Nja.. En produkt/ett badrum kan hålla god kvalitet utan att vara vacker.telabtelab skrev:
En plattsättning kan göras med något varierande bredd på fogarna och med ytterhörnslister av plast.
Samma plattsättning kan göras med spikraka smala fogar och gerade plattor i ytterhörnen.
Båda varianterna är godkända, har funktionen och lika lång livslängd, men det sistnämnda ser bättre ut och tar längre tid att utföra.
Alla vill att hantverkaren ska leverera det sistnämnda alternativet, men när man tar in ett antal offerter så kommer vissa byggare att räkna med det första alternativet för att få jobbet. Dom levererar ett fackmässigt utfört arbete, men inte mer.
I många fall är det också som ktm250 nämnde i en annan tråd, att hantverkaren inte har "ögat" för det han gör och anser säkert att hans arbete är bra utfört, trots att det ser för jävligt ut.
jepp, precis så här är det.. en av dom viktigaste lärdomarna när man jobbar med kvalitetssäkring är att inte tro att man själv avgör kvalitén hos en tjänst eller produkt, det handlar bara om kundens uppleves, inget annat.. misslyckas man med att lämna hög nöjdhet så kan det ha rent pedagogiska faktorer, det behöver inte alls handla om hur välspacklat något är.. en av dom sämsta konsulterna jag någonsin haft var samma person med dom nöjdaste kunderna och högsta debiteringsgraden, men rent tekniskt var han en katastrof.. det sket kunderna i, dom var överlyckliga..Gabbe1 skrev:
Nu är inte kvalitet speciellt svårt att avgöra då det gäller badrum exempelvis, det är lätt snabbt sett för ett tränat öga huruvida plattsättaren kan sitt jobb eller inte.
Kvalitet är något som visar sig först efter några år, finish är nåt du kan se direkt med blotta ögat.
Kvalitet handlar inte bara om hållbarhet och funktion utan också i många fall om utseende, exempelvis kvaliteten på det estetiska utförandet av en tjänst. Även om tätskiktet i ett badrum är fackmässigt gjort och kommer att hålla i många år så kan kvaliteten på plattsättningen samtidigt vara riktigt dålig utförd.
För de flesta kunder som bygger ett badrum och anlitar en entreprenör för jobbet så är kvaliteten på arbetet med ytskikten (slutgiltiga utseendet) lika viktigt som att underarbetet är bra gjort.
Definitionen av kvalitet som tagits upp tidigare i tråden är bra, En vara eller tjänsts förmåga att uppfylla eller överträffa kundens önskningar och förväntningar. I många fall så har kunderna mer önskningar och förväntningar på en produkt eller en tjänst än att den ska vara hållbar och utseende kan var en väldigt viktig faktor.
För de flesta kunder som bygger ett badrum och anlitar en entreprenör för jobbet så är kvaliteten på arbetet med ytskikten (slutgiltiga utseendet) lika viktigt som att underarbetet är bra gjort.
Definitionen av kvalitet som tagits upp tidigare i tråden är bra, En vara eller tjänsts förmåga att uppfylla eller överträffa kundens önskningar och förväntningar. I många fall så har kunderna mer önskningar och förväntningar på en produkt eller en tjänst än att den ska vara hållbar och utseende kan var en väldigt viktig faktor.
Som de flestar i den har frågan så är det bara flummigt... T.ex. Vad är det för kvalitet på den här skruven, jo den är bra för att den håller fast det jag har skruvat upp... eller den är dålig för den rostar lätt.... Jag vidhåller att man mnåste skilja på kvalitet och kvalite. Kvaliteten på den här skruven följer en viss ISO standard vilket inte säger något om hur bra den är för mig rent allmänt men däremot en fingervisning hur jag kan använda den... kvaliten uppstår först när jag har använt den och jag reflekterar över resultatet vilket är olika från man till man (eller kvinna).
Kvalitet är alltså bara fakta på t.ex en standard, material, färg, vikt etc etc... inget man kan säga är bra eller dåligt.. utan bara fakta..
Kvalite är då hur jag upplever det, bara känslor inblandat..
Så här har många företag byggt upp sina kvalitetssystem...
Kvalitet är alltså bara fakta på t.ex en standard, material, färg, vikt etc etc... inget man kan säga är bra eller dåligt.. utan bara fakta..
Kvalite är då hur jag upplever det, bara känslor inblandat..
Så här har många företag byggt upp sina kvalitetssystem...
Det du räknar upp är egenskaper på en produkt som oftast utlovas av en tillverkare och säger egentligen ingenting om kvaliteten på produkten. Utifrån dina önskningar och förväntningar (krav) på produkten har du med hjälp av de angivna egenskaperna valt ut produkten.Micke_vb skrev:
Det är först i nästa steg när du använder produkten du ser om den uppfyller dina krav och förväntningar och först då kan du bedöma kvaliteten på produkten.
Självklart är det svårt att få en enhetlig tolkning av begreppet kvalitet eftersom alla har egna förväntningar på en produkt eller tjänst. I den internationella standarden för kvalitetssystem ISO 9000:2000, definieras kvalitet som "den grad till vilken inneboende egenskaper uppfyller krav, dvs. behov eller förväntning som är angiven, i allmänhet underförstådd eller obligatorisk". Lite krångligare sätt att skriva det som redan angetts som definition på kvalitet tidigare i tråden.Micke_vb skrev:
Om man beställer en badrumsrenovering har man garanterat vissa önskemål på tjänsten. Troligen vill man att arbetet ska utföras enligt gällande regler och uppfylla de estetiska kraven på ytskikten som det förväntas av en fackman enligt exempelvis branschregler. Utöver de så kanske man också har förväntningar på slutresultatet efter att ha sett ett antal utförda renoveringar där det varit skillnad i kvalitet på det utförda arbetet så hoppas man att man fått tag på en skicklig hantverkare som kan leverera bra kvalitet på det estetiska arbetet.
Problemet är sedan, om man nu vill kalla det ett problem, att olika personer säkert har skilda uppfattningar om vad som är bra kvalitet i slutändan. Det viktiga är att den som säljer produkten eller tjänsten i förväg ser till att kunden får rätt produkt eller att tjänsten utförs på ett sådant sätt att kunden blir nöjd i slutändan.
Det finns många olika sätt att jobba med kvalitet och tyvärr är det inte ovanligt att många företag helt eller delvis missat betydelsen av att leverera en bra kvalitet på sina produkter eller tjänster till sina kunder.Micke_vb skrev:
Definitionen på kvalitet som angetts tidigare i tråden är inte så flummig om man tänker igenom vad begreppet egentligen innebär. Ett framgångsrikt företag ser till att vara medvetna om kundernas förväntningar och önskemål och ser sedan också till att uppfylla dessa.
Kvalitet är subjektivt, det är svårt att definiera generellt. Jag hävdar dock att kring hantverksjobb är det inte kvalitet man förväntar sig utan ett korrekt utfört jobb. Trådskaparen antyder att det är OK att fuska lite om kunden betalar mindre, det har inte med kvalitet att göra. Detta tycker jag är viktigt att motverka, dels för alla de hantverkare som alltid gör ett toppenjobb och får dras med sina mindre nogräknade "kollegor" som tycker det är OK att lura kunder. Hur tusan kan man tycka att det är kvalite att göra korrekt fallspackling?
Renoverare
· Skåne
· 8 495 inlägg
Bättre att Svensson får upp ögonen för att det inte finns någon lag på att företagaren de anlitar till en badrumsrenovering ska vara medlem i Byggkeramikrådets intresseförening.bodyman29 skrev:
Det som gäller i slutänden är vad försäkringsbolaget kräver, och det är i de allra flesta fall bara att arbetet ska utföras fackmässigt...
Byggkeramikrådets branschregler är bara riktlinjer för vad fackmässighet är och alltså ingen lag...
Ingenting säger att företagaren gör ett bättre arbete för att han/hon är ansluten till en intresseförening...det viktiga är att de gått de tre kurserna vilket gör att de är kapabla att utföra ett fackmässigt arbete på rätt sätt.
Kolla med era försäkringsbolag, för de flesta jag kollat med har som enda krav att arbetet ska utföras fackmässigt...
Innan man börjar diskutera kvaliteten på utförda hantverkartjänster så måste man rimligen kunna förutsätta att tjänsten är fackmässigt utförd och uppfyller gällande krav, vilket också regleras i konsumenttjänstlagen. Uppfyller inte tjänsten dessa krav så är det knappast en god kvalitet på tjänsten.
Sedan finns det säkert en stor kvalitetsvariation på arbeten som enligt gällande krav och regler är godkända så visst är det relevant att diskutera kvaliteten på utförandet även om arbetet på papperet är korrekt utfört.
I vissa inlägg här på forumet får man nästan intrycket av att man får räkna med att det tas lite genvägar här och där om kunden medvetet eller omedvetet valt en för billigt offert på arbetet eller om hantverkaren har sin egen syn på hur saker och ting ska utföras.
När man anlitar en hantverkare så regleras det tydligt i konsumenttjänstlagen vilket ansvar och vilka skyldigheter hantverkaren har vilket ska skydda "den okunniga" konsumenten.
4§ i konsumenttjänstlagen säger bland annat följande, "Näringsidkaren skall utföra tjänsten fackmannamässigt" I ett utbildningsmaterial från byggutbildarna så diskuteras vad detta egentligen innebär. Följande är direkt taget från detta material.
Vad fackmannamässighet innebär är inte så lätt att specificera. Prop 1984/85:110 beskrev fackmannamässighet som "något som kan krävas av en normalt skicklig och kunnig samt seriöst arbetande fackman inom området som den ifrågavarande tjänsten gäller". Vägledning för detta kan enligt samma proposition hämtas i "allmänna eller särskilda beskrivningar eller anvisningar avseende material och metoder mm. Samt god yrkes eller branschpraxis. Hit ska också enligt 1989/90:77 räknas fabrikanternas materialanvisningar. AMA, allmänna material och arbetsbeskrivning, brukar ofta anses lägga en ribba för vad god fackmannamässighet är. Vedertagna handböcker som beskriver rekommenderade tekniska utföranden bör rimligen också räknas dit, liksom tydliga branschrekommendationer, t ex VVS-installatörerna rekommendationer om vattenskadefria installationer.
I materialet tas BBR/BKR upp som exempel på vad som krävs för att arbetet skall vara fackmässigt.
Slutsatsen är att en hantverkare inte i efterhand kan ursäkta sig med att konsumenten inte krävt att arbetet skulle göras fackmässigt eftersom det regleras i konsumenttjänstlagen. Det går knappast heller att skylla på att priset var så lågt så att kunden borde ha förstått att arbetet inte skulle göras ordentligt så en viss kvalitet på tjänstens har man alltid rätt att kräva och förvänta sig.
Men även om tjänsten är korrekt utförd så kan det finnas uppenbara skillnader i kvaliteten på utförandet så det gäller nog som kund att hitta en hantverkare som kan uppfylla den nivå på slutresultatet som man förväntar sig för att förhoppningsvis bli nöjd i slutändan. Att välja offert enbart utifrån priset tror jag knappast på utan om man vill ha rätt kvalitet på tjänsten så är det nog bara bra referenser som gäller eller en hel del tur.
Sedan finns det säkert en stor kvalitetsvariation på arbeten som enligt gällande krav och regler är godkända så visst är det relevant att diskutera kvaliteten på utförandet även om arbetet på papperet är korrekt utfört.
I vissa inlägg här på forumet får man nästan intrycket av att man får räkna med att det tas lite genvägar här och där om kunden medvetet eller omedvetet valt en för billigt offert på arbetet eller om hantverkaren har sin egen syn på hur saker och ting ska utföras.
När man anlitar en hantverkare så regleras det tydligt i konsumenttjänstlagen vilket ansvar och vilka skyldigheter hantverkaren har vilket ska skydda "den okunniga" konsumenten.
4§ i konsumenttjänstlagen säger bland annat följande, "Näringsidkaren skall utföra tjänsten fackmannamässigt" I ett utbildningsmaterial från byggutbildarna så diskuteras vad detta egentligen innebär. Följande är direkt taget från detta material.
Vad fackmannamässighet innebär är inte så lätt att specificera. Prop 1984/85:110 beskrev fackmannamässighet som "något som kan krävas av en normalt skicklig och kunnig samt seriöst arbetande fackman inom området som den ifrågavarande tjänsten gäller". Vägledning för detta kan enligt samma proposition hämtas i "allmänna eller särskilda beskrivningar eller anvisningar avseende material och metoder mm. Samt god yrkes eller branschpraxis. Hit ska också enligt 1989/90:77 räknas fabrikanternas materialanvisningar. AMA, allmänna material och arbetsbeskrivning, brukar ofta anses lägga en ribba för vad god fackmannamässighet är. Vedertagna handböcker som beskriver rekommenderade tekniska utföranden bör rimligen också räknas dit, liksom tydliga branschrekommendationer, t ex VVS-installatörerna rekommendationer om vattenskadefria installationer.
I materialet tas BBR/BKR upp som exempel på vad som krävs för att arbetet skall vara fackmässigt.
Slutsatsen är att en hantverkare inte i efterhand kan ursäkta sig med att konsumenten inte krävt att arbetet skulle göras fackmässigt eftersom det regleras i konsumenttjänstlagen. Det går knappast heller att skylla på att priset var så lågt så att kunden borde ha förstått att arbetet inte skulle göras ordentligt så en viss kvalitet på tjänstens har man alltid rätt att kräva och förvänta sig.
Men även om tjänsten är korrekt utförd så kan det finnas uppenbara skillnader i kvaliteten på utförandet så det gäller nog som kund att hitta en hantverkare som kan uppfylla den nivå på slutresultatet som man förväntar sig för att förhoppningsvis bli nöjd i slutändan. Att välja offert enbart utifrån priset tror jag knappast på utan om man vill ha rätt kvalitet på tjänsten så är det nog bara bra referenser som gäller eller en hel del tur.
Jag kan bara hålla med ovanstående och den stora problematiken skulle jag vilja påstå ligger i den subjektiva bedömningen av vad som verkligen är kvalitet. Eftersom jag själv är hantverkare vet jag att alla kunder är olika och likaledes givetvis alla hantverkare.
Det finns riktilinjer eller kanske rättare sagt minimikrav på vad som är fackmannamässigt utfört vid t.ex plattsättning. Fogsprånget ska inte överstiga 2 mm etc men ibland måste man på grund av underlagets karaktär göra avsteg från det. Det samma gäller ojämna fogar då klinker (kalibrerade undantagna) allt som oftast kan ha ett par millimeters differans vad gäller storlek. Detta ställer sällan till problem så länge man för en dialog med kunden. Problem kan det dock bli om kunden inte är anträffbar/ointresserad eller helt tekniskt okunnig.
Jag anser mig själv vara oerhört petig och vissa bilder på utförda arbeten som tidigare visats dissar jag fullkomligt även om de skulle falla innanför vad som kan anses vara fackmannamässigt utfört. Problemet är då offerten. Det finns inte en chans att på offerten se om man kommer bli nöjd eller inte. Den billigaste behöver defenitivt inte vara sämst och vice versa. Många gånger jobbar jag löpande vilket givetvis innebär att jag tjänar en smula sämre men oftast får väldigt nöjda kunder. Problemet med det är att jag vid flertalet tillfällen tvingas av kunden skippa viss estetik och plattsättningstekniska självklarheter då de inte anser sig ha råd eller inte tycker det är särskilt viktigt med extraarbetet.
Som ovanstående påpekat gäller det nog tusan att ha en smula tur samt att alltid skaffa referenser men allra viktigast att vara på plats och ha synpunkter.
Det finns riktilinjer eller kanske rättare sagt minimikrav på vad som är fackmannamässigt utfört vid t.ex plattsättning. Fogsprånget ska inte överstiga 2 mm etc men ibland måste man på grund av underlagets karaktär göra avsteg från det. Det samma gäller ojämna fogar då klinker (kalibrerade undantagna) allt som oftast kan ha ett par millimeters differans vad gäller storlek. Detta ställer sällan till problem så länge man för en dialog med kunden. Problem kan det dock bli om kunden inte är anträffbar/ointresserad eller helt tekniskt okunnig.
Jag anser mig själv vara oerhört petig och vissa bilder på utförda arbeten som tidigare visats dissar jag fullkomligt även om de skulle falla innanför vad som kan anses vara fackmannamässigt utfört. Problemet är då offerten. Det finns inte en chans att på offerten se om man kommer bli nöjd eller inte. Den billigaste behöver defenitivt inte vara sämst och vice versa. Många gånger jobbar jag löpande vilket givetvis innebär att jag tjänar en smula sämre men oftast får väldigt nöjda kunder. Problemet med det är att jag vid flertalet tillfällen tvingas av kunden skippa viss estetik och plattsättningstekniska självklarheter då de inte anser sig ha råd eller inte tycker det är särskilt viktigt med extraarbetet.
Som ovanstående påpekat gäller det nog tusan att ha en smula tur samt att alltid skaffa referenser men allra viktigast att vara på plats och ha synpunkter.