Hej

Jag har ett 50-tals hus som jag nu kompletterat med extraelement inför VP installtion. Jag behöver nu 45 grader framledning och 40gr retur för att få ut 10 kW totalt på alla element fördelat på 170m2, nu är det svårt att rymma fler element.
Tidigare element uppsättning behövde jag 62 grader framledning och 57grader retur för att nå 10 kW total elementeffekt.

Hur ser det ut för er andra mtp elementeffekt som redan kör med VP och vilken års förbrukning har ni på uppvärmning/varmvatten?

Några länkar som hjälpt mig att räkna på detta:
http://www.lenhovdaradiatorfabrik.se/se/display.asp?apid=8
http://www.lenhovdaradiatorfabrik.se/se/display_sub2.asp?apid=66
http://www.purmo.com/se/ladda-hem-filer/effektsimulering.htm

Mvh

Mith

Västerbotten
 
du ska helst ha några grader till mellan framledning & retur (beroende på pump så är det olika värden, men runt 7 grader ligger dom) sänk farten på cirkulationspumpen så får du högre Delta-t som det heter. men då kommer du också få högre framledningstempratur.

kontrolera så du har minst 4 graders delta-t över varje radiator. det är helt OK att ha högre, men inte lägre (ligger du på lägra så tar detta element all värme för de andra & du måste mata ut högre tampratur i systemet helt i onödan)

sen om du inte få plats med fler radiatorer så ska du byta de du har till såna som ger mer effekt dom kan ju vara tjockare, utan att vara längre.

jag har ingen aning om hur stor total effekt mina radiatorer är på, men min värmepump levererar ca 11-12kW o då når jag en framledningstampratur på 47 grader (pumpen går då konstant utan stop) Detta tyder på att radiatorern är på bra mycke mer än de 12 kW pumpen ger.
 
CarMan skrev:
du ska helst ha några grader till mellan framledning & retur (beroende på pump så är det olika värden, men runt 7 grader ligger dom) sänk farten på cirkulationspumpen så får du högre Delta-t som det heter. men då kommer du också få högre framledningstempratur.

kontrolera så du har minst 4 graders delta-t över varje radiator. det är helt OK att ha högre, men inte lägre (ligger du på lägra så tar detta element all värme för de andra & du måste mata ut högre tampratur i systemet helt i onödan)

sen om du inte få plats med fler radiatorer så ska du byta de du har till såna som ger mer effekt dom kan ju vara tjockare, utan att vara längre.

jag har ingen aning om hur stor total effekt mina radiatorer är på, men min värmepump levererar ca 11-12kW o då når jag en framledningstampratur på 47 grader (pumpen går då konstant utan stop) Detta tyder på att radiatorern är på bra mycke mer än de 12 kW pumpen ger.

Hej

Tack för dina synpunkter. Jag kan inte heller byta element till tjockare på övervåningen och jag tänker göra ett test så här så får jag utvärdera. Trots allt så har jag teoretiskt sänkt framledningstempen ca 15 grader för att nå samma element effekt som tidigare. Elementen får ju inte kosta ngt det enda jag kostar på de ny införskaffade är lite färg och nya ventiler och returkoppel.De flesta elementen kommer från ett hus i stan som de rev nu i sommar. Jag tror faktiskt att dessa element är bättre investering än mer isolering på vinden. Men det blir det kanske också framöver.

Man har en stor fördel förutom kostnaden då man konverterar från direkt el att man kan safta i och komplettera med stora element vilket passar VP.

En reflektion är hur fantasktisk hög topp effekt du har på din VP det måste innebära en fantasktiskt massa start och stopp mtp att på dina breddgrader är det inte så kallt heller?

Vad ligger du på för förbrukning?

En granne som har konverterat sitt hus från direkt el ligger på 12000kWh inkl. hushållsström normalstort med varmgarage och en IVT HTplus C7. Det är nästan så man inte får ihop det hur det kan vara så otroligt låg förbrukning.

Mvh

Mith
 
jag har inte många start o stopp. jag har justerat så den får skapliga gång tider & efter ombyggnaden med ny varmvatten beredare så lör jag den gammla som volmförstorare (men jag hade skapliga start o stopp innan också, men lite högre temp innnan stopp)

jag gör av med 10800kWh / år
huset ligger i sörmland & är på 230 m2 inklusive garaget
jag har en borrhål som ger mig varmt vatten, vilket höjer effekten på min värmepump.
den höga effekten gör att pumpen tar långa pausar hela tiden, så hålet hålls varmt, det blir som kallast +3 grader när det är som kallast ute (kanske kan hoppa ner på +2 grader några minuter innan stopp)
 
CarMan skrev:
jag har inte många start o stopp. jag har justerat så den får skapliga gång tider & efter ombyggnaden med ny varmvatten beredare så lör jag den gammla som volmförstorare (men jag hade skapliga start o stopp innan också, men lite högre temp innnan stopp)

jag gör av med 10800kWh / år
huset ligger i sörmland & är på 230 m2 inklusive garaget
jag har en borrhål som ger mig varmt vatten, vilket höjer effekten på min värmepump.
den höga effekten gör att pumpen tar långa pausar hela tiden, så hålet hålls varmt, det blir som kallast +3 grader när det är som kallast ute (kanske kan hoppa ner på +2 grader några minuter innan stopp)
Hej igen

Fatastiska siffror på förbrukningen. Hur kan man lyckas med ett varmvattenhål? Visst är det så att det är rena lotteriet med bergborrhål ibland är det bra sirkulation och ibland obefintlig. Hur djup har du borrat?

Inom några veckor så ska det vara borrat här och jag hoppas att det lyckas. Har berg idagern och har begärt 200m till en 7,4 kW pump för att försöka vara lite mer på den säkra sidan.

Hur kallt får det vara nere i hålet en kall viterdag?

En annan sak jag funderat på är att försöka spärra ut eltillskottet ett tag alt begränsa till max 3kW vad äventyrar jag med den manövern? Kommer spetsa med braskamin om det blir kallt.

Finns det några fler trix med tex varmvattnet och den temperaturen? Man skulle vilja att temperaturen skulle hållas nere vid tidern med liten konsumtion av varmvatten tex från kl23-kl5 resp kl9-kl15 för att sedan öka temperaturen till 60gr igen?

Mvh

Mith
 
igentligen är det väll inte lotteri när det gäller borr hål.
olika bergarter är olika bra på att akumulera värme (det är ju inte en slump att man bygger täljstenskaminer...)
vilket energivärde de olika bergarterna har, är inlagt i dataprogramen som Nibe o de andra tagit fram som hjälp till vvs formorna.
så det är bara för firman att tareda på vilken bergart det är i området, nått som SGU vet (men jag tror det är sälsynt att dom gör det)

sen kan man i samma program bestämma hur kall borran får vara & utefrån det & din förbrukning så får man reda på hur djupt det aktiva hålet skavara.

Själv har jag 180m borra, var av 170 är aktivt. Och jag har helt stillastående vatten i mitt borrhål.

På min Nibe 1215 kan jag välja om den ska få andvända elpatron eller ej.
Jag kan också ställa in hur länge den ska vänta innan den kopplar in elpatronen. m.m. Det går att ställa in mycke på en värmepump, o det ihop med att radiatorerna stryps in utan att termostatarna styr gör att förbrukningen blir låg.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.