Hur definieras husets kostnad
Hej!
Vi har byggt hus för snart tre år sedan. I veckan fick jag en fundering som jag skulle behöva lite hjälp med att reda ut.
Om vi säljer huset för en viss summa. Vilken summa används för att beräkna hur stor vinsten blev (om det blev vinst)? Vad har vi så att säga köpt huset för?
Vi lägger ju ut pengar hela tiden på att färdigställa olika delar av huset och exakt vad vi lagt ut kan bli lite svårt att reda ut.
Tack på förhand!
/Daniel
Vi har byggt hus för snart tre år sedan. I veckan fick jag en fundering som jag skulle behöva lite hjälp med att reda ut.
Om vi säljer huset för en viss summa. Vilken summa används för att beräkna hur stor vinsten blev (om det blev vinst)? Vad har vi så att säga köpt huset för?
Vi lägger ju ut pengar hela tiden på att färdigställa olika delar av huset och exakt vad vi lagt ut kan bli lite svårt att reda ut.
Tack på förhand!
/Daniel
Tack för hjälp, men jag begriper fortfarande ingenting.
Kan jag använda de lån vi tagit för att styrka vad huset kostat oss?
Och så tar jag upp alla förbättringar vi gjort efteråt som extrakostnader.
Kan jag använda de lån vi tagit för att styrka vad huset kostat oss?
Och så tar jag upp alla förbättringar vi gjort efteråt som extrakostnader.
I princip så får du ta upp alla produktionskostnader du har haft som anskaffningskostnad. När man då bygger själv och det drar ut på tiden så uppstår givetvis en gråzon där vissa kostnader kanske inte är en ren produktionskostnad utan underhåll.
En rimlig tolkning som jag inte vet om den är korrekt borde vara att kostnader fram till slutanmälan till byggnadsnämnden är produktionskostnad, kostnader därefter blir då förbättringskostnader eller underhållskostnader beroende på vad som gjorts.
Men som sagt vilka lån du tagit spelar ingen roll i sammanhanget. Jag har dock för mig att man får räkna räntorna på byggkreditivet (fram till inflyttning) som prod. kostnad (fast är ganska osäker).
En rimlig tolkning som jag inte vet om den är korrekt borde vara att kostnader fram till slutanmälan till byggnadsnämnden är produktionskostnad, kostnader därefter blir då förbättringskostnader eller underhållskostnader beroende på vad som gjorts.
Men som sagt vilka lån du tagit spelar ingen roll i sammanhanget. Jag har dock för mig att man får räkna räntorna på byggkreditivet (fram till inflyttning) som prod. kostnad (fast är ganska osäker).
Stämmer detta?hempularen skrev:
Jag har varit noga med att sammanställa alla mina produktionskostnader men valt att lägga räntor åt sidan eftersom jag får dra av de redan vid nästa deklaration.
ngn som vet säkert vad som gäller? Får man alltså räkna in dem som produktionskostnad trots att man får ränteavdrag för dem.?
häls Theo
fridde skrev:
Fel, du måste inte kunna styrka kostnader med kvitton eller fakturor för att få göra avdrag. Endast i händelse av att skatteverket anser kostnader orimliga och begär att du styrker ditt påstående kan det hända att man inte får göra avdrag på hela kostnaden (bara så mycket som det verkar troligt att det kostade).
Om din källare brinner och alla kvitton förstörs så betyder det inte att du får göra avdrag med 0:- för att kvitton saknas...
Du har helt rätt och jag hittade faktiskt ett fall som har blivit avgjort i regeringsrätten kring just borttappade fakturor vid nybyggnation och förbättringsåtgärder (mål 7790-99, ref: https://lagen.nu/dom/ra/2002:73). I det målet fick skatteskyldig rätt till viss del av avdraget, dock långt från alt.HusByggarTomten skrev:
Summerat så är enda möjligheten att yrka avdrag på faktiskt belopp att fakturorna finns tillgängliga, annars blir det en skönhetsbedömning från skatteverket som knappast lär vara dig till fördel.
Det där är inte heller helt sant, att skattverket medvetet skulle dra ner kostnaden för att kvitto saknas. Visst, det skulle ju kunna bli så men du har också rätt att överklaga ett sådant beslut och kan du bara övertyga om den faktiska kostnaden så har du rätt till ett sådant avdrag. Det är liksom ingen på skatteverket som sitter och bestämmer att "saknas kvitton? ja då räknar vi på hälften då".fridde skrev:
Tvärtom skulle man också kunna få mer avdrag än vad det faktiskt kostade om skatteverket vid tillfället anser det rimligt (om man vid yrkandet har saltat lite).
I ditt exempel kanske den skattskyldige har överdrivit kostnaderna så han eller hon kanske fick ut vad det faktiskt kostade, omöjligt att veta...
Tack för alla intressanta svar! Jag har fått ett svar från Skatteverket också:
***
Omkostnadsbeloppet består av anskaffningsutgiften för fastigheten och
förbättringsutgifter
under innehavstiden (44 kap. 14§ inkomstskattelagen (IL).Med
förbättringsutgifter avses
såväl ny-till-och ombyggnad samt förbättrande reparationer och
underhåll.Ett villkor för
avdragsrätt för förbättringsutgifter är att dessa per år sammanlagt uppgår
till minst 5 000 kr (45 kap. 11§ IL).
Åtgärder som avser ny-till-och ombyggnad räknas som
grundförbättringar.Sådana åtgärder räknas
alltid som avdragsgilla förbättringsutgifter om den årliga beloppsgränsen
(5 000 kr) är uppnådd.
Avser utgifterna förbättrande reparationer och underhåll medges avdrag om
utgifterna hänför sig till
avyttringsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren och
dessutom har medfört att
fastigheten vid avyttringen är i bättre skick än vid förvärvet (45 kap. 12§
IL).
Det kan tilläggas att som grundförbättring räknas även utgifter som inte
har direkt karaktär av ny-till-eller
ombyggnad men som tillför fastigheten eller byggnaden något som inte
funnits tidigare.
Utöver ovanstående gäller dessutom för avdragsrätt att utgifterna
verifieras med fakturor och kvitton.
Om samtliga utgifter inte kan styrkas men man lämnar en godtagbar utredning
kan det finnas skäl att
uppskatta utgiften för förbättringsåtgärderna till ett skäligt belopp.När
det gäller godtagbar utredning
måste detta göras i form av dokumentation och verifiering av andra
handlingar ex.vis bygglov,ritningar,
kreditiv, uppgifter ur fastighetsdeklarationer osv.Beträffande värdering av
fastigheten är det svårt att
uppskatta bevisvärdet av en sådan.Det torde även vara beroende av hur stora
utgifter som inte kan
styrkas.Marknadsvärdet är inte heller detsamma som nedlagda kostnader.
***
Omkostnadsbeloppet består av anskaffningsutgiften för fastigheten och
förbättringsutgifter
under innehavstiden (44 kap. 14§ inkomstskattelagen (IL).Med
förbättringsutgifter avses
såväl ny-till-och ombyggnad samt förbättrande reparationer och
underhåll.Ett villkor för
avdragsrätt för förbättringsutgifter är att dessa per år sammanlagt uppgår
till minst 5 000 kr (45 kap. 11§ IL).
Åtgärder som avser ny-till-och ombyggnad räknas som
grundförbättringar.Sådana åtgärder räknas
alltid som avdragsgilla förbättringsutgifter om den årliga beloppsgränsen
(5 000 kr) är uppnådd.
Avser utgifterna förbättrande reparationer och underhåll medges avdrag om
utgifterna hänför sig till
avyttringsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren och
dessutom har medfört att
fastigheten vid avyttringen är i bättre skick än vid förvärvet (45 kap. 12§
IL).
Det kan tilläggas att som grundförbättring räknas även utgifter som inte
har direkt karaktär av ny-till-eller
ombyggnad men som tillför fastigheten eller byggnaden något som inte
funnits tidigare.
Utöver ovanstående gäller dessutom för avdragsrätt att utgifterna
verifieras med fakturor och kvitton.
Om samtliga utgifter inte kan styrkas men man lämnar en godtagbar utredning
kan det finnas skäl att
uppskatta utgiften för förbättringsåtgärderna till ett skäligt belopp.När
det gäller godtagbar utredning
måste detta göras i form av dokumentation och verifiering av andra
handlingar ex.vis bygglov,ritningar,
kreditiv, uppgifter ur fastighetsdeklarationer osv.Beträffande värdering av
fastigheten är det svårt att
uppskatta bevisvärdet av en sådan.Det torde även vara beroende av hur stora
utgifter som inte kan
styrkas.Marknadsvärdet är inte heller detsamma som nedlagda kostnader.
There you have it...daniel_168 skrev:
Med andra ord, notera och spara så mycket kvitton du bara kan från dessa första år..