Räcker min fru?
Jag köpte ett hus för 8 år sedan,efter 2 år flyttade min flickvän in och vi har nu varit gifta i 2 år.Min granne sålde sin lilla stuga och köparen byggde ett nytt hus som han nu försöker sälja.När jag var på jobbet kom han in och ville ha underskrivet på godkännande av att carporten ligger för nära,puts och höjd. Min fru skrev på.MEN, det är jag som står på köpekontraktet,jag som taxerar för det jag som står som ensam ägare!
Räcker det med min frus underskrift??
Räcker det med min frus underskrift??
Nej.
Det gälle ju att man har 3 veckor på sig att överklaga ett bygglov efter att man fått reda på att bygglovet finns. Och i princip så vet man inget om det förrän man sett handlingen korrekt utskickad från bygglovsmyndigheten.
Att huset redan är byggt spelar ingen roll. Dvs du kan troligen klaga nu.
MEN jag tror inte att du kommer att kunna få carporten riven. När man bygger något för näraa gränsen så ingår det i processen att grannar skall höras, få lämna synpunkter. Sedan kan myndigheten välja att godkänna bygglovet trots att grannar har invändningar.
Just carport 1- 1,5 m från tomtgräns är nästan standard att det godkänns. Om den står på ett sätt där den innebär en "onödigt" stor olägenhet för dig så kanske nämnden avslår bygglovet. Då något i stil med att den skymmer er enda soliga plats, och om de bara hade byggt den 2 meter längre in på sin tomt så skulle denna olägenhet inte uppstått.
Så om du "bråkar" om den nu så är risken stor att du lägger ned arbete på ett case som du ändå förlorar, och som får dig att framstå som en gnällig paragrafryttare i grannskapet.
Att huset redan är byggt spelar ingen roll. Dvs du kan troligen klaga nu.
MEN jag tror inte att du kommer att kunna få carporten riven. När man bygger något för näraa gränsen så ingår det i processen att grannar skall höras, få lämna synpunkter. Sedan kan myndigheten välja att godkänna bygglovet trots att grannar har invändningar.
Just carport 1- 1,5 m från tomtgräns är nästan standard att det godkänns. Om den står på ett sätt där den innebär en "onödigt" stor olägenhet för dig så kanske nämnden avslår bygglovet. Då något i stil med att den skymmer er enda soliga plats, och om de bara hade byggt den 2 meter längre in på sin tomt så skulle denna olägenhet inte uppstått.
Så om du "bråkar" om den nu så är risken stor att du lägger ned arbete på ett case som du ändå förlorar, och som får dig att framstå som en gnällig paragrafryttare i grannskapet.
JAg skulle inte säga kategoriskt nej till att din frus underskrift inte räcker. Är ni gifta så är huset gemensam egendom om ni inte har äktenskapsförord, även om det bara är du som står på lagfarten.
Det är vidare inte helt osannolikt att din fru kan anses ha "ställningsfullmakt" att representera fastighetsägaren. Dvs att de hon har gjort har bindande verkan så länge grannen handlat i god tro.
Det är vidare inte helt osannolikt att din fru kan anses ha "ställningsfullmakt" att representera fastighetsägaren. Dvs att de hon har gjort har bindande verkan så länge grannen handlat i god tro.
Njaa, om inte frun står som ägare (eller åtminstonde delägare) så är hon inte ägare.
En tillgång man har under äktenskapet är inte en gemensam tillgång enl. lagen så länge man är gift. Däremot så blir det så vid en skillsmässa eller dödsfall, då slås alla tillgångar ihop, och enkelt utttryckt så räknas hälften till den ena och hälften till den andra. Men som sagt så länge man är ihop och lever så äger man sina respektive saker.
Sedan finns det specialregler om just bostad, ena parten får ex. inte sälja den bostad man lever i på eget bevåg. Men det handlar om att den ickeägande parten måste godkänna en försäljning, det är inte detsamma som att man äger.
Utan att kunna påstå att jag vet det så antar jag att rättsfallet som aedwall tänker på handlar om en situation där båda parter faktiskt är registrerade som ägare. Men även då har jag hört att samtliga lagfarna ägare måste godkänna ett bygge i de fall grannars synpunkter skall tas in.
En tillgång man har under äktenskapet är inte en gemensam tillgång enl. lagen så länge man är gift. Däremot så blir det så vid en skillsmässa eller dödsfall, då slås alla tillgångar ihop, och enkelt utttryckt så räknas hälften till den ena och hälften till den andra. Men som sagt så länge man är ihop och lever så äger man sina respektive saker.
Sedan finns det specialregler om just bostad, ena parten får ex. inte sälja den bostad man lever i på eget bevåg. Men det handlar om att den ickeägande parten måste godkänna en försäljning, det är inte detsamma som att man äger.
Utan att kunna påstå att jag vet det så antar jag att rättsfallet som aedwall tänker på handlar om en situation där båda parter faktiskt är registrerade som ägare. Men även då har jag hört att samtliga lagfarna ägare måste godkänna ett bygge i de fall grannars synpunkter skall tas in.
Nej Hempularen, jag minns bestämt att jag stötte på ett sådant här fall för ett par år sedan när jag gick en utbildning.
Fallet som avgjordes var följande:
En kvinna som var gift och sambo med mannen som ägde huset sedan innan de träffades råkade ut för att en exploatör kontaktade frun. Han berättade vad han hade för planer för en träddunge mitt emot deras fastighet och ville ha ett medgivande. Denna exploatör erbjöd en ganska stor summa pengar för hennes underskrift.
Smart som denna kvinna ändå var så visste hon om att hon inte var delägare till fastigheten och förskte därmed blåsa denna exploatör genom att skriva under pappret! Kvinnan påstod i ett senare tillfälle att hon inte hade talerätt för den fastigheten iom att hon inte är ägare till den.
Exploatörern drev detta ärendet vidare och det kom ett domslut som sade (Nu kan jag inte ordalydelsen längre). Att det utom allt tvivel var så att kvinnan har så mycket befogenhet iom att de är gifta att hon har rätt att träffa avtal i hans ställe då det gäller sådana här fall. Trots att kvinnan INTE är delägare.
Jag skall baske mig leta upp detta rättsfall i några gamla kursböcker/anteckningar.
//Anders
Fallet som avgjordes var följande:
En kvinna som var gift och sambo med mannen som ägde huset sedan innan de träffades råkade ut för att en exploatör kontaktade frun. Han berättade vad han hade för planer för en träddunge mitt emot deras fastighet och ville ha ett medgivande. Denna exploatör erbjöd en ganska stor summa pengar för hennes underskrift.
Smart som denna kvinna ändå var så visste hon om att hon inte var delägare till fastigheten och förskte därmed blåsa denna exploatör genom att skriva under pappret! Kvinnan påstod i ett senare tillfälle att hon inte hade talerätt för den fastigheten iom att hon inte är ägare till den.
Exploatörern drev detta ärendet vidare och det kom ett domslut som sade (Nu kan jag inte ordalydelsen längre). Att det utom allt tvivel var så att kvinnan har så mycket befogenhet iom att de är gifta att hon har rätt att träffa avtal i hans ställe då det gäller sådana här fall. Trots att kvinnan INTE är delägare.
Jag skall baske mig leta upp detta rättsfall i några gamla kursböcker/anteckningar.
//Anders
Nej, inte om din fru som sagt inte står som ägare, men det hela kan ju debateras.
Oskar
Oskar
Under normala förhållanden tror jag som sagt att det rättsligt skulle bedömas så som att hustrun ur grannens synvinkel kan inneha ställningsfullmakt att ge granngodkännande enligt PBL. Dvs att grannen hade bott länge i huset, kände till grannfrun och visste att hon bodde där. En annan sak om någon okänd kommer och knackar på och ber om en underskrift.
Det är naturligtvis inte glasklart men jag skulle satsa en hundring på att hennes underskrift kommer att anses godtagbar ur PBL-synpunkt.
Det är naturligtvis inte glasklart men jag skulle satsa en hundring på att hennes underskrift kommer att anses godtagbar ur PBL-synpunkt.
Det finns en annan lång tråd här för typ ett år sedan. Där hävdades det med trovärdighet att det tom. är så att samtliga lagfarna ägare måste skriva på för att ett grannemedgivande enl. PBL skall anses giltigt.
Men jag har uppfattat det som att det är ett luddigt område, om jag minns rätt så skulle både min fru och jag skriva på enl. Stockholms stadsbyggnadskontor när grannen ville bygga uterum 3m från vår gräns, det var förra våren (vi står båda på lagfarten).
Men jag har uppfattat det som att det är ett luddigt område, om jag minns rätt så skulle både min fru och jag skriva på enl. Stockholms stadsbyggnadskontor när grannen ville bygga uterum 3m från vår gräns, det var förra våren (vi står båda på lagfarten).
Man skall komma ihåg att ett grannemedgivande som sådant inte är avgörande för om en granne får bygga nära en gräns. Det viktiga är att grannen enl. PBL måste få utala sig, sedan kan kommunen ändå köra över grannens åsikt. Men om grannen inte fått uttala sig så blir bygglovet ogiltigt, hela bygglovsproceduren måste göras om. Även om kommunen hävdar att de skulle godkänt bygglovet oavsett vad grannen säger.