Gemensam anläggning men ingen sammfällighet - hur gör man med strulpellar?
För kanske 10 år sedan köptes det in flytbrygggor och alla som ville ha en del i bryggan betalade snällt sin andel. Av någon anledning valde man att inte registrera den gemensamma bryggan och dess delägare i en samfällighet utan allt löpte på i godan ro. Sedan dess har åren gått, fastigheter har bytt ägare och kutymen har varit att bryggplatsen följer med fastigheten, precis som i en samfällighet. Under åren har man även kommit överens om att alla som har en bryggplats ska lägga en mindre avgift till en reparationsfond.
Nu har då det oundvikliga inträffat. En strulpelle har tagit över en av fastigheterna som var med och bekostade bryggan. Personen ifråga vägrar betala några avgifter överhuvudtaget, inte ens för de samfälligheter som fastigheten ingår i. Samfälligheterna kan ju alltid driva fakturan vidare till inkasso och senare till fogden, men hur kan det godtrogna granngänget agera när det kommer in någon som bara tar för sig utan att vara med att bekosta slitage etc?
Flera av grannarna menar att det bara är att ta tillbaka platsen, de betalar ju ingen "hyra". Personligen tror jag det är egenmäktigt förfarande att exempelvis låsa en kätting mellan bommarna. Dessutom äger ju personen ifråga en andel i bryggan genom sin fastighet då förra fastighetsägaren var med på inköpet. I alla fall i teorin, eftersom det inte finns någon reglerad samfällighet.
Hur kommer man vidare med detta? Personen är vidtalad men struntar som sagt i det mesta. Kan bryggänget skicka en mer formell faktura som sedan går till inkasso?
Är det att rekomendera att registrera anläggningen som samfällighet? Går det så här i efterhand?
Nu har då det oundvikliga inträffat. En strulpelle har tagit över en av fastigheterna som var med och bekostade bryggan. Personen ifråga vägrar betala några avgifter överhuvudtaget, inte ens för de samfälligheter som fastigheten ingår i. Samfälligheterna kan ju alltid driva fakturan vidare till inkasso och senare till fogden, men hur kan det godtrogna granngänget agera när det kommer in någon som bara tar för sig utan att vara med att bekosta slitage etc?
Flera av grannarna menar att det bara är att ta tillbaka platsen, de betalar ju ingen "hyra". Personligen tror jag det är egenmäktigt förfarande att exempelvis låsa en kätting mellan bommarna. Dessutom äger ju personen ifråga en andel i bryggan genom sin fastighet då förra fastighetsägaren var med på inköpet. I alla fall i teorin, eftersom det inte finns någon reglerad samfällighet.
Hur kommer man vidare med detta? Personen är vidtalad men struntar som sagt i det mesta. Kan bryggänget skicka en mer formell faktura som sedan går till inkasso?
Är det att rekomendera att registrera anläggningen som samfällighet? Går det så här i efterhand?
Risken är att den fakturan gör strulpellen formellt delägare till bryggan, då ni sas bevisar hans delaktighet.joflopp skrev:
Finns det inga papper så kan det kanske anses att han inte är delägare, dvs ingen rätt till bryggan = ni begår inte egenmäktigt förfarande då ni stänger ut honom däremot begår han brott om han använder bryggan.
Jaja, jag har egentligen ingen susning, det här är bara lösa funderingar.
Finns det en gemensamhetsanläggning registrerad för bryggan?Vems äger vattnet där bryggan ligger?
En gemensamhetsanläggning (GA) är den grund man brukar ha för gemensamt ägd egendom/fastighet/brunn eller vad det nu kan vara. Den är upprättad av lantmäteriet.
En GA kan antingen vara förvaltad som en delägarförvaltning, vilket man brukar ha om det bara är några få delägare. Delägarförvaltning innebär att alla måste vara överens om alla utgifter, skötsel mm. Om GA'n omfattar fler fastigheter brukar man tillsätta en samfällighetsförening. I en sådan utser man styrelse som löpande beslutar och förvaltar GA'n och man har dessutom årsmöten, verksamhetsplaner, årsredovisningar mm.
Om ingen GA finns inrättad måste ni väl åtminstone ha ett servitut eller något slags avtal mellan er och vattenägaren.
En gemensamhetsanläggning (GA) är den grund man brukar ha för gemensamt ägd egendom/fastighet/brunn eller vad det nu kan vara. Den är upprättad av lantmäteriet.
En GA kan antingen vara förvaltad som en delägarförvaltning, vilket man brukar ha om det bara är några få delägare. Delägarförvaltning innebär att alla måste vara överens om alla utgifter, skötsel mm. Om GA'n omfattar fler fastigheter brukar man tillsätta en samfällighetsförening. I en sådan utser man styrelse som löpande beslutar och förvaltar GA'n och man har dessutom årsmöten, verksamhetsplaner, årsredovisningar mm.
Om ingen GA finns inrättad måste ni väl åtminstone ha ett servitut eller något slags avtal mellan er och vattenägaren.
Då jag tillhör en av de nyinflyttade, men av den skötsamma sorten 
så har jag inte hundra koll på historiken. De enda på fastigheten registrerade gemensamhetsanläggningarna är dock de två officiella samfälligheterna som finns i området.
Vad jag vet är att Lantmäteriet har utfärdat områden för bryggor i detaljplanen som togs fram när marken styckades upp. "Vattenområde som får överbyggas" är markerat på kartan men det verkar inte styra vem av fastighetsägarna på ön som får anlägga en brygga. I den aktuella viken har man gått ihop om en gemensam brygga men på andra ställen verkar det ha varit först till kvarn som har gällt. Det finns en hel del bryggor som inte är gemensamma.
Är det då en delägarförvaltning som vi har för vår brygga? Hur fungerar det då med nya ägare? Följer andelen med fastigheten om man tänker sig att säljaren "slänger med den på köpet"? Kan vi i bryggänget sonika utesluta en trilskandes bryggplatsinnehavare som inte har papper på att han har en andel?
så har jag inte hundra koll på historiken. De enda på fastigheten registrerade gemensamhetsanläggningarna är dock de två officiella samfälligheterna som finns i området.Vad jag vet är att Lantmäteriet har utfärdat områden för bryggor i detaljplanen som togs fram när marken styckades upp. "Vattenområde som får överbyggas" är markerat på kartan men det verkar inte styra vem av fastighetsägarna på ön som får anlägga en brygga. I den aktuella viken har man gått ihop om en gemensam brygga men på andra ställen verkar det ha varit först till kvarn som har gällt. Det finns en hel del bryggor som inte är gemensamma.
Är det då en delägarförvaltning som vi har för vår brygga? Hur fungerar det då med nya ägare? Följer andelen med fastigheten om man tänker sig att säljaren "slänger med den på köpet"? Kan vi i bryggänget sonika utesluta en trilskandes bryggplatsinnehavare som inte har papper på att han har en andel?
Om han intye har papper på att han har en andel, så behöver ni inte slänga ut honom. Han har aldrig varit inne.joflopp skrev:
Varför tvinga honom att betala avgifter för något han inte är delägare i/av?
Typexempel på att det inte funkar om man inte reglerar det från början vad som händer om någon "delägare" vill sälja, eller hoppa av av annan anledning.