Jag har funderat på detta med "hästgårdar" och alla hus som annonseras ut av mäklaren som just hästgård bara det finns en fallfärdig ladugård på tomten och hästen kan beta på gräsmattan, typ.

Låt oss säga att man köper en sk "hästgård" och grannarna går i taket när man helt plötsligt tar dit två hästar som säkert luktar (hu!) och drar till sig någon fluga. Har man lagen på sin sida då eller kan man bli tvungen att göra sig av med både häst och hus?
 
Det beror på fastighetsbeteckingen om jag inte har helt fel. "Hästgård" torde ju rimligen ha fastighetsbeteckningen "jordbruksfastighet" och på en sådan kan jag inte tänka mig att man kan bli nekad att ha hästar.

 
Den sk "hästgården" jag själv är spekulant på taxeras som "småhusenhet" ???
 
Jag tror att du får bäst svar om du kontaktar kommunen där fastigheten ligger.

Inom detaljplanerat område så gäller (vad jag minns) absoluta minimiavstånd mellan hästhållning (stall) och kringboende. Hörde om nya regler upp till 500m (i Malmö) vilket i princip omöjliggör hästhållning i tätbebyggda områden. Avfallshanteringen blir lätt problematisk!

Vi har också en typ 'småhusenhet' (skatteverkets klassning) men har fastigheten utanför detaljplanerat område och klarar oss därför med 25m till grannar och stall/gödselhantering.

Vad som är intressant (och som du berör) är hur mycket hästgårdar som säljs utan att det finns hagmark att föda hästarna på! Är det inte 1 Hektar per stor häst som man räknar med?
 
Det är t.o.m. 2 hektar per häst man räknar med egentligen för att marken inte ska bli så hårt åtgången! Har tittat på "hästgårdar" med bara 0.6 hektar mark, eh. Nu har vi hittat en gård som är på 1.2 hektar men det räcker i alla fall till en stor vinterhage framför huset. Tyvärr är det två hus som ligger ganska nära (50 resp 150 meter ungefär) men vi har tänkt mocka i sopsäckar för att undvika lukt och flugor (har bara två hästar)... Får se om vi får ha några hästar eller ej!
 
Har skrivit detta förut:

Det stod i tidningen för något år sedan om en ridklubb med pengabrist. Men klubben hade ganska mycket mark så man styckade av några villatomter och sålde dem för att bättra på ekonomin. Det hela slutade med att de nya grannarna fick ridklubben förklarad som sanitär olägenhet, och klubben tvingades att lägga ned!


/
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.