Min styvfar kunde utan problem bygga nytt i början på 80-talet när han var 33, och då var han ensamstående. En lön räckte alltså till bygge då, och då pratar vi tvåplans sluttningshus i betong inne i tätbebyggt område, alltså ett riktigt dyrt hus. Jag har ingen aning om hur mycket han hade kunnat spara innan så det här kanske inte är jätterelevant, men ändå....En ensamstående 33 åring i dag kan ju knappt bygga en friggebod.HusByggarTomten skrev:
Sen tycker jag att det är helt skumt att har du 300 000 på banken, då får du utan problem köpa ett hus för 3 miljoner (alltså jag får, enligt bankens kalkyler), men har du bara 100 000 på banken, får du inte köpa ett för 2,5....logiken i det resonemanget finns helt enkelt inte....alltså, låna 2,7, jajjemän, låna 2,4 inte en chans...Är det svårare att betala tillbaka 2,4 än 2,7? Förklara gärna det för mig....
men men...gnäll ni på min inställning hur mycket ni vill, för oss är det nu eller aldrig, vi har hittat ett kanonbra ställe som ändå inte är alls på attraktivt område (för att vara västkusten) så antingen går den här drömmen att genomföra eller så blir det inget hus alls.
Lite mer fakta för er som inte fattar hur situationen ligger till här nere, i dagarna såldes en tomt i den exklusivaste delen av stan, den tomten kostade 7 miljoner.
men men...gnäll ni på min inställning hur mycket ni vill, för oss är det nu eller aldrig, vi har hittat ett kanonbra ställe som ändå inte är alls på attraktivt område (för att vara västkusten) så antingen går den här drömmen att genomföra eller så blir det inget hus alls.
Lite mer fakta för er som inte fattar hur situationen ligger till här nere, i dagarna såldes en tomt i den exklusivaste delen av stan, den tomten kostade 7 miljoner.
Hejsan!
Var i samma situation i våras. Det tog 5 bankbesök innan vi fick låna. Det kändes som vi var helt värdelösa efter varje avslag. -"Nehe, men tack då, ursäkta, snälla banken att vi störde". Samtidigt som de kan låna ut miljarder till baltikum och hur bra gick det då?!
Lycka till iaf!
Var i samma situation i våras. Det tog 5 bankbesök innan vi fick låna. Det kändes som vi var helt värdelösa efter varje avslag. -"Nehe, men tack då, ursäkta, snälla banken att vi störde". Samtidigt som de kan låna ut miljarder till baltikum och hur bra gick det då?!
Lycka till iaf!
Lika irrelevant som att mina vänner sålde en tomt för 13 miljoner för några veckor sen. Det betyder inte att jag anser att jag har några rättigheter att köpa den om jag inte har råd.jhenrikj skrev:
Jag är också född på 70-talet och jag trodde aldrig jag skulle köpa något hus. Har aldrig känt att det varit orättvist på någotvis. I alla fall så bestämde sig jag och min sambo att vi ville bygga hus. Vi sparade ett tag så vi fick ihop nästan 10 % på en produktionskalkyl på 2,5 miljoner. Visst det känns som om alla tåg ska gå förbi och att man ska bli kvar på perongen men det blir man inte. Vi köpte ett prefabhus i Eksjöhus egnahem serie som är lite billigare. Visst man tittade i kataloghus broschyren, på hus som var nästan 200m2 och tänkte att hur har folk råd att köpa dessa? Ett sånt kommer vi aldrig ha råd med. Sagt och gjort vi sålde vårt första hus 4 månader senare och byggde ett nytt hus närmare centrum. Denna gång körde vi lösvirke och lite större. Det vart superfint och kändes så exklusivt, tänk att vi lyckades med det. Nu har vi sålt det med och bygger vårt sista hus 
. Det blir 220 m2 och med mycket hög standard. Lånebilden är densamma som när vi startade. Vi flyttar in i nyår och då har det gått exakt 2 år sedan vi flyttade in i vårt första hus. Jag vill bara säga att vill man ha något så får man kämpa. Vi har lagt ner otroligt mycket tid och energi på detta!!! Finns inte många dagar som man inte ägnat något som har med detta att göra.
Jag förstår banken. Du nämner hur mycket ni tjänar och då borde man ha sparat ihop en slant faktiskt. Jag skulle aldrig gått till banken första gången om vi inte haft vår i sammanhanget lilla slant, jag tyckte det var för lite ändå.
Om du nu är i byggbranchen(det är absolut inte jag eller min sambo) så borde du kunna åstakomma ett billigare första boende.
Det kommer att komma fler chanser. Priser kan gå upp men de kan också gå ner. Ingen ide att ha panik det blir bara pannkaka av allting då.
Lycka till.
. Det blir 220 m2 och med mycket hög standard. Lånebilden är densamma som när vi startade. Vi flyttar in i nyår och då har det gått exakt 2 år sedan vi flyttade in i vårt första hus. Jag vill bara säga att vill man ha något så får man kämpa. Vi har lagt ner otroligt mycket tid och energi på detta!!! Finns inte många dagar som man inte ägnat något som har med detta att göra. Jag förstår banken. Du nämner hur mycket ni tjänar och då borde man ha sparat ihop en slant faktiskt. Jag skulle aldrig gått till banken första gången om vi inte haft vår i sammanhanget lilla slant, jag tyckte det var för lite ändå.
Om du nu är i byggbranchen(det är absolut inte jag eller min sambo) så borde du kunna åstakomma ett billigare första boende.
Det kommer att komma fler chanser. Priser kan gå upp men de kan också gå ner. Ingen ide att ha panik det blir bara pannkaka av allting då.
Lycka till.
Jag upplever att det är du som gnäller över att det är som det är. Acceptera situationen och försök lösa det istället. Boka möte på alla banker som har byggkreditiv i sin produktportfölj. Se över möjligheterna att låna upp pengar på annat håll för att realisera er dröm och förbättra ert förhandlingsläge med bankerna.jhenrikj skrev:
Lycka till!
Men när du skriver västkusten så trodde jag du menade västkusten o inte Halland.
Håll dig innan för E6:an så finns det hur mycket hus som helst som ni har råd med. (Jag är själv 70-talist så jag driver inte med dig, utan uppmanar dig att köpa ett hus som du gott och väl har råd med utan att jobba ihjäl dig).
Håll dig innan för E6:an så finns det hur mycket hus som helst som ni har råd med. (Jag är själv 70-talist så jag driver inte med dig, utan uppmanar dig att köpa ett hus som du gott och väl har råd med utan att jobba ihjäl dig).
Glöm inte att räkna in två bilar och pendlingskostnader (säkert 6000 extra i månaden) i de pengarna också, samt betydligt dyrare drift och underhåll, och utgå från 1,5 miljon och uppåt för dessa hus så inser du snabbt att det inte är nån ekonomi i det heller. Från "min" tomt kan båda åka kollektivt till jobbet. Det är ju inte frågan om att bara få ett hus, utan att få det hus man vill ha, annars kan det ju kvitta. Jag vägrar lägga 1,5 miljoner på något som jag inte vill ha, då bor jag hellre kvar i min hyreslägenhet.mr. burns skrev:
Unga är alltid diskriminerade, så är det bara.
"Hej, jag skulle vilja titta på en Lexus."
"Haha, ja, det står några där borta, dom kan du ju titta på om du vill." *vänder sig om och går in på kontoret igen*
"Hej, jag skulle vilja titta på en Lexus."
"Haha, ja, det står några där borta, dom kan du ju titta på om du vill." *vänder sig om och går in på kontoret igen*
Jag är i fel del av byggbranchen, vi bygger med betong...så kostnaden springer iväg...hamnar på ca 2,8 miljoner om jag vill bygga härifrån , och då är det bra priser vi pratar om.bumpaberra skrev:Jag är också född på 70-talet och jag trodde aldrig jag skulle köpa något hus. Har aldrig känt att det varit orättvist på någotvis. I alla fall så bestämde sig jag och min sambo att vi ville bygga hus. Vi sparade ett tag så vi fick ihop nästan 10 % på en produktionskalkyl på 2,5 miljoner. Visst det känns som om alla tåg ska gå förbi och att man ska bli kvar på perongen men det blir man inte. Vi köpte ett prefabhus i Eksjöhus egnahem serie som är lite billigare. Visst man tittade i kataloghus broschyren, på hus som var nästan 200m2 och tänkte att hur har folk råd att köpa dessa? Ett sånt kommer vi aldrig ha råd med. Sagt och gjort vi sålde vårt första hus 4 månader senare och byggde ett nytt hus närmare centrum. Denna gång körde vi lösvirke och lite större. Det vart superfint och kändes så exklusivt, tänk att vi lyckades med det. Nu har vi sålt det med och bygger vårt sista hus
Jag förstår banken. Du nämner hur mycket ni tjänar och då borde man ha sparat ihop en slant faktiskt. Jag skulle aldrig gått till banken första gången om vi inte haft vår i sammanhanget lilla slant, jag tyckte det var för lite ändå.
Om du nu är i byggbranchen(det är absolut inte jag eller min sambo) så borde du kunna åstakomma ett billigare första boende.
Det kommer att komma fler chanser. Priser kan gå upp men de kan också gå ner. Ingen ide att ha panik det blir bara pannkaka av allting då.
Lycka till.
Det svåra är ju att få kreditivet, att få bolånet efteråt är egentligen inga problem då det på många ställen idag går att låna 95% och det klarar vi av att lösa. Men att gå¨till banken och säga att man vill placera bolånet nån annanstans är ju ingen vinnande förhandlingssituation. Jaja, nästa bank är kontaktad och de har dessutom speciella avtal med det aktuella husföretaget och har bankmän som är betydligt bättre insatta i vad det är vi vill ha. Kan ett Älvsbyhus bli förhandsvärderat 800 000 högre än produktionskostnad så vore väl tusan om inte jag kunde fjäska mig till 250 000.
Nä, nu tänker jag åka till Scotland och spela golf istället för att bekymra mig om det här längre
Det är nog för att du gör den typen av val som du inte har tillräckligt med pengar till kontantinsatsen.jhenrikj skrev:
Antingen är du helt ny på arbetsmarknaden och då är det inte så konstigt att du inte kan köpa drömhuset.
Eller (vilket jag får intrycket av) så har du jobbat några år men levt på ett sätt så att du ändå inte samlat ihop till en vettig kontantinsats; då har du dig själv att skylla. Vi gör hela tiden våra val!
Förstår att du vill åka och spela golf, och allt annat som är trevligt.jhenrikj skrev:
Men du måste förstå att det handlar om prioriteringar om man inte redan har stålarna. Att banken inte vill låna ut 100% gäller i princip alla bankens kunder. Är det orättvist att vissa har sparat ihop en summa och därför får låna?
Att du drar iväg på golfresa och samtidigt gnäller över ditt uteblivna lån visar ju ganska tydligt vad som prioriteras.
Visste att jag skulle få precis den reaktionen...HusByggarTomten skrev:
Jag tror inte att banken hade brytt sig ett smack om jag hade haft de här 10 000 extra som golfresan går på, dessutom är det ett krav från banken att man åker på semestrar och sådant, för det måste man ha råd med för att få låna.
jhenrikj skrev:
Det handlar om att den som sparat ihop 300 000 har visat för banken att han kar koll på sin ekonomi och kan hushålla med pengar.
Tjänar man gemensamt 50 000 brutto och inte har lyckats spara ihop mer än 100 000 så får man inte kredit på 2,5 miljoner. Så enkelt är det