10 304 läst · 108 svar
10k läst
108 svar
Kyla skruvar
Sida 1 av 8
Här i Japan är de lite kluriga ibland, de har bult i frysen så de lätt går i (varmare) gängor, sedan så expanderar de. Lika så träskruv, den lilla procentskillnaden som blir från frysta skruvar (det är faktiskt mycket mera än man tror) gör att skruven skär ett mindre hål i virket, sedan expanderar skruven ut när den redan sitter i fibrerna. Sitter stenhårt.
Produkter som diskuteras: "träskruv"
Träskruv
Träskruvar är speciellt designade för att användas i trämaterial och har ofta en självborrande effekt som minskar risken för sprickor i träet under infästning. Denna självborrande funktion innebär att skruven skär genom träet när den
Läs mer
I ett välsmort skruv/mutter förband köper jag detta, men när man drar i en skruv i trä blir det rätt mycket värme, och en skruv med normal diameter borde bli genomvarm rätt fort. Om man känner på en skruv man dragit ur med skruvdragare så kan dom ju ibland vara så varma att man knappt kan ta i dom, och det är när man drar ur dom ur ett hål som redan finns, när man drar i dom utan förborrat hål så borde det ju bli mer värme...tallmilan skrev:Här i Japan är de lite kluriga ibland, de har bult i frysen så de lätt går i (varmare) gängor, sedan så expanderar de. Lika så träskruv, den lilla procentskillnaden som blir från frysta skruvar (det är faktiskt mycket mera än man tror) gör att skruven skär ett mindre hål i virket, sedan expanderar skruven ut när den redan sitter i fibrerna. Sitter stenhårt.
Vet inte heller om jag tror på den förklaringen då järns värmutvidgningskoefficent, (alfa), ligger på 12*10(upphöjt i)-6 dvs om vi har en temperaturskillnad på - säg - 40 grader och en skruv som är 10 mm så får vitallmilan skrev:Här i Japan är de lite kluriga ibland, de har bult i frysen så de lätt går i (varmare) gängor, sedan så expanderar de. Lika så träskruv, den lilla procentskillnaden som blir från frysta skruvar (det är faktiskt mycket mera än man tror) gör att skruven skär ett mindre hål i virket, sedan expanderar skruven ut när den redan sitter i fibrerna. Sitter stenhårt.
(delta)L=L*delta(T)*alfa = 10*40*12*10(upphöjt i -6)
= 4,8*10(upphöjt i -3) mm i skillnad.
dvs en fransk träskruv (diam 10mm) uvidgar sig i runda slängar 5 micrometer.... alltså 5 tusendelars mm på 40 grader= 4,8*10(upphöjt i -3) mm i skillnad.
Så om japaneserna gör detta så är det nog av annat skäl
Och nu tog beräkningen inte hänsyn till diameter utan som om den vore kvadratisk eller oändligt tunt och 10 mm i bred?´
Men än värre så är det ju adheisonkraften som bildar värme, så ju längre skruv desto varmare blir den.
Men än värre så är det ju adheisonkraften som bildar värme, så ju längre skruv desto varmare blir den.
Helt riktigt då alfa är en längdutvidningkoefficient; men som mellan-tummen-å-pekfingret-beräkning så tror jag det duger för att ge en magnitud på utvidgningen. Kunde ha specat alfa som 10 upphöjt i minus sexnånting å konstaterat att uvidgningen är mkt liten...Binesh skrev:
Allt blir värme - tar det 5 sekunder med en skruvdragare på 300W så har vi ju en värmeutvecking på 5*300=1500J i/kring skruven under förutsättning att det är 300W för iskruvning; om vi sedan antar att det bara är skruven som blir varm (jämnt fördelat) och vi vet vikten på skruven så kan vi åxo gissa hur varm...Binesh skrev:
Typ så, en massa svaga kemiska bindningar behöver antagligen brytas för att stuva om bland molekylerna, och även om de inte bryts helt gör nog deformationen av större strukturer att de tvingas att anta energetiskt kassa positioner.
Men det mesta blir nog värme. Själva deformerandet i sig absorberar ju ingen energi, det har du alldeles rätt i. Så jag ändrar mig från "en hel del" till "en mindre del".
Men det mesta blir nog värme. Själva deformerandet i sig absorberar ju ingen energi, det har du alldeles rätt i. Så jag ändrar mig från "en hel del" till "en mindre del".
Det är väl energi som behövs för att deformera trät! Och blir till värme i slutändan. Så är det med allt. Ta LED lampor som är så populärt. Visst går det mindre el till lampan men istället så ökar uppvärmningskonstnaden åtminstonde på vintern.Danne78 skrev:
Får väl kanske lite kondens när skruven börjar att dra. Detta kan "olja" trät lite och göra att det glider lättare vilket kan medföra att trät inte skadas där gängorna finns. Att den skulle expandera så mycket att det skulle påverka, nej. Men därför ska man inte förakta kyning av metal vid ihopmontering. Finns något som heter krympförband och de har denna princip. Finns bl.a. i växellådor där kugghjul är monterade med denna princip på bottenstockenMicke184 skrev:Vet inte heller om jag tror på den förklaringen då järns värmutvidgningskoefficent, (alfa), ligger på 12*10(upphöjt i)-6 dvs om vi har en temperaturskillnad på - säg - 40 grader och en skruv som är 10 mm så får vi(delta)L=L*delta(T)*alfa = 10*40*12*10(upphöjt i -6)dvs en fransk träskruv (diam 10mm) uvidgar sig i runda slängar 5 micrometer.... alltså 5 tusendelars mm på 40 grader
= 4,8*10(upphöjt i -3) mm i skillnad.
Så om japaneserna gör detta så är det nog av annat skäl
@hokanp:
om du kollar mitt svar från 17:33 så förstår du kanske vad jag menar. Ett högre energitillstånd för molekylerna i trät betyder att det går åt energi för att uppnå det. Ungefär som att spänna en fjäder.
om du kollar mitt svar från 17:33 så förstår du kanske vad jag menar. Ett högre energitillstånd för molekylerna i trät betyder att det går åt energi för att uppnå det. Ungefär som att spänna en fjäder.
HaHaHa.. Frysta skruvar..
Hur mr Tallmilan transporteras skruvarna mellan frysen och själva skruvstället . Eller bär man med sig en frys med frysta skruvar när man behöver skruva.
Hur mr Tallmilan transporteras skruvarna mellan frysen och själva skruvstället . Eller bär man med sig en frys med frysta skruvar när man behöver skruva.
Krymppassning funkar men det är på maskindelar, verkar direkt löjligt att ens fundera på det rörande trä som rör på sig mer än dessa toleranser.
/Kent
/Kent