Acktank på returen vid bergvärmepump kan det vara lönsamt????
Hej
Jag håller på och tar in offerter på kpl. bergvärmeanläggning.
Jag har bjudit in representanter från Nibe, IVT och Thermia. De har alla lite olika infallsvinklar och nu är en av dem jag behöver kolla med er.
IVT rekomenderar att jag sätter en acktank på returen på systemet för att få längre gångtider på värmepumpen ( i detta fall IVT green line C7 alt C9). Om en acktank installeras kan man gå på en lite större pump dvs i detta fall en 9kW istället för en 7Kw.
Jag kan begripa att värmepunmpen håller bättre då den inte behöver starta och stoppa lika ofta men kommer jag inte att få betala mer på elräkningen varje månad istället??
Jag är rädd att under de kalla perioderna då pumpen ändå måste gå för fullt måste ha mer hjälp av elpatronen än utan acktank.
Tillsaken hör att mitt värmesystem är av mer högtemp/flödes typen dvs grova ledningar och lite mindre elementarea. Vad jag kan bedömma behöver jag relativt hög framledningstemp även vid relativt milt väder. Värmesystemet från 1950 är anpassat mot oljeeldning.
Tacksam för synpunkter.
Mith
Jag håller på och tar in offerter på kpl. bergvärmeanläggning.
Jag har bjudit in representanter från Nibe, IVT och Thermia. De har alla lite olika infallsvinklar och nu är en av dem jag behöver kolla med er.
IVT rekomenderar att jag sätter en acktank på returen på systemet för att få längre gångtider på värmepumpen ( i detta fall IVT green line C7 alt C9). Om en acktank installeras kan man gå på en lite större pump dvs i detta fall en 9kW istället för en 7Kw.
Jag kan begripa att värmepunmpen håller bättre då den inte behöver starta och stoppa lika ofta men kommer jag inte att få betala mer på elräkningen varje månad istället??
Jag är rädd att under de kalla perioderna då pumpen ändå måste gå för fullt måste ha mer hjälp av elpatronen än utan acktank.
Tillsaken hör att mitt värmesystem är av mer högtemp/flödes typen dvs grova ledningar och lite mindre elementarea. Vad jag kan bedömma behöver jag relativt hög framledningstemp även vid relativt milt väder. Värmesystemet från 1950 är anpassat mot oljeeldning.
Tacksam för synpunkter.
Mith
Man skulle kunna säga att acktanken bara kommer att förlänga cykeltiden start-stopp-start och inte ha någon som helt påverkan på behovet av hjälp från elpatronen. Detta förutsätter dock att den justerbara fördröjning av tillskottsstart som finns i reglerdatorn ställs in så att patronen inte går in i onödan. Detta är inte alldeles lätt att åstadkomma oavsett om det finns ern acktank eller ej.
Jag har därför avaktiverat tillskottsvärmen i min styrning. De få gånger denna behövs (VP har då gått kontinuerligt minst ett par dygn), så har jag aktiverat den manuellt.
Jag har därför avaktiverat tillskottsvärmen i min styrning. De få gånger denna behövs (VP har då gått kontinuerligt minst ett par dygn), så har jag aktiverat den manuellt.
HejSvenD skrev:
Det var en bra ide att kunna styra över när elpatronen skall gå in dvs har man en värmepump som klara större delen av effektbehovet. Är det en IVT pump du har?
Om jag skulle ha en acktank får jag för mig att bästa lösningen vore att kunna koppla förbi den de månader (december-februari) som det är som kallast dvs då pumpen har långa kör tider ändå, samt de månader (maj-augusti) som det bara är varmvatten som skall värmast då jag har svårt att förstå vad en acktank skall kunna göra.
/Mith
Jag har en IVT HT 9C från 2007. Jag tror att senare modeller har en mer avancerad styrning en den Regomodell som sitter i min.
Jag förstår inte varför acktanken skulle sitta på reutern ist.f. framvattensidan. Sätter man den på framvattensidan så kan man undvika de annars så vanliga knäppningarna i värmesystemet.
Det är riktigt att tanken har mindre betydelese för cykeltiden då en större del av VP:s maxkapacitet utnyttjas, men jag kan inte se någon nackdel med att ha den inkopplad, så varför koppla förbi den?
Resonemaget ovan gäller för en tank som kopplas i serie med fram/returvattnet, men de tankar som är till för ändamålet har fyra anslutningat och kan också shuntkopplas. Cirkpumpen (CP) i VP cirkulerar då vatttnet mellan VP och tank. Radiatorkretsen måste ha en egen CP som skapar cirkulation mellan tank och radiatorer. Vattnet i de tvåkretsarna är detsamma, det finns alltså ingen regelrätt värmeväxlare utan det hela bygger på att flödet i de två kretsarna är så lika att man kan uppnå värmeskicktning i tanken. Detta fungerar aldrig perfekt vilket gör att framvattnet ut i radiatorkretsen är lägre än värmebärarens uttemp, vilket i sin tur innebär att värmebärarreturen in i VP håller en högre temp än nödvändigt, vilket leder till en en lägre verkningsgrad (COP) än som skulle kunna uppnås utan tank.
Har man en shuntkopplad tank kan det alltså vara en bra idé att kunna kortsluta den då pumpen går mycket, men är den seriekopplad så finns det som sagt inga fördelar.
Jag förstår inte varför acktanken skulle sitta på reutern ist.f. framvattensidan. Sätter man den på framvattensidan så kan man undvika de annars så vanliga knäppningarna i värmesystemet.
Det är riktigt att tanken har mindre betydelese för cykeltiden då en större del av VP:s maxkapacitet utnyttjas, men jag kan inte se någon nackdel med att ha den inkopplad, så varför koppla förbi den?
Resonemaget ovan gäller för en tank som kopplas i serie med fram/returvattnet, men de tankar som är till för ändamålet har fyra anslutningat och kan också shuntkopplas. Cirkpumpen (CP) i VP cirkulerar då vatttnet mellan VP och tank. Radiatorkretsen måste ha en egen CP som skapar cirkulation mellan tank och radiatorer. Vattnet i de tvåkretsarna är detsamma, det finns alltså ingen regelrätt värmeväxlare utan det hela bygger på att flödet i de två kretsarna är så lika att man kan uppnå värmeskicktning i tanken. Detta fungerar aldrig perfekt vilket gör att framvattnet ut i radiatorkretsen är lägre än värmebärarens uttemp, vilket i sin tur innebär att värmebärarreturen in i VP håller en högre temp än nödvändigt, vilket leder till en en lägre verkningsgrad (COP) än som skulle kunna uppnås utan tank.
Har man en shuntkopplad tank kan det alltså vara en bra idé att kunna kortsluta den då pumpen går mycket, men är den seriekopplad så finns det som sagt inga fördelar.
HejSvenD skrev:
Tacksam för att du har tålamod med en nybörjare inom värmepumpar. Mkt intressant att du har en sådan modell som jag också begärt offert på jag har bara lite svårt att uppskatta min årsförbrukning av el då jag vedeldat med ved i alla år.
Mina grannar med exakt samma hus förbrukar 25kWh resp 33kWh per år det gör att jag uppskattar mitt hus (170m2)till 30kWh och jag har hittils blivit rekomenderad en C7'a vad tror du om detta mtp din erfarenhet av enC9?
Försäljaren sa att om jag har en 500l acktank på returen för att hålla ner returtempen in mot pumpen och kan då välja en ngt större pump dvs C9 i mitt fall för att få längre gångtider på pumpen. Det jag är funderar på är om inte jag behöver spetsa med elpatron i onödan för att hålla tempen i acktanken + övriga systemet då det är som kallast? Detta beror ju förståss på vilka parametrar som styr pumpen dvs om sjunkande returtem ger pumpen signal att öka trots att framledningstempen bibehålls?
Om jag haft ett golvärme system med liten volym kan jag tänka att jag kan vara bekänt av extra volym, men i mitt 50-tals hus har jag grova ledningar och rel. stor vattenvolym i elementen.
Förövrigt är du nöjd med din värmepump mtp ljud och hur tycker du effekten på pumpen stämmer med ditt hus värmebehov dvs hur mkt tillsats el behöver du per år?
Mvh
Mith
Nu vet jag inte hur ditt hus ser ut och de som säljer dessa system brukar vara välutbildade.
Reglertekniskt vågar jag påstå att det inte blir någon skillnad om tanken sitter på returen eller framvattensida. VP:en kommer gå med samma cykeltid oavsett vilket. Fördelen med att koppla den på framvattensidan är att den då minimerar de knäppningar som kan uppstå, speciellt då växelventilen slår om så att VP övergår från att producera varmvatten till att åter värma huset. Fördelen med att ha den på returen är att temperaturen där är något lägre så att värmeförlusten blir lägre. I mitt system med 100 l shuntkopplad tank, så har jag typiskt drygt 2 timmars cykel tid. Nu på våren ökar jag tempdiffen mellan start och stopp så att cykeltiden ökar till ca 3 h. Jag har även ökat tempdiffen för varmvatten produktion. Jag har alltså normalt ca 12 starter per dygn. Sett över hela året så är det säkert färre skulle jag gissa på straxt under 10 dvs ca 3500 starter per år. Jag har inte en aning om vad som är acceptabelt, men gissar att detta är OK.
500 l tank tycker jag är att ta i, men bra att ha om du senare skall installera golvvärme som du vill kunna köra på sommaren. Om detta inte är aktuellt så skulle jag välja en 300 l alt. 100 l tank på framvattnet.
Om du ändå vill gardera dig mot det slitage som uppstår pga starterna, så kolla vad pumpen kostar med mjukstart. IVT har detta som tillbehör då man besäller pumpen.
Jag har hus i Stockholm. Min VP förbrukar ca 14 kWh/år, vilket motsvarar ca 40 kWh vanlig el. Totalt uppvärmd yta (20 C) 240 m2 + ca 8 C i garage 60 m2. Under vintern 2008/2009 har 3 kW tillskott körts under 18 h. Vinter 2007/2008 användes inget tillskott alls. Jag kopplar bara in det då vi tycker att det börjar bli för kallt i huset.
Med tanke på att du antagligen har ett lägre effektbehov så skulle en 7 kWh pump kunna vara ett bra val, men 9 kW verkar heller inte vara fel.
Reglertekniskt vågar jag påstå att det inte blir någon skillnad om tanken sitter på returen eller framvattensida. VP:en kommer gå med samma cykeltid oavsett vilket. Fördelen med att koppla den på framvattensidan är att den då minimerar de knäppningar som kan uppstå, speciellt då växelventilen slår om så att VP övergår från att producera varmvatten till att åter värma huset. Fördelen med att ha den på returen är att temperaturen där är något lägre så att värmeförlusten blir lägre. I mitt system med 100 l shuntkopplad tank, så har jag typiskt drygt 2 timmars cykel tid. Nu på våren ökar jag tempdiffen mellan start och stopp så att cykeltiden ökar till ca 3 h. Jag har även ökat tempdiffen för varmvatten produktion. Jag har alltså normalt ca 12 starter per dygn. Sett över hela året så är det säkert färre skulle jag gissa på straxt under 10 dvs ca 3500 starter per år. Jag har inte en aning om vad som är acceptabelt, men gissar att detta är OK.
500 l tank tycker jag är att ta i, men bra att ha om du senare skall installera golvvärme som du vill kunna köra på sommaren. Om detta inte är aktuellt så skulle jag välja en 300 l alt. 100 l tank på framvattnet.
Om du ändå vill gardera dig mot det slitage som uppstår pga starterna, så kolla vad pumpen kostar med mjukstart. IVT har detta som tillbehör då man besäller pumpen.
Jag har hus i Stockholm. Min VP förbrukar ca 14 kWh/år, vilket motsvarar ca 40 kWh vanlig el. Totalt uppvärmd yta (20 C) 240 m2 + ca 8 C i garage 60 m2. Under vintern 2008/2009 har 3 kW tillskott körts under 18 h. Vinter 2007/2008 användes inget tillskott alls. Jag kopplar bara in det då vi tycker att det börjar bli för kallt i huset.
Med tanke på att du antagligen har ett lägre effektbehov så skulle en 7 kWh pump kunna vara ett bra val, men 9 kW verkar heller inte vara fel.
Det är svårt att ge råd när man inte har alla förutsättningar. I mitt fall ersatte jag en äldre pump med en ny och fick laga lite efter läge. Termia är en IVT i annat skal, som man kan köpa och installera själv. IVT säljs bara genon installatörer. Nibe går också att köpa som privatperson. Kvalitetsskillnaden mellan dessa är nog mycket liten, de är i stort uppbyggda av samma komponenter, men IVT/Termia har Scrollkompressorer medan Nibe har kolvkompressor. Någon större skillnad i livslängd och driftsegenskaper har jag dock inte hört att det är. Reglersystemen är dock ganska olika, men dessa skillnader liksom kompressornskonstruktion är nog mera en smaksak. Min VP står i källaren och hörs inte alls i boendeutrymmet, men den är så pass tyst att den mycket väl skulle kunna stå i ett kök t.ex. Nibe låter visst lite mer, men jag tror att det är ganska marginellt.
Köp den du får bäst pris på.
Om du nu funderar på regleringen, så ladda ner monterings- och bruksanvisningar och läs på. IVT styr på returtemp och yttertemp, man kan också koppla till en inomhusgivare som tillbehör. Denna borde vara standard och detssamma gäller antagligen för Nibe.
Köp den du får bäst pris på.
Om du nu funderar på regleringen, så ladda ner monterings- och bruksanvisningar och läs på. IVT styr på returtemp och yttertemp, man kan också koppla till en inomhusgivare som tillbehör. Denna borde vara standard och detssamma gäller antagligen för Nibe.
Jag skulle installera den på vb fram så har du både en volymförstorare samt en knäpptank.
Vp kommer ge samma COP som alla stirrar sig blinda på, oavsett om du sätter den på ut eller returen.
Själva vp styr ju på returtemp så tanken måste i vilket fall värmas upp de grader innan vp stannar.
Själv har jag en sådan lösning men den sitter på framledningen men mitt vv går i slinga, först in i voymförstoraren och sedan in i vv-beredaren, alltså jag har E-modellen, men det har iofs ingen betydelse
Vp kommer ge samma COP som alla stirrar sig blinda på, oavsett om du sätter den på ut eller returen.
Själva vp styr ju på returtemp så tanken måste i vilket fall värmas upp de grader innan vp stannar.
Själv har jag en sådan lösning men den sitter på framledningen men mitt vv går i slinga, först in i voymförstoraren och sedan in i vv-beredaren, alltså jag har E-modellen, men det har iofs ingen betydelse
HejSvenD skrev:
Tack för ert engagemang.
Vad är det för nackdel att ta en ngt större pump? Förutom att jag får borra ngt djupare och därmed lite dyrare. Jag vill dock i vilket fall som hellst borra ca 20 m mer än det framräknade aktiva hålet som krävs för att vara på den säkra sidan.
Jag har bett alla som räknar på min anläggning (Thermia/IVT/Nibe) att räkna på ett 200 m hål. Ivt rekomenderar 152 m aktivt och i första hand en 7kW pump.
Mitt hus är som sagt från 50-talet med tvåglasfönster och totalt 170m2 som skall värmas till 22grader (annars klagar frun). Klimatet där vi bor innebär vintrar från dec-mars med temperaturer mellan 0grader till -5grader
förutom 3-6veckor då det kan vara ner mot -15grader eller ngt lägre.
Om man söker runt lite så ser man att Nibe verkar vara mer drabbad av fler kompressorhaverier än övriga man skall också veta att Nibe är ganska vanligt här i norrland. Ivt har en del fel på växelventilen men så är det ju med allt att alla produkter har minst en svag länk frågan är ju bara hur man får hjälp att åtgärda felet då man drabbas.
Mvh
Mith
Fler start & stopp. Min elpatron på 6 kW har varit i drift 36h sedan 2002. Den har maomith skrev:
orsakat en kostnadsökning på ca 25 spänn om året. Kan man förlänga livslängden något
på pumpen finns ju betydligt mer att spara.
HejCarMan skrev:
Med all respekt för dítt kunnande men jag tror du har fel.
Hur förändras COP vid 0/50°C mot COP 0/55°C . Enligt tex IVT ligger det fortfarande mkt nära en faktor 3. Dvs 1st satsad kWh ger 3st kWh i värme tillbaka.
Hög framledning kan ofta vara ett tecken på ngt lite elementaeran vilket kan åtgärdas med tex fläktkonvektorer.
Ett biligare sätt är att öka flödet på systemet vi de kallaste veckorna per år.
Loppet är alltså inte kört bara för att man närmar sig 50 grader bara så att alla vet.
Thomas59
Byggveteran
· Stockholms län
· 3 248 inlägg
Thomas59
Byggveteran
- Stockholms län
- 3 248 inlägg
IVT Grennline HT+ producerar 65 gradigt vatten så det är inga problem att ha vp i ett traditonellt högtemeraturradiatorsystem. 60 grader är väl annars normalt för en vp och det funkar fint det också.
COP för VP anges normalt både vid 35 och 50 grader vilket ungefär motsvarar vattenburen golvvärme i betongplatta resp traditionella radiatorer. COP försämras ca 10% vid 50 grader jämfört med 35. Ett djupare borrhål ger varmare brine och bättre COP.
En överdimensionerad VP ger fler start/stopp men färre tillsatstimmar med elpatronen. En volymtank kopplad till VP kompenserar detta. OBS att det är skillnad på en volym- och en acktank.
Finns det inte några särskilda skäl, som tex osäkerhet avseende tidigare förbrukning av el/ved osv eller planer på utbyggnad, finns det ingen egentlig anledning att välja en för stor vp. Besparingen med billigare pump utan volymtank och kortare borra får ställas mot några tillsatstimmar per år. Du får en pump som jobbar under bättre förhållanden och du får många tillsatstimmar för dom pengarna.
COP för VP anges normalt både vid 35 och 50 grader vilket ungefär motsvarar vattenburen golvvärme i betongplatta resp traditionella radiatorer. COP försämras ca 10% vid 50 grader jämfört med 35. Ett djupare borrhål ger varmare brine och bättre COP.
En överdimensionerad VP ger fler start/stopp men färre tillsatstimmar med elpatronen. En volymtank kopplad till VP kompenserar detta. OBS att det är skillnad på en volym- och en acktank.
Finns det inte några särskilda skäl, som tex osäkerhet avseende tidigare förbrukning av el/ved osv eller planer på utbyggnad, finns det ingen egentlig anledning att välja en för stor vp. Besparingen med billigare pump utan volymtank och kortare borra får ställas mot några tillsatstimmar per år. Du får en pump som jobbar under bättre förhållanden och du får många tillsatstimmar för dom pengarna.
värmepumpen komer inte att orka at göra varken 50 eller 55 grader, så det blir elpatron som höjer tempen dit, så vist kommer det att kosta kulot.mith skrev:
sen om retur tempen är över 50 grader så stängs värmepumpen av helt, å den hår på 100% elpatron, tils du mnuelt stänger av o startar om pumpen