Hade du visat en mer sympatisk attityd så hade jag gärna förklarat varför det är helt relevant att dra likheter med 100% belåning i Sverige och den amerikanska fastighetsbubblan. Har själv varit involverad i 4 stycken case i USA.jhenrikj skrev:
Kul för er att ni har bestämt er för att vara barnlösa. Låter som ett moget och bra argument inför banken.
Vi bygger nytt. (Håller på)jhenrikj skrev:
Är det så viktigt att bo just i Varberg, vi är i samma situation fast i nv skåne, där priserna förmodligen är ännu högre än i Varbergstrakten. Att bo en mil utanför stan (österut) sänker priset med ca en miljon. Köper du hus i Ullared så får du ju dessutom tillgång till lägre priser på tandkräm...
Moderator
· Stockholm
· 52 013 inlägg
Jag tjänade då 8300 i månaden, vilket var i övre kvartilen för civ ingenjörer i min ålder då, hade en ärvd slant (70 000) att sätta in. Observera att detta var före den berömda skattereformen, så på den inkomsten hade jag en marginalskatt på ca 60% om jag minns rätt, jobbade sedan dessutom mycket övertid. Iom övertiden så hamnade jag ganska direkt på "marginalskattespärren" som nyligen hade införts. Jag fick betala 85% skatt på det jag tjänade på övertid. Däremot så hade man nyligen reglerat ränteavdragen, så jag fick "bara" tillgodoräkna mig 50% i ränteavdrag ränteavdrag drogs mot inkomstskatten då, precis som ränteinkomster beskattades med full inkomstskatt (85%).jhenrikj skrev:
Banken hade ganska hårda krav på kontantinsats vill minnas att kravet var 25% i kontantinsats. Räntan låg på 15,25%.
Men syftet med mitt inlägg var inte hur lätt eller svårt det var att köpa för min generation, iom mitt "stora" kapital och "relativt höga" inkomst så var det aldrig en stor uppoffring för mig att skaffa ett boende. Däremot så var det ju verkligen ingen lyx, det var en liten sliten lägenhet på 38kvm, i ytterkanten av stockhoms innerstad. En villa var helt otänkbar, jag såg inte hur jag någonsin skulle ha råd med villa. Jag var som sagt priviligierad, de flesta av mina kompisar had visserligen liknande inkomst som jag, men inga ärvda pengar. De hankade sig fram på olika andrahandskontrakt, ofta med högre hyra än mina kombinerade kostnader för avgift och lån.
Möjligheten till villa dök upp iom att jag träffade min fru, hon hade en lägenhet som låg mer centralt i Stockholm, och hon hade varit med längre på bostadsmarknaden än jag, så hon kunde bidra med dubbelt så stor kontantinsats som jag när det blev dags för ett litet parhus i en förort (120kvm, 1,3 milj, 1991, strax innan stora kraschen). Nuvarnade huset köpte vi 1998 för 2,37 milj (ca 6% ränta, hade just gått ner från 10%, kändes osannolikt låg). Då fick vi sälja parhuset med en mindre förlust, priserna hade just börjat komma upp i nivån före kraschen. Nuvarande huset hade jag aldrig vågat köpa om det inte vore för att jag då just börjat jobba för ett USA baserat företag, lönen nästan 3 dubblades men var klart mer osäker. Så länge det jobbet funkade så tjänade jag väldigt bra och vi amorterade hårt på lånen, men efterssom det var ett jobb med 1 dags uppsägningstid så gällde det att hålla marginaler.
På vilket sätt är vi en diskriminerad generation !?!?
Jag är själv född 74 och har inte alls upplevt detta på något sätt !
Bodde hemma under studietiden och lade mer än halva studielånet (japp lånade fullt) på en hög.
Tog sedan den högen och fick hjälp av släkt (som borgenär eftersom man som student inte får låna så mkt) och köpte en liten 1a i stockholmsförort med bottenlån (allt var mina egna pengar dock).
Sen kom förvisso "racet" som hjälpte till att uppgradera till en 2a och sen till ett radhus, iof lite längre ut, utan att höja lånen alltför mkt (iof kanske man får ta en del av studielånen med i bolånen också då iof).
Idag har jag dessutom ett egenbyggt fritidshus i lånen.
Om jag säljer min fritidshus samt radhuset så har jag troligen "råd" att bygga en villa för uppåt 4-5 miljoner med våra inkomster utan attbelåna huset över skorstenen . Men det vill jag inte göra eftersom jag anser att risken är för stor, och jag vill göra annat än att bo i ett nytt hus !
Men jag hade aldrig kunnat komma med 0 i sparpengar och byggt ett hus för 2.5 - 3 mkr (rent realistiskt skall du ha en buffert på iaf 10-20% efter kalkylen är gjord) från 0 !
Om ni drömmer om en egenbyggd villa så är det jättebra. Men som Paralympicsimmaren David Lega säger: "Man skall ha både drömmar och mål, men man måste skilja på dom."
Så köp/hyr en lägenhet nu först, kanske ett radhus. Och spara under tiden så mycket pengar ni kan. Priserna går nog alltid upp på sikt, men det är rätt troligt att de närmaste åren uppvisar en mkt lägre uppgång, eller t.o.m en nedgång ! Tyvärr innebär ju inte det att nybyggnadskostnaden sjunker - men det är ju också en orsak till bankens skepsis.
Jag förstår till fullo banken !
Börja med kalkylen:
Det spelar ingen roll om ni har köpt ett "nyckelfärdigt" hus. de som har lite erfarenhet av husbyggen ,eller har läst in sig på ämnet, inser att det kan tillkomma massor.
Hur är det tex med tomten ?
Skall ni bo på en leråker ?
Vill ni ha garage ? Kanske inte nu - men när huset väl står där ?
Inredning - vilka tillval har ni räknta med- vad händer om ni innan leverans inser att ngt inte alls är som ni vill ha det - och hustillverkaren vill ha 50-100 kkr extra för ngt - vad det ni månne vara.
Om tomten kräver pålning/sprängning för grundläggningen - hur mkt går det på ?
Osv osv
Sen er situation: Jag utgår från att ni har heltidsjobb just nu, och ni kanske inte vill skaffa barn just nu - men om 3-5 år då ?
Vad händer om ni skiljs ? Eller om ngn blir sjuk ?
Priserna är som sagt också på topp så banken måste också räkna på räntor på iaf 4-7% samt huspriser som är 10-20% lägre än nu - hur funkar er kalkyl då ? (Nej Varberg lär inte vara ett undantag om priserna går nedåt - och de lär iaf plana ut när räntan går upp om 1-2 år)
När det gälelr att ni måste "passa på att bygga nu" - då ligger ni risigt till rent resonemangsmässigt !!
Ni kommer ju bo i ett nytt hus om 3 år - och om marknaden då pressar upp räntorna till 15% - hjälp !
Även om ni binder lånen på säg 5% då så kommer fastighetsmarknaden rasa och priserna sjunka som stenar - dvs ni kommer sitta med ett 100%igt lån och banken kanske kommer att ringa till er och säga typ: "Hej vi skulle behöva en inbetalning på 10% av ert lån nu för att täcka upp kreditrisken med ert hus - så var snäll sätt in 250000 kr på vårt konto denna månad annars måste vi nog sälja huset åt er"
Nej sätt upp delmål istället !
Antingen bor ni kvar eller så köper ni ngt begagnat hus eller en mindre lägenhet och sparar så mycket ni kan. Inga utlandssemestrar och nya bilar, platt tv osv förstås - men ett bra liv i övrigt.
Sedan om 3-5 år har ni sparat ihop 150 - 300 kkr och kan gå till banken igen.
300 000 kr är 10% av ett 3 milj kr lån - och ser bra mkt bättre ut än 100% lån ! Har ni dessutom visat att ni lever på en nivå med en "amortering/fiktiv ränta" på ett antal tusenlappar i månaden så har ni ju dessutom visat att ni har det ekonomiska tänket.
/K
Jag är själv född 74 och har inte alls upplevt detta på något sätt !
Bodde hemma under studietiden och lade mer än halva studielånet (japp lånade fullt) på en hög.
Tog sedan den högen och fick hjälp av släkt (som borgenär eftersom man som student inte får låna så mkt) och köpte en liten 1a i stockholmsförort med bottenlån (allt var mina egna pengar dock).
Sen kom förvisso "racet" som hjälpte till att uppgradera till en 2a och sen till ett radhus, iof lite längre ut, utan att höja lånen alltför mkt (iof kanske man får ta en del av studielånen med i bolånen också då iof
).Idag har jag dessutom ett egenbyggt fritidshus i lånen.
Om jag säljer min fritidshus samt radhuset så har jag troligen "råd" att bygga en villa för uppåt 4-5 miljoner med våra inkomster utan attbelåna huset över skorstenen . Men det vill jag inte göra eftersom jag anser att risken är för stor, och jag vill göra annat än att bo i ett nytt hus !
Men jag hade aldrig kunnat komma med 0 i sparpengar och byggt ett hus för 2.5 - 3 mkr (rent realistiskt skall du ha en buffert på iaf 10-20% efter kalkylen är gjord) från 0 !
Om ni drömmer om en egenbyggd villa så är det jättebra. Men som Paralympicsimmaren David Lega säger: "Man skall ha både drömmar och mål, men man måste skilja på dom."
Så köp/hyr en lägenhet nu först, kanske ett radhus. Och spara under tiden så mycket pengar ni kan. Priserna går nog alltid upp på sikt, men det är rätt troligt att de närmaste åren uppvisar en mkt lägre uppgång, eller t.o.m en nedgång ! Tyvärr innebär ju inte det att nybyggnadskostnaden sjunker - men det är ju också en orsak till bankens skepsis.
Jag förstår till fullo banken !
Börja med kalkylen:
Det spelar ingen roll om ni har köpt ett "nyckelfärdigt" hus. de som har lite erfarenhet av husbyggen ,eller har läst in sig på ämnet, inser att det kan tillkomma massor.
Hur är det tex med tomten ?
Skall ni bo på en leråker ?
Vill ni ha garage ? Kanske inte nu - men när huset väl står där ?
Inredning - vilka tillval har ni räknta med- vad händer om ni innan leverans inser att ngt inte alls är som ni vill ha det - och hustillverkaren vill ha 50-100 kkr extra för ngt - vad det ni månne vara.
Om tomten kräver pålning/sprängning för grundläggningen - hur mkt går det på ?
Osv osv
Sen er situation: Jag utgår från att ni har heltidsjobb just nu, och ni kanske inte vill skaffa barn just nu - men om 3-5 år då ?
Vad händer om ni skiljs ? Eller om ngn blir sjuk ?
Priserna är som sagt också på topp så banken måste också räkna på räntor på iaf 4-7% samt huspriser som är 10-20% lägre än nu - hur funkar er kalkyl då ? (Nej Varberg lär inte vara ett undantag om priserna går nedåt - och de lär iaf plana ut när räntan går upp om 1-2 år)
När det gälelr att ni måste "passa på att bygga nu" - då ligger ni risigt till rent resonemangsmässigt !!
Ni kommer ju bo i ett nytt hus om 3 år - och om marknaden då pressar upp räntorna till 15% - hjälp !
Även om ni binder lånen på säg 5% då så kommer fastighetsmarknaden rasa och priserna sjunka som stenar - dvs ni kommer sitta med ett 100%igt lån och banken kanske kommer att ringa till er och säga typ: "Hej vi skulle behöva en inbetalning på 10% av ert lån nu för att täcka upp kreditrisken med ert hus - så var snäll sätt in 250000 kr på vårt konto denna månad annars måste vi nog sälja huset åt er"
Nej sätt upp delmål istället !
Antingen bor ni kvar eller så köper ni ngt begagnat hus eller en mindre lägenhet och sparar så mycket ni kan. Inga utlandssemestrar och nya bilar, platt tv osv förstås - men ett bra liv i övrigt.
Sedan om 3-5 år har ni sparat ihop 150 - 300 kkr och kan gå till banken igen.
300 000 kr är 10% av ett 3 milj kr lån - och ser bra mkt bättre ut än 100% lån ! Har ni dessutom visat att ni lever på en nivå med en "amortering/fiktiv ränta" på ett antal tusenlappar i månaden så har ni ju dessutom visat att ni har det ekonomiska tänket.
/K
Klas...du har tydligen inte fattat att ett begagnat hus kostar lika mycket som ett nybyggt. I övrigt har du givetvis rätt i allt du säger, men det går inte att komma in på någon billig väg i att äga sitt eget boende.
Våra kalkyler säger att vi klarar 9% ränta med ett lån på 2,7 miljoner, och då räknas det ju inte heller med att man amorterar ner utan att lånet alltid kommer att vara 2,7 miljoner.
Det är fortfarande det här jag retar mig på, att jag hade fått låna 2,7 miljoner om jag hade haft 300 000. Men jag får inte låna 2,5 miljoner när jag bara har 100 000.
Alltså kan ni sluta allt det där tjatet om arbetslöshet, separation, skjukdom och sånt för banken bryr sig inte om det i vårat fall, hade jag haft kontantinsatsen hade jag fått låna betydligt mer än vad jag behöver. Det är hela stötestenen, 2,7 miljoner, inga problem, 2,5 miljoner , nej går inte....
Dessutom är det just nu vi har chansen att köpa en tomt i ett för oss drömläge men som inte är något extra egentligen, den chansen lär inte finnas kvar om 3-5 år. Får vi inte bo just där så kan vi lika gärna bo kvar där vi bor nu. Det är mycket personlig värdering i läget, inte något som höjer värdet rent ekonomiskt.Alternativet är givetvis att köpa tomten och sedan vänta, men eftersom man inte får ta det som bolån så blir det en väldigt dyr affär och förlänger spartiden för resten med bortåt 10 år.
Våra kalkyler säger att vi klarar 9% ränta med ett lån på 2,7 miljoner, och då räknas det ju inte heller med att man amorterar ner utan att lånet alltid kommer att vara 2,7 miljoner.
Det är fortfarande det här jag retar mig på, att jag hade fått låna 2,7 miljoner om jag hade haft 300 000. Men jag får inte låna 2,5 miljoner när jag bara har 100 000.
Alltså kan ni sluta allt det där tjatet om arbetslöshet, separation, skjukdom och sånt för banken bryr sig inte om det i vårat fall, hade jag haft kontantinsatsen hade jag fått låna betydligt mer än vad jag behöver. Det är hela stötestenen, 2,7 miljoner, inga problem, 2,5 miljoner , nej går inte....
Dessutom är det just nu vi har chansen att köpa en tomt i ett för oss drömläge men som inte är något extra egentligen, den chansen lär inte finnas kvar om 3-5 år. Får vi inte bo just där så kan vi lika gärna bo kvar där vi bor nu. Det är mycket personlig värdering i läget, inte något som höjer värdet rent ekonomiskt.Alternativet är givetvis att köpa tomten och sedan vänta, men eftersom man inte får ta det som bolån så blir det en väldigt dyr affär och förlänger spartiden för resten med bortåt 10 år.
Redigerat:
Och den extra bilen och de totalt 14 milen om dagen vi kommer att behöva pendla med bil istället för att åka kollektivt då? Den ökade kostnaden existerar givetvis inte? Alla säger köp hus i sämre läge, fattar ni inte hur mycket dyrare det blir i totalekonomin trots att jag talar om det för er i varannat inlägg??????Kallebo skrev:
Mycket förenklat exempel: En begagnad bil (säg 30 000 kr), skatt+försäkring (säg 10 000 till) samt bensinkostnad på runt 60 000 (räknat med 14 mil om dagen 350 dagar om året, 0.7 l/mil i förbrukning samt 13 kr/liter i pris) ger en merkostnad på i runda slängar 100 000 kr per år. Om du hittar ett hus som kostar en miljon under ert drömhus så tar det alltså 10 år innan det blir dyrare.
Men måste ni verkligen ha två bilar? Kan inte den ena av er släppa av den andre på vägen? Och finns det verkligen inget område lite utanför Varberg som har kollektivtrafik?
Men måste ni verkligen ha två bilar? Kan inte den ena av er släppa av den andre på vägen? Och finns det verkligen inget område lite utanför Varberg som har kollektivtrafik?
En 30 00 kr bil som rullar i 10 år utan att man servar eller lagar den.......?
OK, min egen 30 000 kronors bil höll bara i 7 år utan att lagas, men jag sa ju att det var en grov förenkling. Lägg på totalt 50 000 på service då och du har en ekvation som går jämnt upp på 9.5 år. Skillnaden blir inte så stor.
14 mil om dagen i 10 år blir 49000mil. Vilken bil rullar det?
Du helt enkelt inte förstått resonemanget.jhenrikj skrev:
Du tycker kanske att du borde få låna 2,4 miljoner om du bara hade en spänn med ditt räknesätt? Ditt och bankens problem är att du har en kontantinsats som inte är värt mer än dom kronor och ören du har, dvs 100.000. Banken vill se att du går in med en större andel och gör ett större risktagande än dina 100 tusen.
Varför köpa en bil till öht? Varför inte anpassa livet till låga kostnader? Finns gott om folk i Ullared som jobbar i Varberg. Samåka kallas det. Går gott om bussar också.
Och förslaget att bo i husvagn är faktiskt inte så dumt. Och varför vara så låst vid Varberg om det nu är så omöjligt att få ihop allt enligt planen? Varför är den så huggen i sten?
Och nu kanske jag har missat det här i tråden men jag förstår fortfarande inte varför ni inte har sparat ihop mer pengar om du själv har varit ute i yrkeslivet i 10 år och tjänat hyfsat?
Som du förstår så tycker jag att det är många luckor i din beskrivning. Konstigt perspektiv helt enkelt.
Hur ni än vrider och vänder på det så handlar det om hur mycket ni vill ha det där huset och om man är beredd att göra jobbet som krävs. Jag kan inte tolka det på något annat vis än att ni inte är det.
Ni har planerat och prioriterat fel och nu lackar ni ur och lägger det ansvaret på banken.
Ta ert ansvar istället och börja gör jobbet så har ni en peng att satsa nästa gång det dyker upp en tomt ni vill ha.
Och förslaget att bo i husvagn är faktiskt inte så dumt. Och varför vara så låst vid Varberg om det nu är så omöjligt att få ihop allt enligt planen? Varför är den så huggen i sten?
Och nu kanske jag har missat det här i tråden men jag förstår fortfarande inte varför ni inte har sparat ihop mer pengar om du själv har varit ute i yrkeslivet i 10 år och tjänat hyfsat?
Som du förstår så tycker jag att det är många luckor i din beskrivning. Konstigt perspektiv helt enkelt.
Hur ni än vrider och vänder på det så handlar det om hur mycket ni vill ha det där huset och om man är beredd att göra jobbet som krävs. Jag kan inte tolka det på något annat vis än att ni inte är det.
Ni har planerat och prioriterat fel och nu lackar ni ur och lägger det ansvaret på banken.
Ta ert ansvar istället och börja gör jobbet så har ni en peng att satsa nästa gång det dyker upp en tomt ni vill ha.
Under vissa perioder i vissa områden är det ju så att nybyggen ibland "lönar sig".jhenrikj skrev:
Men min poäng var kanske att man skall börja med ngt billigare/mindre !?
Du måste väl kunna hitta en lägenhet eller ett radhus för under 2.5 miljoner - annars verkar det förvisso som om antingen tomtpriserna är väl låga, eller som att vi står in för en bubbla...
Men en egen handpenning kommer du ju inte ifrån - det handlar som sagt om risk. Om banken måste låna ut 100% så tar dom en väldigt mkt större risk (vid ev tvångsförsäljning så är det troligt att dom inte får ut hela skulden) och dessutom visar inte du att du är beredd att satsa ngt - och dessutom visar du inte på ngn sparvilja/buffert i din ekonomi.
En sådan buffert kan man ju som många tidigare skrivit om spara ihop till för att både visa på den delen + lägga in en handpenning och då lättare få lånet !
Om du verkligen vill ha ett hus på en egen tomt - varför är det så svårt att spara 5000 kr /mån ? En utlandsresa är ju 2 månadssparanden bara den !!
JO det är ju en del av stötestenen !!
Om banken tvingas lösa in sin säkerhet och har lånat ut 100% så förlorar dom pengar på det !
Om dom endast har lånat 80% så finns det en 20% marginal så kreditrisken sjunker avsevärt !!!
Jag kan förstå om ni har hittat drömtomten - kan ni inte bygga ett mindre lösvirkeshus då som från början byggs för att senare byggas ut ?
Om ni kan köpa tomten busbilligt och sedan bygger ett 80kvm hus för säg 1.5 miljoner - det kanske banken kan gå med på ?
Då behöver ni ju bara spara ihop 50kkr till för att ha 10% - och det tar ju ett tag att bygga också - det är ju ngt att räkna på iaf !?
/K
Redigerat: