Dimensionering bergvärme samt ackumulatortank
Hej,
Jag håller på att upphandla bergvärme men har svårigheter med dimensioneringen (får divergerande uppgifter om lämplig storlek på pump). Därav några frågor.
Jag tror att jag ska ha en 9kW eller 11 kW för mitt hus (ett plan plus källare) på totalt 335 kvm varav c:a 250 ska värmas upp. jag har under det gångna året haft en total elförbrukning på knappt 33000 kWh men har då haft värmen ordentligt neddragen i delar av källaren.
Jag ser några alternativ:
- Installera en 9kW pump som med ett antagande om totalförbrukning på c:a 36000 kWh skulle vara lagom och ev acceptera att det kalla dagar kommer att behöva tillföras en del elvärme.
- Installera en 9 kW pump och riktigt kalla dagar strypa värmen i källaren. Detta kanske innebär att en ackumulatortank behövs?
- Installera en större pump (11kW) och minska konsekvenserna av en ev överdimensionering genom att installera en ackumulatortank
- Installera en 11kW pump och anta att det möjligen förhöjda antalet start och stopp för pumpen inte kommer att påverka livslängden negativt.
- Installera en 11kW-pump och när jag fått driftdata vid behov eftermontera ackumulatortank
- Installera en frekvensstyrd värmepump, tex X11/X15 från IVT med det högre pris som denna innebär
Vad tror ni?
Vidare några andra funderingar:
Hur påverkar en ackumulatortank verkningsgraden för ett system som är korrekt dimensionerat? Vi antar att element mm har rimligt stor volym så att ack-tank inte är ett måste.
I vilken grad kan en separat, större varmvattenberedare, ersätta behovet av en ackumulatortank? Dvs innebär en separat beredare en större volym i systemet och är denna volymsökning i så fall tillräcklig för att göra skillnad.
Tankar kring dimensioneringen mottages tacksamt och så även svar om ack-tankar och varmvattenberedare.
Mvh
Peter
Jag håller på att upphandla bergvärme men har svårigheter med dimensioneringen (får divergerande uppgifter om lämplig storlek på pump). Därav några frågor.
Jag tror att jag ska ha en 9kW eller 11 kW för mitt hus (ett plan plus källare) på totalt 335 kvm varav c:a 250 ska värmas upp. jag har under det gångna året haft en total elförbrukning på knappt 33000 kWh men har då haft värmen ordentligt neddragen i delar av källaren.
Jag ser några alternativ:
- Installera en 9kW pump som med ett antagande om totalförbrukning på c:a 36000 kWh skulle vara lagom och ev acceptera att det kalla dagar kommer att behöva tillföras en del elvärme.
- Installera en 9 kW pump och riktigt kalla dagar strypa värmen i källaren. Detta kanske innebär att en ackumulatortank behövs?
- Installera en större pump (11kW) och minska konsekvenserna av en ev överdimensionering genom att installera en ackumulatortank
- Installera en 11kW pump och anta att det möjligen förhöjda antalet start och stopp för pumpen inte kommer att påverka livslängden negativt.
- Installera en 11kW-pump och när jag fått driftdata vid behov eftermontera ackumulatortank
- Installera en frekvensstyrd värmepump, tex X11/X15 från IVT med det högre pris som denna innebär
Vad tror ni?
Vidare några andra funderingar:
Hur påverkar en ackumulatortank verkningsgraden för ett system som är korrekt dimensionerat? Vi antar att element mm har rimligt stor volym så att ack-tank inte är ett måste.
I vilken grad kan en separat, större varmvattenberedare, ersätta behovet av en ackumulatortank? Dvs innebär en separat beredare en större volym i systemet och är denna volymsökning i så fall tillräcklig för att göra skillnad.
Tankar kring dimensioneringen mottages tacksamt och så även svar om ack-tankar och varmvattenberedare.
Mvh
Peter
Volymen på beredaren spelar ingen roll för värmesidan tyvärr och kan inte ersätta ackumulatortanken. När du kör värme är varmvattenberedarens vaten stängt för cirkulation och du kan inte tillgodoräkna dig den volymen. Man ska ha en tillräckligt stor ack för att få gångtider och tillräckligt liten för att inte få ett trögstyrt system. Kan 3-500L vara en bra kompromiss.
En större VP täcker ju effekten bättre men en mindre ger färre starter. Ständigt detta kompromissande.
Kör själv en 16kW pump mot 750L ack samt 500Lvvb. 30 gångtimmar på 8 senaste dagarna... Hus med 6kW behov vid -10 mer en täckning ner till -75 rent teoretiskt... kanske lite överdimensionerat men roligt...
En större VP täcker ju effekten bättre men en mindre ger färre starter. Ständigt detta kompromissande.
Kör själv en 16kW pump mot 750L ack samt 500Lvvb. 30 gångtimmar på 8 senaste dagarna... Hus med 6kW behov vid -10 mer en täckning ner till -75 rent teoretiskt... kanske lite överdimensionerat men roligt...
När jag skulle installera VP frågade jag en av installatörerna som lämnade offert om jag också skulle ha en ackumulatortank. Hans svar var då att jag inte skulle ha det ihop med en VP eftersom jag då bara får värma upp en massa vatten. Acktanken är ju främst tänkt att fungera som en buffert vid uppvärmning med ved, sol etc där värmetillförseln inte är konstant utan behöver jämnas ut över dygnet.
Ack tank har man normalt inte till bergvärme, men kan användas för varmvatten.
En volymförstorare/arbetstank (vatten tank) kan vara bra i vissa situationer. Du har källare och vill kanske ha lite värme på där när det itne behövs någon på första plan. Då kan det bli få radiatorer med relativt liten vatten mängd. Då är en arbetstank bra, så gång tiden inte blir så kort för pumpen.
En ack.tank kan man tänka sig till varmvattnet, men då skall värmepumpen inte ha inbyggd varmvatten tank. Då kan man få större vattenmängd i manteln och större tillgång till varmvatten. Många som duschar länge eller stort badkar, kan medföra att detta kan vara bra. Finns då möjlighet att koppla in solfångare till ack.tanken. Känns kanske bra på sommaren när det är soligt, ekonomiskt blir payoffen lång.
Undra hur det blir pris mässigt med pump utan tank + ack-tank, jämfört med pump med inbyggd tank.
Är du lite intresserad av solfångare så kanske du skall kolla in EVI-HEAT.
En volymförstorare/arbetstank (vatten tank) kan vara bra i vissa situationer. Du har källare och vill kanske ha lite värme på där när det itne behövs någon på första plan. Då kan det bli få radiatorer med relativt liten vatten mängd. Då är en arbetstank bra, så gång tiden inte blir så kort för pumpen.
En ack.tank kan man tänka sig till varmvattnet, men då skall värmepumpen inte ha inbyggd varmvatten tank. Då kan man få större vattenmängd i manteln och större tillgång till varmvatten. Många som duschar länge eller stort badkar, kan medföra att detta kan vara bra. Finns då möjlighet att koppla in solfångare till ack.tanken. Känns kanske bra på sommaren när det är soligt, ekonomiskt blir payoffen lång.
Undra hur det blir pris mässigt med pump utan tank + ack-tank, jämfört med pump med inbyggd tank.
Är du lite intresserad av solfångare så kanske du skall kolla in EVI-HEAT.
Jätte bra att du inser att du nu har haft snål värme & kommer att värma mer !!!
Har du nått hum om vad ditt hus & radiatorsystem har för topp effekt?
Sen när vi pratar om 11kW är det ett modell namn, eller vad pumpen iverkligheten avger? De flästa värmepumpar har ett model namn som är baserat på vad pumpen kan ge för effekt på sommaren, men på vintern avger den mycke mindre värme (läs i databladet för pumpen)
Om värmepumpen avger mer effekt än vad dit radiatorystem kan avge, så fungerar inte anläggningen. (går att exprimitera lite med den värmekälla du har idag)
radiatorsystmet är den viktigaste komponenten, om det är bra dimensionerat så kan du ha en riktigt stor pump helt utan volymförstorare o ändå inte få för många starter.
en annan sak är ju det att i en värmepump anläggning så ska värmepumpen sköta värme regleringen, inte termostaterna. Om du har källare så skiljer klimatet där nere reglät från övriga huset o det blir svårt att få sama värme i hela huset med enbart värmepumpsreglering.
Har du nått hum om vad ditt hus & radiatorsystem har för topp effekt?
Sen när vi pratar om 11kW är det ett modell namn, eller vad pumpen iverkligheten avger? De flästa värmepumpar har ett model namn som är baserat på vad pumpen kan ge för effekt på sommaren, men på vintern avger den mycke mindre värme (läs i databladet för pumpen)
Om värmepumpen avger mer effekt än vad dit radiatorystem kan avge, så fungerar inte anläggningen. (går att exprimitera lite med den värmekälla du har idag)
radiatorsystmet är den viktigaste komponenten, om det är bra dimensionerat så kan du ha en riktigt stor pump helt utan volymförstorare o ändå inte få för många starter.
en annan sak är ju det att i en värmepump anläggning så ska värmepumpen sköta värme regleringen, inte termostaterna. Om du har källare så skiljer klimatet där nere reglät från övriga huset o det blir svårt att få sama värme i hela huset med enbart värmepumpsreglering.
Hej och tack för svaren.
Min nuvarande Duomax från tidigt 90-tal har maxeffekt 25kW med olja och 13kW med el. Det är väl rimligt att anta anta att elpatronen klarar maxbehovet? 25kW tycker jag låter väldigt högt?
Jag har nu gått runt och räknat och mätt radiatorer. Jag har panelradiatorer från 60-talet.
Den del av huset som skall värmas innehåller totalt c:a 14 kvm radiatorer och 36 kvm av huset har golvvärme.
Det finns ytterligare 3,9 kvm radiatorer i garaget men det har jag inte behov av att värma.
Radiatorerna är i vissa fall enkla, i andra fall dubbla eller tredubbla men jag har i de fall som de har flera lager har multiplicerat ytan med antal lager.
Detta underlag borde jag väl kunna använda för att bedöma vad systemet klarar och om volymförstorare är nödvändig?
Ytterligare en fråga: En av de firmor jag pratat med anser att jag eftersom jag har golvvärme i delar av huset behöver en extra cirkulationspump (bypass-koppling). Jag förstod inte riktigt argumentationen om varför. Den aktuella firman har offererat en 9 kW pump.
Fotnot:
När jag skrivit 9 resp 11 kW stl så är det IVT:s namn på pumparna, inte vad de faktiskt klarar.
Mvh
Peter
Min nuvarande Duomax från tidigt 90-tal har maxeffekt 25kW med olja och 13kW med el. Det är väl rimligt att anta anta att elpatronen klarar maxbehovet? 25kW tycker jag låter väldigt högt?
Jag har nu gått runt och räknat och mätt radiatorer. Jag har panelradiatorer från 60-talet.
Den del av huset som skall värmas innehåller totalt c:a 14 kvm radiatorer och 36 kvm av huset har golvvärme.
Det finns ytterligare 3,9 kvm radiatorer i garaget men det har jag inte behov av att värma.
Radiatorerna är i vissa fall enkla, i andra fall dubbla eller tredubbla men jag har i de fall som de har flera lager har multiplicerat ytan med antal lager.
Detta underlag borde jag väl kunna använda för att bedöma vad systemet klarar och om volymförstorare är nödvändig?
Ytterligare en fråga: En av de firmor jag pratat med anser att jag eftersom jag har golvvärme i delar av huset behöver en extra cirkulationspump (bypass-koppling). Jag förstod inte riktigt argumentationen om varför. Den aktuella firman har offererat en 9 kW pump.
Fotnot:
När jag skrivit 9 resp 11 kW stl så är det IVT:s namn på pumparna, inte vad de faktiskt klarar.
Mvh
Peter
i golv värmesystem så ska vattnet sirkulera runt runt i golv värme systemet fort, så du har en sirkulationepump för bara golv värmen.
sen har sjäva golv värme centralen en ventil som bara hämtar varmt vatten från radiatorsystemet om tempaturen är för låg i golv värme systemet (den komer rent tekniskt att hämta lite lite värme hela tiden, men diten fullt öppet som till övriga radiatorer.)
om du har termostater till din golv värme så är dom alltid av On OFF typ, dom är endra fullt öppna elller helt stängda, om alla skulle stänga samtidigt så kan ju inget vatten sirkulera, därför behövs då en baypass.
(men som vanligt så är det att föredra att inte ha termostater, när man kör golvvärme)
det räcker att inte ha termostater på en slinga så behövs inte baypass.
sen har sjäva golv värme centralen en ventil som bara hämtar varmt vatten från radiatorsystemet om tempaturen är för låg i golv värme systemet (den komer rent tekniskt att hämta lite lite värme hela tiden, men diten fullt öppet som till övriga radiatorer.)
om du har termostater till din golv värme så är dom alltid av On OFF typ, dom är endra fullt öppna elller helt stängda, om alla skulle stänga samtidigt så kan ju inget vatten sirkulera, därför behövs då en baypass.
(men som vanligt så är det att föredra att inte ha termostater, när man kör golvvärme)
det räcker att inte ha termostater på en slinga så behövs inte baypass.
Jag har, som beskrivet ovan, i huvudsak radiatorer men i tre rum är det golvvärme. Av dessa tre rum är det termostat i ett och enkla strypvred i de andra. För den golvvärmeslinga där det finns en termostat finns en cirkulationspump men inte i de andra fallen.
Jag har av en bergvärmefirma fått reda på att jag måste ha en cirkulationspump (bypass) eftersom jag har golvvärme. Stämmer det, jag har ju redan en cirkpump för den termostat-styrda slingan?
Jag har av en bergvärmefirma fått reda på att jag måste ha en cirkulationspump (bypass) eftersom jag har golvvärme. Stämmer det, jag har ju redan en cirkpump för den termostat-styrda slingan?
Antar att du ska kolla efter en pump som ger effekten du behöver vid 50° o inte vid 35° som stämmer med modellnamnet, Det är ju rätt stor yta som ska värmas men om du klarat att köra med 13 kW elpatroner utan att inomhustempen sjunkit då det varit som kallast så har du ett behov under 13 kW..
Varje grad du ökar innetempen behöver du 5-6% ökat behov o elpatronerna behöver inte vara dimensionerade för att klara hålla 21-22° kallaste dagen utan som en backupp om oljepannan stannar o inget fryser sönder o de gör det ju inte om patronerna orkar hålla 17° kallaste dagen..
Varje grad du ökar innetempen behöver du 5-6% ökat behov o elpatronerna behöver inte vara dimensionerade för att klara hålla 21-22° kallaste dagen utan som en backupp om oljepannan stannar o inget fryser sönder o de gör det ju inte om patronerna orkar hålla 17° kallaste dagen..