chopin skrev:
Vi måste tyvärr ta hänsyn till marknadsvärdet också, så vi vågar inte låna upp allt för mycket
Hmm, men det här med byggkredit funkar ju så att man plockar ut det man behöver under tiden man bygger/renoverar. Ju mer man plockar ut, desto mer får man naturligtvis betala per månad. Men du måste inte låna 1 miljon direkt och börja betala på den.

Det kan vara värt att gå till några olika banker för att försöka få så låg ränta som möjligt, plus att man bör kräva att man inte måste välja den banken när lånet sedan läggs om till ett vanligt huslån. Det kan ju hända att någon annan bank har bättre villkor när lånet ska läggas om, då vill man kanske byta igen.

Jag hoppas att ni kan få köpa huset, det låter som ett helt unikt ställe!
 
Tack så mycket för dina bra tips!!:) Vi har aldrig byggt tidigare, ej heller behövt skaffa någon byggkredit, så det var nyttig info!!
Läget verkar vara toppen så jag hoppas verkligen att det är lika fint som det ser ut på korten :)
Jag uppdaterar givetvis när vi tittat på stället :D
Tack alla för bra råd och tips!
 
Om vi bortser från de ekonomiska aspekterna, som jag redan tror du fått vettiga svar på i tråden, så finns det ju rent estetiska och praktiska aspekter också: Det är möjligen helgerån att säga så i det här forumet, men faktum är ju att... allt gammalt är inte värt att bevara.
Även förr i tiden gjorde man fula, opraktiska, olämpliga eller "felaktiga" konstruktioner.
Det enda vettiga är väl att ni på plats "känner in" huset och väger pengar mot behov och känslor.
 
Nu börjar det verkligen pirra i magen :D, sambon har varit upp och kollat på stället, han blev verkligen förtjust i läget, dock tyckte han att huset var ett riktigt ruckel...
Jag däremot tycker mer o mer om huset ju fler foton jag får se :p
Snart är det i alla fall min tur att kolla in huset, jag åker upp nästa vecka och har även bestämt träff med en byggantikvarie från länsmuseet. Jag känner bara att jag har några funderingar såhär i sista minuten. Jag kan hitta mycket info här och i böcker om byggnadsvård om torpargrunder, men det här huset har en källar lucka i köksgolvet. (så ser det även ut i farmors hus samt hos hennes systrar som finns i samma "område"). Finns det något speciellt att tänka på när man inspekterar en sådan källare? Och är det fel att byta ut den nedre (och skadade) panelen och sätta upp vågrät panel (jag kan tyvärr inte det korrekta namnet :p) längst ner? Det för att slippa byta hela panelen, alternativt skarva varje planka på en hel långsida.
Samt hur svårt (läs: dyrt!) är det att tillverka nya fönsterkarmar om man har tillgång till gamla fönsterbågar utan karm? Eller är det smartare att skaffa helt nya fönster?

Många tankar..:D, och ytterst tacksam om någon orkar svara!!!:)
 
Panel: Det är inte "fel" att sätta upp en liggande panel, men det kan kanske se lite lustigt ut om det inte är tex sekelskiftesstil på huset i övrigt, de flesta hus jag sett med någon meter liggande panel längst ner har varit sekelskifteshus. O andra sidan så bygger man i dalarna hus och inbyggda gårdar med bräder i alla möjliga riktningar och slaskar på faluröd, och det blir jättefint. Annars så skulle jag nog byta ut panelbräda för panelbräda i den höjd som det behövs, det är inte så mycket jobb som man kan tro. Har precis utfört operationen på ena flygeln och en bräda tar kanske 10 minuter, med rätt verktyg och material. Vi satte en avslutande vågrät fotbräda längst ner.

Karmar: Om du undrar hur svårt det är att göra egna karmar så är det inte så svårt, men det kan vara svårt att hitta riktigt bra virke om man vill göra det själv. Syftar du på dyrt så vet jag inte riktigt, kanske en tusenlapp per karm? Mycket mer om du även räknar in själva arbetet med att byta karmarna. Vi renoverar våra fönster själva, och byter en del karmar, men det är verkligen ett slitgöra när man har 30 fönster med lösa innanfönster...
 
Vårt hus från strax före 1850 har liggande fasspontpanel under fönsterna och ovanför sitter den gamla panelen kvar med smidd spik. Eftersom huset har sett ut så de snart 50 år jag "känt" det, har jag inte reflekterat mer över det än att det är väldigt praktiskt. Exakt när den liggande panelen kommit till vet jag inte, och jag tycker det vore synd att byta hela bräder när den stående panelen ger sig i nederkant. För att inte tala om hur trixigt det skulle vara att skarva kilsågade bräder nertill.....
 
Om det fortfarande är aktuellt så behöver du kolla åtminstone följande:
- Hur är lukten? Fuktig, unken? Det skall inte lukta något särskilt om allt är i sin ordning.
- Finns ordentligt med ventiler? Ventilernas yta skall motsvara ca: 1/2000-del av totala markytan.
- Känns marken fuktig?
- Hur är lutningen kring huset? Lutar det till eller från husgrunden?
- När gjordes dräneringen?
- Är marken under huset täckt med plast (0,2 mm)? Om inte så behöver det åtgärdas ASAP.
- "Känns" luften fuktig? Överallt eller på vissa ställen? (t.ex. under kök el. badrum). Om så är fallet kan det bero på vattenläcka eller fuktvandring genom bjälklag. Spindlar tenderar att trivas i fuktig miljö...
- Kolla bjälklaget och tross-/blindbotten med en kniv. Murket trä upptäcks om du kan sticka in kniven mer än 3-4 mm.
- Ev. vatten och elledningar. Rost och allmän kondition.
- Avloppsrör. Hur ser installationen ut? Många är riktigt sunkiga... Prova att flöda alla avloppsrör samtidigt som någon kollar rören under huset. Flöda ordentligt och länge för att upptäcka eventuella proppar.
- Plintar. Lutar flera av dem kan det vara tecken på sättningar i husgrunden. Kolla med en kula på ett bord eller golv i något av rummen ovanför stället med sneda plintar. Rullar kulan..?..
- Tjocklek på isolering och dess kondition. Lirka loss trossbotten om det går och mät. I norra delen av landet vill du nog gärna ha 400 mm. Ett gammalt hus har troligen mycket mindre = dyr elräkning.
 
I ett gammalt hus av timmer och träpanel växlar lukten med årstiden. Självklart ska det inte lukta mögel och fukt men det är svårt att fuktmäta ett hus som inte är byggt med ångspärrar el. dyl. Jag förstår halvboråsarens omtanke men plast i en gammal grund är inte så lyckat, man kan få fuktproblemen förflyttade eller förvärrade. I en timmerstock kan du säkert få in en kniv 3-4mm utan att den är murken, ytveden kan hålla en högre fukthalt än kärnan. Får du in kniven lika mycket i en planka är det läge att kolla om det inte är en gammmal 2" förståss. 400 mm isolering i golvbjälklag är också lite svårt att få till eftersom den oftast är syllen eller grundstenarna som sätter stopp om du inte kan höja golvet inne men då händer det massor med fönsterhöjd osv. Dessutom blir grunden för kall och det kan ge fukt och sättningsproblem i gamla torpargrunder. Satsa på ca 200 mm i golvbjälklag och 350-400mm isolering på vinden istället. Lutande golv är vanligt i gamla hus. Ibland är sättningarna nästan lika gamla som huset dom är alltså stabila så det behöver man inte åtgärda. Att få till spikraka golv och väggar i ett gammalt hus medför oftast oerhörda arbetsinsatser men det är ju upp till en själv vad man vill prioritera. Avlopp och elledningar skall man absolut kolla och se till att åtgärda om dom inte är ok. Vi räknar med att våra hus kommer att överleva flera generationer av el- och avloppsinstallationer bara man inte tafsar för mycket på grundkonstruktionen. :)
 
Redigerat:
Produkter som diskuteras i tråden
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.