på ett hål som går rakt in i kaminen. På baksidan sitter två rör anslutna, en längs ner och en högst upp. Dessa går sedan ihop och in i väggen. På det övre röret finns ett spjäll som man kan öppna och stänga. Invändigt är det bara stort och öppet.
Det känns lite konstigt att det är två rör till kaminen, är det tanken att det ska bli någon form av återcirkulering på röken? När ska spjället stängas i det övre röret?
Har inga bilder nu men har gjort en lite ritning, bilder kommer så småningom.
Den har på framsidan två luckor i samma storlek ,en med två små rutor i och en solid. Under dessa finns en mindre sotningslucka. Högst upp finns typ en skål på fot som står löst på ett hål som går rakt in i kaminen. På baksidan sitter två rör anslutna, en längs ner och en högst upp. Dessa går sedan ihop och in i väggen. På det övre röret finns ett spjäll som man kan öppna och stänga. Invändigt är det bara stort och öppet.
Det känns lite konstigt att det är två rör till kaminen, är det tanken att det ska bli någon form av återcirkulering på röken? När ska spjället stängas i det övre röret?
Har inga bilder nu men har gjort en lite ritning, bilder kommer så småningom.
Nu har jag inte sett kaminen, men gissar att det finns kanaler i den där röken går en lång väg när spjället är stängt. Är spjället öppet går röken raka vägen ut. Öppna spjället när du tänder för att minska risken att det ryker in. När det tagit sig efter ett par minuter så stänger du spjället. Du tänder eld i den undre luckan. När det väl brinner matar du in ved genom den övre.
Erik
Erik
Låter mycket troligt.Avemo skrev:
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/8/8c/Bergslagskamin_2006.jpg
Bergslagskamin ?
Redigerat av moderator:
Wow den där ser ute att kunna värma rejält!
Testa att göra som Avemo skrev
Testa att göra som Avemo skrev
Udda pryl. Var tar det tredje röret vägen? Kan det vara så att den är tänkt att jobba med omvänd förbränning? När veden brinner "underifrån och nedåt" kan man elda långsamt utan att sota ner skorstenen så mycket. Dock är det lite bökigt att tända.
Erik
Erik
dom "veckade" väggar ser ut som en gammal radiator - stor yta som avger värmen av minsta brassa.
Det är en del detektivarbete som väntar dej eftersom den kan ha blivit slaktat eller ombyggd av någon som inte fattade principen i detta vindunder. Det saknas något inuti som skulle tvinga röken att gå upp och vända och gå ut genom rökröret nere vid golvet. Bra att det finns en spjäll som kan styra röken ut genom övre eller nedre utgång. Det saknas nog något inuti ....
Kanske är det en kamin som eldades med sågspån/flis? Då gissar jag att det skulle sitta en grov rör man fyllde uppifrån, tände genom luckan och det blev underförbränning .....neee den är för hög för detta hantering.
Kolla alla konstiga utstick som liknar en hållare till saknade delar. Tänk att man gjorde/gjöt ingenting i onödan och varenda håll/utbukning inne har haft sin användning.
Det tog mej några dagar att lista ut att spjället i min gamla Svenborg var felmonterat vid någon av renoveringar. Som tur var saknades inga delar. Kaminen var uppbyggd av 3 delar som kunde ihopsättas fel och det blev fel
. Den tappade sin effekt totalt av detta fel. Efter felet blev rättat värmde den 130m2 hus med 1,5 lövkorg ved /dag .
Har stor respekt för gamla konstruktioner som var mycket mer genomtänkta än dagens plåtlådor med fläkt....
gaia
Det är en del detektivarbete som väntar dej eftersom den kan ha blivit slaktat eller ombyggd av någon som inte fattade principen i detta vindunder. Det saknas något inuti som skulle tvinga röken att gå upp och vända och gå ut genom rökröret nere vid golvet. Bra att det finns en spjäll som kan styra röken ut genom övre eller nedre utgång. Det saknas nog något inuti ....
Kanske är det en kamin som eldades med sågspån/flis? Då gissar jag att det skulle sitta en grov rör man fyllde uppifrån, tände genom luckan och det blev underförbränning .....neee den är för hög för detta hantering.
Kolla alla konstiga utstick som liknar en hållare till saknade delar. Tänk att man gjorde/gjöt ingenting i onödan och varenda håll/utbukning inne har haft sin användning.
Det tog mej några dagar att lista ut att spjället i min gamla Svenborg var felmonterat vid någon av renoveringar. Som tur var saknades inga delar. Kaminen var uppbyggd av 3 delar som kunde ihopsättas fel och det blev fel
. Den tappade sin effekt totalt av detta fel. Efter felet blev rättat värmde den 130m2 hus med 1,5 lövkorg ved /dag . Har stor respekt för gamla konstruktioner som var mycket mer genomtänkta än dagens plåtlådor med fläkt....
gaia
soldi
Hur går det, har du testat?
Hur går det, har du testat?
Jag har testat att elda och det funkade ganska bra, var drag i kaminen.. Har inte listat ut vad det nedre röret gör och tyvärr hittade jag några små sprickor där det lös igenom så ska det eldas mer måste den svettsas och jag vettetusan hur jag ska få iväg den till verkstaden
Vi eldade kanske 2 korgar ved och tempen i rummet (60 kvm) gick från +2 till ungefär +15 så det var väll kanske ok.. men som sagts ovan så är det nog något som inte är som det en gång i tiden var tänkt..
Vi eldade kanske 2 korgar ved och tempen i rummet (60 kvm) gick från +2 till ungefär +15 så det var väll kanske ok.. men som sagts ovan så är det nog något som inte är som det en gång i tiden var tänkt..
har du tur så kanske hittar du gjutjärnsbitar/delar till kaminen någonstans i närmaste uthuset ?
Hittar du det så blir vedåtgången mycket sparsamare och temperaturen högre.
Som det är nu så går röken ut till skorstenen alldeles för snabbt.
Den spjäll på övre rökröret var nog öppen bara vid upptändning och sen styrdes röken så den skulle göra en sväng och sen ut genom den nedre röret. Dom små luckor tyder på att den är byggd för att eldas med kol/koks och då bör eldstaden vara i mitten och skyddat med eldfast tegel. Det finns dock inga plåtar/väggar inuti att sätta tegel på. Man har kanske rivit ut det för att få plats för stora vedbitar. Sen kom det sprickor på mest utsatta ställen som brev på posten.
Den som har stympat kaminen viste kanske inte bättre men verkningsgraden är mycket , mycket sämre nu.
Jag bara gissar och jämför funktionen på min gamla danska "runtgang" kokskamin med din som är faktiskt minst 4x större. Det är i alla fall en bra resultat att värma ett rum på 60m2 med tanke på att den inte är komplett. Det finns få moderna kaminer som skulle klara det. Värt att ta svetsen hem och laga den
gaia
Hittar du det så blir vedåtgången mycket sparsamare och temperaturen högre
.Som det är nu så går röken ut till skorstenen alldeles för snabbt.
Den spjäll på övre rökröret var nog öppen bara vid upptändning och sen styrdes röken så den skulle göra en sväng och sen ut genom den nedre röret. Dom små luckor tyder på att den är byggd för att eldas med kol/koks och då bör eldstaden vara i mitten och skyddat med eldfast tegel. Det finns dock inga plåtar/väggar inuti att sätta tegel på. Man har kanske rivit ut det för att få plats för stora vedbitar. Sen kom det sprickor på mest utsatta ställen som brev på posten.
Den som har stympat kaminen viste kanske inte bättre men verkningsgraden är mycket , mycket sämre nu.
Jag bara gissar och jämför funktionen på min gamla danska "runtgang" kokskamin med din som är faktiskt minst 4x större. Det är i alla fall en bra resultat att värma ett rum på 60m2 med tanke på att den inte är komplett
. Det finns få moderna kaminer som skulle klara det. Värt att ta svetsen hem och laga den gaia
urklipp från nätet:
Bolinders Mekaniska Verkstads AB
Utskriftsvänlig sida
Bolinders Mekaniska Verkstads AB startades år 1845 av bröderna Jean och Carl Gerhard Bolinder.
När företaget år 1932 slogs samman med Munktells och flyttade till Eskilstuna under namnet AB Bolinder-Munktell hade man haft en lång epok av tillverkningsindustri på Kungsholmen i Stockholm.
Bolinders tillverkade framförallt en lång rad produkter av gjutjärn såsom trädgårdsmöbler, lyktarmar, blombord, spisar, trappräcken men också ångmaskiner, maskiner för trävaruindustrin m.m.
Man tillverkade bl.a. också förbränningsmotorer (Weylands uppfinning). Sedan 1950 är AB Bolinder-Munktell ett dotterbolag till Volvo under namnet Volvo BM AB.
Huvudarkivet är överfört till Centrum för Näringslivshistoria.
Kvar i Tekniska museets arkiv är en stor mängd av företagets kataloger, broschyrer, priskuranter och andra trycksaker på svenska och andra språk från åren 1870-1968.
Personaltidningen Bolinder's Bladet skildrar bland annat omdaningen från industrier till bostäder kring kvarteret Kungsklippan och Klara sjö i Stockholm. Pressklipp finns från åren 1835 till 1974.
Bolinders stora negativsamling finns bevarad i museets bildarkiv.
Ett urval av dessa bilder kommer senare att visas under fliken specialsamlingar.
Bolinders Mekaniska Verkstads AB
Utskriftsvänlig sida
Bolinders Mekaniska Verkstads AB startades år 1845 av bröderna Jean och Carl Gerhard Bolinder.
När företaget år 1932 slogs samman med Munktells och flyttade till Eskilstuna under namnet AB Bolinder-Munktell hade man haft en lång epok av tillverkningsindustri på Kungsholmen i Stockholm.
Bolinders tillverkade framförallt en lång rad produkter av gjutjärn såsom trädgårdsmöbler, lyktarmar, blombord, spisar, trappräcken men också ångmaskiner, maskiner för trävaruindustrin m.m.
Man tillverkade bl.a. också förbränningsmotorer (Weylands uppfinning). Sedan 1950 är AB Bolinder-Munktell ett dotterbolag till Volvo under namnet Volvo BM AB.
Huvudarkivet är överfört till Centrum för Näringslivshistoria.
Kvar i Tekniska museets arkiv är en stor mängd av företagets kataloger, broschyrer, priskuranter och andra trycksaker på svenska och andra språk från åren 1870-1968.
Personaltidningen Bolinder's Bladet skildrar bland annat omdaningen från industrier till bostäder kring kvarteret Kungsklippan och Klara sjö i Stockholm. Pressklipp finns från åren 1835 till 1974.
Bolinders stora negativsamling finns bevarad i museets bildarkiv.
Ett urval av dessa bilder kommer senare att visas under fliken specialsamlingar.
Det är roligt att du säger att de ska eldas med kol/koks... Grävde ut ca 100 år av rester från vedhuggning i vedboden, och i två av hörnen grävde jag fram kanska mycket fyrkantiga (kol?) bitar.. sjukt kompakta fyrkanter lite större än hockey puckar.. Vi fattade inte varför de haft dem när pannan i huset var en oljepanna och den är så passa gammal att det inte bord eldat med kol för uppvärmning i huset..
Redigerat:
Dom fyrkantiga bitar är troligtvis kolbriketter som man gjorde av kolsmulor. Briketter var billigare än styckekolsoldi skrev:
. Kan också vara torvbriketter. Ja, det importerades i stora mängder kol förr i tiden. Alla fasta fosila bränslen innehåller mycket mer aska än ved och en koleldstad kräver en asklåda om man ska elda kontinuerligt. Kaminer med små påfyllningsluckor som man skyfflade in kol/koks i små bitar, en eldstad som en låda på högkant och en asklåda med luftinsläpp avslöjar sej själv att dom inte var byggda för ved. Vedkaminer har sällan någon asklåda och eldstaden är mer anpassad för långa liggande vedbitar, har ofta större påfyllningsluckor ....
Spår av vedhuggning kan förklaras så här: för att starta en kolbrasa räcker ej tidningspapper - det behövs en glödbädd av ved.
Jag är ännu mer säker att din kamin saknar en långsmal upprättstående eldstad för fex koks eller briketter och att det var aldrig tanken att elden skulle ha kontakt med dom yttre väggarna. Kaminens yttre väggar skulle då värmas enbart med rökgaser. Det är kanske efter att man tog bort den ursprungliga eldstaden för att få in stora vedbitar som sprickor började komma?
Roligt att ha en kamin som har något gemensamt med Volvo ?
Om du läste om din kamin i mitt sista inlägg så kan du gissa hur gammal den kan vara. På den tiden då kaminen var ung var uppvärmning av flerfamiljehus, offentliga byggnader , industrilokaler osv med olja och kol mycket vanligare än med ved. Nu vet jag inte så mycket om ditt hus men ett rum på 60m2 tyder på att det är inte ett litet torp på landet
. Veden var obekväm att hantera i staden och olja, kol, koks var mycket vanligare. Kol/koks eldning var populärt för det gav mycket värme ur litet volym, kunde beställas per säck som räckte länge .Din kamin står kanske i en sal som inte användes till vardags och värmdes bara vid behov och därför står den där trots att huset värmdes med oljepanna+radiatorer ?
gaia
Den torde kunna eldas med omvänd förbränning, dvs det brinner nedtill och röken går nedåt.
Den kan på så sätt fyllas med stenkol, sedan brinner den lagom lugnt i flera timmar. Detta passar i skolsalar och andra större salar, där det ska bli varmt fort, sedan vara lagom varmt, och varmt hela dagen, sedan inte.
Omvänd förbränning används i moderna vedpannor med ackumulatortankar.
Bild från Lideby skola, Salem.
Den kan på så sätt fyllas med stenkol, sedan brinner den lagom lugnt i flera timmar. Detta passar i skolsalar och andra större salar, där det ska bli varmt fort, sedan vara lagom varmt, och varmt hela dagen, sedan inte.
Omvänd förbränning används i moderna vedpannor med ackumulatortankar.
Bild från Lideby skola, Salem.
