Vi har just köpt en 1700-tals gård. (Se bild)
På huset finns en förstuga tillbygd. Jag tycker det verkar uppenbart att om man tar bort den återfår man originalhuset från 1700-tal. Frågan är om det är värt det? Kanske man ska vända sig till någon kulturellt bevandrad instutition? Enligt säljaren ska detta vara det äldsta bevarade huset i byn. Eller kanske är charmen tillräckligt stor för att behålla förstugan?

Hursomhelst är det ingenting som är aktuellt nu - först är det taket som behöver ses över, och en timmerstock, och panelen, och jordkällaren och så ska vi ha semester också....

http://www.byggahus.se/bilder/showphoto.php/photo/1254
 
Åh, vilket fint hus... Min spontana tanke är att du har rätt, utan förstugan är huset mer "rätt".
Sen att det är en underbar liten förstuga är en annan sak. Precis exakt likadan vill jag ha hos mig, minus ett fönsterglas på sidan... Var finns huset? Kanske kan man plocka ner och återanvända?

Mvh/Sara
 
Tack =)
Vi är redan löjligt förtjusta i det ... Det ligger i Sixarby, mellan Tobo och Skärplinge i Norduppland. Jo, det är ju det en mysigt liten förstuga ... tur att det är så långt i framtiden att man kanske ger upp tanken. Man behöver ju inte bo i ett museum heller.
 
Huset är jättefint och eftersom förstugan inte är något som "förstör" huset så kan ni ju låta den vara kvar utan att ha dåligt samvtee för den sakens skull. Med förstö menar jag alltså att den skadar husets materiella delar.

Huset skulle nog se mer "rätt" ut utan men samtidigt är den ett tillskott i husets historia. Man kan ju se den som just det och då låta den vara kvar. Någon gång har ju någon tyckt att det vore praktiskt med en förstuga och byggt det. Kanske saknar ni den mycket om ni tar bort den. Vet ni när den är gjord?
 
Klokt sagt, tack =). Nej, jag vet inte riktigt när den är gjord. Drängstugan är (förmodligen) från mitten av 1800-talet, kanske är det då? Även om den står på en betongplatta.
 
En förstuga är mycket praktisk både på sommaren och vintern. En trevlig avsjälpningsplats innan man ramlar in i huset eller en myggfri plats att njuta kvällsolen på! Det är en trevlig förstukvist, jag skulle behålla den och förtränga betongplattan.
 
OK, behålla alltså. Det var väl bara "puritanen" som poppade upp en liten stund :)
 
8 mil från mig då bara. =) Bor i Heby, väster om Uppsala.
Bestämmer ni er för att plocka ner den så låt mig veta... Om vi nu inte hinner göra som vi tyvärr bestämt oss för och sålt... En del går säkert att återanvända!
 
Det ni absolut ska göra är att kolla verandatakets anslutning till fasaden. Där uppstår lätt röta om någon har missat underhållet. Men jag ser inget vettigt skäl att avlägsna verandan om den är "frisk".

Fallet inbjuder till en filosofisk diskussion om bevarande i största allmänhet. Gamla hus åldras bland annat genom att de förändras och anpassas till senare tiders olika byggteknik och stilideal. Var drar man gränsen mellan det tillåtna och det förbjudna? Vad är skönt och vad är fult?

Just denna veranda råkade vara "snuttigt söt" enligt vår tids ideal. Ändå måste man medge att den är lika lite 1700-tal som ett uterum av tryckt virke och plasttak... :)
 
Det är väl just det jag hänger upp mig på, att den är så lite 1700-tal. En relativt enkel åtgärd som återställer originalutseendet. Å andra sidan, som jag skrev ovan, man behöver ju inte bo i ett museum heller. Det är förmodligen vettigare att behålla förändringen som en del i husets utveckling. Om det nu inte skulle finnas tyngre skäl att ta bort den (ditt exempel ovan) är ju ett.

Som det är nu finns det att göra ändå, och tanken var att någon gång i framtiden (ett långsiktigt mål alltså) kanske .... om det fanns ork och tid ...
 
Visserligen är huset (parstugan) från 1790 men jag dristar mig till att gissa att övervåningen inte heller är 1700-tal, men det är ingen som ifrågasätter den. De flesta hus med hel övervåning fick dessa i och med skiftena på 1800-talet. Vet ni om huset är påbyggt omkring 1850?
 
Inte vad jag vet, det är en enkelstuga iof. Kök och kammare där nere, sal och kammare där uppe. Du har rätt i att det kan vara 1800-talstillbyggnad, men vad jag har sett av 1800-talshus så känns den här äldre med *mycket* bredare golvplank (än de jag har sett) och lerklinade väggar rätt igenom. Den känns äldre än laga skiftet (och den ligger kvar i byn) - jag är inte alls säker på att det är byggt i "ett svep" dock.

Appropå huset, det ska finnas något större verk "om hus på landet" (inte de om gods och herrgårdar) där denna ska vara nämnd. Någon som vet vad säljaren far efter? (Jag har något vagt minne men kan inte placera det).
 
Sannolikheten att den skulle vara byggd i två våningar redan på 1700-talet är mycket liten - skulle den vara det så är den oerhört unik. Vet du när byn skiftades? Även om gården fick ligga kvar så brukar den ha byggts ut/om, man ville ju inte vara simplare än de andra i byn.
 
Lite seg i huvudet idag! Enkelstuga var det...... Lerklining av väggar utfördes under hela 1800 och in på 1900 beroende på var i landet man är, säkert är de breda planken återvunna från ett äldre hus. Raksågat och smalare virke kom med moderna sågar och det varierar lite, men från 1870 och framåt så blev det vanligt. Alla hus skiftades inte ut från bykärnan, några blev ofta kvar. I vår by så är vi tre gårdar kvar på den medeltida bytomten.
 
Nope, vet inte när den skiftades men jag har mina tentakler ute på länsmuseet. Förhoppningsvis kommer mer info därifrån. Vi har inte flyttat ut än, så grannarna har vi inte hunnit trakasera än. Vi såg att huset ligger på vad som tros vara en medeltida bytomt, vilket ju är rätt cool. :) Hela tomten är en fornlämning enligt RAÄ. Men ni har förmodligen rätt i att övervåningen i vart fall inreddes under 1800-talet. Vad jag förstår är det rätt vanligt.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.