Hur är era tillbyggnader konstruerade?
För er med gamla hus, vilken konstruktion har ni valt till era tillbyggnader? Vi är på gång att göra en utbyggnad till vårt hus, en groventre och tvättstuga och undrar hur ni har tänkt och funderat.
Grunden, platta? Torpagrund? Krypgrund? Stomme, regelverk eller något annat? Har ni isolerat den nybyggda delen, hur mycket? Ångspärr? Ventilation? Har ni isolerat taket, hur mycket? Hur har ni tänkt rent allmänt?
Grunden, platta? Torpagrund? Krypgrund? Stomme, regelverk eller något annat? Har ni isolerat den nybyggda delen, hur mycket? Ångspärr? Ventilation? Har ni isolerat taket, hur mycket? Hur har ni tänkt rent allmänt?
Nu är ju vårt hus kraftigt ombyggt men vi hade ju tänkt arr det skulle se ut som ett torp igen och vi kommer att bygga till två "verandor" en liten glasveranda på framsidan som kommer fungera som vardgsingång/hall. Vi har hittat en begagnad veranda (dörr och fönster) på Blocket som vi kommer använda men i övrigt blir det helt nygyggt.
Våra planer med den är att gjuta en platta eftersom vi tänkt ha vattenburen golvvärme för att på ett smidigt sätt torka upp vatten från hunden och skor. Dessutom slipper vi ju då ha synliga element. Väggarna byggs av regelstomme skulle jag tro men det blir ju väldigt lite väggyta att prata om på en glasveranda. Och den kommer vara uppvärmd året om så isolerad blir den...men ingen ångspärr. Kommer isolera med någon sorts ekoisolering. Taket blir oxå isolerat men hur mycket vet jag inte. Vi kommer lägga falsat plåttak utvändigt.
Detta diskuteras ju med jämna mellanrum här men vi vill att tillbyggnaderna ska smälta in och se ut som om de kunde hört till från början.
Den större verandan ska bli som en glasveranda men större. Även där återanvänder vi gamla fönster men resten blir nytt. Och stommen i övrigt blir lika den mindre verandan...
Våra planer med den är att gjuta en platta eftersom vi tänkt ha vattenburen golvvärme för att på ett smidigt sätt torka upp vatten från hunden och skor. Dessutom slipper vi ju då ha synliga element. Väggarna byggs av regelstomme skulle jag tro men det blir ju väldigt lite väggyta att prata om på en glasveranda. Och den kommer vara uppvärmd året om så isolerad blir den...men ingen ångspärr. Kommer isolera med någon sorts ekoisolering. Taket blir oxå isolerat men hur mycket vet jag inte. Vi kommer lägga falsat plåttak utvändigt.
Detta diskuteras ju med jämna mellanrum här men vi vill att tillbyggnaderna ska smälta in och se ut som om de kunde hört till från början.
Den större verandan ska bli som en glasveranda men större. Även där återanvänder vi gamla fönster men resten blir nytt. Och stommen i övrigt blir lika den mindre verandan...
Skall ni göra groventré och tvättstuga så kommer fuktbelastningen bli rätt hög, så tycker jag att det är att rekommendera att bygga modern funktion, med bra isolering, ventilation och diffussionsspärr i väggar och tak. Stilen på tillbyggnaden styrs ju av in- och utvändig beklädnad, och utesluter inte att modern byggteknik används. Vill ni ha klinker i entré och tvätt så talar kanske mycket för att gjuta platta eftersom det blir avsevärt mycket bättre.
Vad har ni för uppvärmning i dag, och hur tänker ni lösa det i tillbyggnaden?
Hur stor blir tillbyggnaden, och hur stort är huset idag? Hur är huset byggt?
Vårt hus har i den ursprungliga delen från ca 1900 en oventilerad torpargrund i större delen, samt en mindre del (8-10 m2) källare från 40-talet, till inkommande vattenmätare, VVB, pump etc. Husstommen är timmer, invändigt tretex, utvändig puts på vassmatta och 75 mm utvändig tilläggsisolering + panel. En tillbyggnad gjordes i början på 80-talet, då gjordes en krypgrund av leca med ingång till källaren från denna del. Det är rejält luftigt och gott om plats i krypgrunden och inga tendenser till problem där. Stommen på tillbyggnaden är trad. regelstomme, gips inne, utegips och träpanel,utan luftspalt, hur f-n de tänkte där? det är där de enda (hittade) skadorna finns.
Vi gjorde en helt nybyggd övervåning för 7 år sedan, takstolar, bjälklag och hela rasket. Moderna metoder med difusssionsspärr och 600mm lösullisolering i taket och uppåt 250 i väggarna. Vi har inga plastmattor utom i bad/tvätt över den tillbyggda krypgrunden, genomgående furugolv, och parkett med lumppapp under.
Kåken värms med direktv. el, kakelugn och vedspis ganska flitigt. (150m2, elförbrukning ca 17000kWh/år) I morgon kommer en luft/luft värmepump .
Senaste året har vi rivit upp ca en fjärdedel av det ursprungliga bottenbjälklaget och gjort nytt bjälklag. Vi skottade ut 0-10cm kutterspån, slängde ut murkna men inte fuktskadade bjälkar och städade ur marken från skräp. Spikade nytt bjälklag och gjorde blindbotten av gamla undergolvet, 34mm spont, vindtät papp, 70 mm mineralull över gamla torpargrunden, 195mm över källardelen för det var där golvet blev kallt, dessutom skruvade vi blindbotten från källaren så det är "lätt" att inspektera och ev åtgärda ev. problem. I dag är det varmt och skönt i den delen.
Vi funderade som hastigast på att gjuta igen torpargrunden, men eftersom det bara handlade om små ytor hade det blivit mycket extra jobb, och en stor del av huset hade haft kvar torpargrunden. När det är dags för den delen att renoveras blir det nog nytt bjälklag och fortsatt torpargrund även där.
Närmast på tur blir ytterligare en tillbyggnad mot 80-talsutbyggnaden. Det blir fortsatt krypgrund, regelstomme, modern isolering och diffussionspärr. Gjuten platta hade varit ett alternativ, men vi vill inte bygga bort oss ifall vi får för oss att bygga om vårt tvätt/badutrymme, då är det smidigt att kunna dra avlopp från krypgrunden.
Ventilationen är helt självdrag genom murstock och gamla dragiga fönster.
Generellt sett har vi en öppen planlösning
Vad har ni för uppvärmning i dag, och hur tänker ni lösa det i tillbyggnaden?
Hur stor blir tillbyggnaden, och hur stort är huset idag? Hur är huset byggt?
Vårt hus har i den ursprungliga delen från ca 1900 en oventilerad torpargrund i större delen, samt en mindre del (8-10 m2) källare från 40-talet, till inkommande vattenmätare, VVB, pump etc. Husstommen är timmer, invändigt tretex, utvändig puts på vassmatta och 75 mm utvändig tilläggsisolering + panel. En tillbyggnad gjordes i början på 80-talet, då gjordes en krypgrund av leca med ingång till källaren från denna del. Det är rejält luftigt och gott om plats i krypgrunden och inga tendenser till problem där. Stommen på tillbyggnaden är trad. regelstomme, gips inne, utegips och träpanel,utan luftspalt, hur f-n de tänkte där? det är där de enda (hittade) skadorna finns.
Vi gjorde en helt nybyggd övervåning för 7 år sedan, takstolar, bjälklag och hela rasket. Moderna metoder med difusssionsspärr och 600mm lösullisolering i taket och uppåt 250 i väggarna. Vi har inga plastmattor utom i bad/tvätt över den tillbyggda krypgrunden, genomgående furugolv, och parkett med lumppapp under.
Kåken värms med direktv. el, kakelugn och vedspis ganska flitigt. (150m2, elförbrukning ca 17000kWh/år) I morgon kommer en luft/luft värmepump .
Senaste året har vi rivit upp ca en fjärdedel av det ursprungliga bottenbjälklaget och gjort nytt bjälklag. Vi skottade ut 0-10cm kutterspån, slängde ut murkna men inte fuktskadade bjälkar och städade ur marken från skräp. Spikade nytt bjälklag och gjorde blindbotten av gamla undergolvet, 34mm spont, vindtät papp, 70 mm mineralull över gamla torpargrunden, 195mm över källardelen för det var där golvet blev kallt, dessutom skruvade vi blindbotten från källaren så det är "lätt" att inspektera och ev åtgärda ev. problem. I dag är det varmt och skönt i den delen.
Vi funderade som hastigast på att gjuta igen torpargrunden, men eftersom det bara handlade om små ytor hade det blivit mycket extra jobb, och en stor del av huset hade haft kvar torpargrunden. När det är dags för den delen att renoveras blir det nog nytt bjälklag och fortsatt torpargrund även där.
Närmast på tur blir ytterligare en tillbyggnad mot 80-talsutbyggnaden. Det blir fortsatt krypgrund, regelstomme, modern isolering och diffussionspärr. Gjuten platta hade varit ett alternativ, men vi vill inte bygga bort oss ifall vi får för oss att bygga om vårt tvätt/badutrymme, då är det smidigt att kunna dra avlopp från krypgrunden.
Ventilationen är helt självdrag genom murstock och gamla dragiga fönster.
Generellt sett har vi en öppen planlösning
Konstruktionen beror på. Talar vi om en "ryggsäck" eller vinkelställd "flygel" blir det mindre problematiskt att använda annan teknik än om du tänker förlänga befintlig byggnad.
Handlar det om att förlänga kåken är mitt bästa råd att helt enkelt härma befintliga konstruktioner så långt det ö.h.t. är möjligt. Då får du snyggast tänkbara lösning och minsta tänkbara beräkningsjobb. Blir det, av något skäl, omöjligt att härma står du inför strategiska problem.
Handlar det om att förlänga kåken är mitt bästa råd att helt enkelt härma befintliga konstruktioner så långt det ö.h.t. är möjligt. Då får du snyggast tänkbara lösning och minsta tänkbara beräkningsjobb. Blir det, av något skäl, omöjligt att härma står du inför strategiska problem.
vårt hus byggt 1900 hade inget vatten eller valopp indraget, så vi rev den gamla entrén som hängde på två hörnstenar och byggde en ny i två våningar som infattar i princip alla rördragningar i huset.
tillbyggnaden är platta på mark iom. att arkitekten menade att vi inte hade tillräklig markhöjd för att bygga krypgrund. Stommen är regelstomme med cellulosaisolering. Återvunna gamla fönster.
Nedre våningen inrymmer entré samt litet badrum. Övre våningen endast ett badrum på 10kvm (inkl tvättmaskiner + pytteliten bastu). Alla golv är kaklade betongplattor med elgolvvärme. Inga diffusionsspärrar, förutom de skapade av gipsskivor samt fuktspärrar i badrummen. I badrumstaken har vi endast lagt papper innan cellulosaisoleringen. Badrummen är kopplade på samma toppventilator. I övrigt sker gamla husets ventilation genoma eldstäder samt ventiler i murstocken.
Det var en del pillas i Autocad innan vi fick allt att rymmas i tillbyggnaden, men vi lät ändå arkitekten bestämma vad han ansåg skulle se bra ut från utsidan, och fick sedan klämma ihop innandömet enligt det. planytan är ca 2,6m + 4m.
huset är byggt på gammalt havsbotten, dvs. väldigt fin sandjord, så de senaste hundra åren har det varken utsatts för nämnvärda sättningar eller markfukt. Det jag ser som en fara är att vi täppt till 4 meter av springorna i den gamla krypgrunden iom. att vi byggde en platta utanför den, så de närmaste åren får jag hålla koll på fukten i det krypgrunds-utrymmet.
tillbyggnaden är platta på mark iom. att arkitekten menade att vi inte hade tillräklig markhöjd för att bygga krypgrund. Stommen är regelstomme med cellulosaisolering. Återvunna gamla fönster.
Nedre våningen inrymmer entré samt litet badrum. Övre våningen endast ett badrum på 10kvm (inkl tvättmaskiner + pytteliten bastu). Alla golv är kaklade betongplattor med elgolvvärme. Inga diffusionsspärrar, förutom de skapade av gipsskivor samt fuktspärrar i badrummen. I badrumstaken har vi endast lagt papper innan cellulosaisoleringen. Badrummen är kopplade på samma toppventilator. I övrigt sker gamla husets ventilation genoma eldstäder samt ventiler i murstocken.
Det var en del pillas i Autocad innan vi fick allt att rymmas i tillbyggnaden, men vi lät ändå arkitekten bestämma vad han ansåg skulle se bra ut från utsidan, och fick sedan klämma ihop innandömet enligt det. planytan är ca 2,6m + 4m.
huset är byggt på gammalt havsbotten, dvs. väldigt fin sandjord, så de senaste hundra åren har det varken utsatts för nämnvärda sättningar eller markfukt. Det jag ser som en fara är att vi täppt till 4 meter av springorna i den gamla krypgrunden iom. att vi byggde en platta utanför den, så de närmaste åren får jag hålla koll på fukten i det krypgrunds-utrymmet.
Medlem
· Västerbotten
· 839 inlägg
Vår utbyggnad består dels av en förlängning och dels av så kallad "ryggsäck". Tror inte att det blir några som helst problem med att det är två olika konstruktioner, jag tror inte att det skulle kännas särskilt bra att nykonstruera en mullbänk i en i övrigt modern byggnad. Däremot kommer den att fungera efter ungefär samma princip - det är en inneluftsventilerad varmgrund. Det vill säga en krypgrund med isolerad mark och isolerade kantelement. Så man skulle kunna säga att det är samma slags grund, gjort på gammalt vis i gamla delen och på modernt vis i den nya... Rent estetiskt kommer det att skilja sig genom att det gamla huset står på natursten, medan tillbyggnadens grund kommer att spritputsas. Pannrummet och trapphuset (med golvvärme) görs på platta.
Tak och väggar blir helt moderna konstruktioner de också. Isolering enligt normen och med diffusionsspärr.
Ventilation: ja. En nödvändighet när man har inneluftsventilerad varmgrund.
Den går också ner i gamla grunden och värmer upp den lite. Vi flyttar den gamla murstocken som var ett riktigt schabrak uppmurad på femtiotalet som stod på i princip sönderpulvriserat timmer, och där får vi plats med en hel del dragning. Lyckligtvis har vi hittat en firma som fattat vad vi är ute efter och som föreslagit väldigt skonsamma och diskreta lösningar.
Tak och väggar blir helt moderna konstruktioner de också. Isolering enligt normen och med diffusionsspärr.
Ventilation: ja. En nödvändighet när man har inneluftsventilerad varmgrund.
Den går också ner i gamla grunden och värmer upp den lite. Vi flyttar den gamla murstocken som var ett riktigt schabrak uppmurad på femtiotalet som stod på i princip sönderpulvriserat timmer, och där får vi plats med en hel del dragning. Lyckligtvis har vi hittat en firma som fattat vad vi är ute efter och som föreslagit väldigt skonsamma och diskreta lösningar.Vi har en nedplockad timmerstomme som står på en välisolerad platta. Eftersom rätt utförd golvvärme är energieffektivast kändes det självklart vid ett nybygge (tillbygge). Vi kommer också att ha badrum och tvättstuga i den delen, plus entré. Mycket blöta saker alltså. Hade vi inte hittat timmerstommen och varit så kära i timmerhusens funktion hade vi nog reglat med mycket isolering i stället.
Våran tillbyggnad är egentligen en utökad farstu på 15 kvm som är gjord som en varmfarstu för att lösa problemet med en trappa till övervåningen som når utanför yttervägg samt att få en homogen grund, vi hade mullbänk under farstu och skafferi. Förr var det kallfarstu och övervåningen var kallställd. Vi har byggt torpargrund med natursten, på den en syll 6x6 och sedan en regelstomme. Ytterpanel, Windy, isolering (termoträ) plywood 22mm, i väggarna. 195 mm bjälklag med termoträ, 30mm kilsågat massiv trägolv. Innertak i massiv trä, kilsågat, mer termoträ, luftspalt, råspånt, takduk, skivtäckt plåttak. Gamla fönster, original ytterdörr, kompletterad med gamla innerdörrar i samma format!! Svintur, hittade dom på Gysinge för två veckor sedan, finsnickaren fick göra ny karm. Överljuset skall få ett innerfönster till hösten. Inga diff/ångspärrar, vi kör på fri fart för fuktvandring. Detta är alltså entrén med klädförvaring och trappa till övervåning, inga våtutrymmen.
Redigerat:
De flesta verkar tänka lite nytt när det är nytt, trevligt att känna lite stöd för så tänker jag också. Det är ju ändå en tillbyggnad. För oss lutar det nog ät ungefär Gafsans och Skepparns tänk. Det jag kan känna mig mest tveksam till är ändå en diffusionsspärr. Hur tänker ni kring det? Du konichiwa och killen som beslutat er för det? Jag är inte rädd för nya saker, men allmän diffusionsspärr känns lite farligt. Hur länge håller egentligen den där plasten? Om det blir en massa hål i den, skapar det problem? Tejpen känns ännu läskigare, hur länge håller den? En annan tanke, en tillbyggnad kommer ju att dela luft med andra delar av huset, finns det inte en risk att ångtrycket blir större på de delar som inte har ångspärr? Jag har ingen aning, jag bara spånar... Det lutar åt enbart diffspärr i golvet för oss, men jag kanske tänker fel.
Något annat jag kan känna lite oro för är golvvärme, men det tänker vi nog välja i alla fall. Hur länge håller den, tänk om det läcker? Vi har inte mycket vinka på i höjd på grunden, så det får nog bli en isolerad platta med golvvärme.
Hur mycket isolerar ni andra? 60 cm i taket, är inte det mycket?
@Gafsan. Kan inte mycket om vindspärrar, men finns det inte risk att möss kommer in i väggen om man bara har Windy, luftspalt och sen panel?
@Totte: Vi har just satt in bergvärme, så något vattenburet blir det. Huset är 400 kvm i två plan, källare under 2/3 av huset som vi håller någorlunda varm, resten krypgrund. Utbyggnaden tänkte vi oss kring 20 kvadrat.
Det är ju ändå en tillbyggnad. För oss lutar det nog ät ungefär Gafsans och Skepparns tänk. Det jag kan känna mig mest tveksam till är ändå en diffusionsspärr. Hur tänker ni kring det? Du konichiwa och killen som beslutat er för det? Jag är inte rädd för nya saker, men allmän diffusionsspärr känns lite farligt. Hur länge håller egentligen den där plasten? Om det blir en massa hål i den, skapar det problem? Tejpen känns ännu läskigare, hur länge håller den? En annan tanke, en tillbyggnad kommer ju att dela luft med andra delar av huset, finns det inte en risk att ångtrycket blir större på de delar som inte har ångspärr? Jag har ingen aning, jag bara spånar... Det lutar åt enbart diffspärr i golvet för oss, men jag kanske tänker fel.Något annat jag kan känna lite oro för är golvvärme, men det tänker vi nog välja i alla fall.
Hur länge håller den, tänk om det läcker? Vi har inte mycket vinka på i höjd på grunden, så det får nog bli en isolerad platta med golvvärme. Hur mycket isolerar ni andra? 60 cm i taket, är inte det mycket?
@Gafsan. Kan inte mycket om vindspärrar, men finns det inte risk att möss kommer in i väggen om man bara har Windy, luftspalt och sen panel?
@Totte: Vi har just satt in bergvärme, så något vattenburet blir det. Huset är 400 kvm i två plan, källare under 2/3 av huset som vi håller någorlunda varm, resten krypgrund. Utbyggnaden tänkte vi oss kring 20 kvadrat.
Ni väljer en tillbyggd vinkel, där ni tänker dra in VA. Därför skulle jag i ert ställe ha valt en konventionell lösning med samma standard och lösning som i all annan nyproduktion. Isolerad gjuten platta med golvvärme. Keramikgolv med golvbrunn och (eventuellt) kaklade väggar. Reglade väggar med ångspärr, och material enligt standard som lever upp till försäkringsvillkor. Omsorgsfullt plåtslageri och vattenavrinning med genomtänkt anslutning till befintlig fasad (alla vinkelbyggens akilleshäl).
Isoleringen i tak beror på var i landet byggnaden står. Men den bör vara minst 220 mm. Helst över 300 mm, men så mycket som 600 mm närmar sig gränsnyttan noll. Vägarna kräver inte alls lika tjocka lager.
Gnagarna tar sig inte igenom en korrekt byggd fasad. Svaga länkar är ventiler och andra genomföringar för ledningar och rökgång. Andra inkörsportar är slarvigt installerad trossbotten och billiga plastnät framför ventilerna. Det finns billiga finmaskiga nät av aluminium.
Isoleringen i tak beror på var i landet byggnaden står. Men den bör vara minst 220 mm. Helst över 300 mm, men så mycket som 600 mm närmar sig gränsnyttan noll. Vägarna kräver inte alls lika tjocka lager.
Gnagarna tar sig inte igenom en korrekt byggd fasad. Svaga länkar är ventiler och andra genomföringar för ledningar och rökgång. Andra inkörsportar är slarvigt installerad trossbotten och billiga plastnät framför ventilerna. Det finns billiga finmaskiga nät av aluminium.
Medlem
· Västerbotten
· 839 inlägg
Jag skulle känna mig oerhört illa till mods om det var så att vi inte sätter in en ventilationsanläggning. Jag kan ju också säga att när det beslutades hur väggarna skulle konstrueras tyckte jag liksom att "spela roll, det är ju ändå nytt". Nu har jag börjat intressera mig för mer ekologiskt byggande och hade nog insisterat på det!Dr_Jerkyll skrev:
Vi har ju ingen luftspalt i väggkonstruktionen utan skikten ligger dikt an mot varandra, Termoträskiktet får agera timmerstomme sas. Mössen får ingen naturlig ingång och dom trivs nog inte så bra i termoträ för det går inte att bygga stabila gångar i det. Kutterspån är nog bäst i det avseendet men då hade väggarna blivit lite för tjocka.
Vi skall nog lägga oss på ca 40 cm isolering på vinden med luftspalt utmed hammarbandet och mögelstoppers i råsponten. Alltså köra med tvärkallt yttertak eftersom det nu är tätt pga råsponten vi har lagt som underlag för takteglet. Det har ju fungerat med kallt yttertak i alla fall sedan 1838 då det har varit kallställd övervåning på huset. Innan dess lär det ha varit vind med varmläckage från undervåning och murstockar.
Vi behåller självdragskonstruktionen.
Vi skall nog lägga oss på ca 40 cm isolering på vinden med luftspalt utmed hammarbandet och mögelstoppers i råsponten. Alltså köra med tvärkallt yttertak eftersom det nu är tätt pga råsponten vi har lagt som underlag för takteglet. Det har ju fungerat med kallt yttertak i alla fall sedan 1838 då det har varit kallställd övervåning på huset. Innan dess lär det ha varit vind med varmläckage från undervåning och murstockar.
Vi behåller självdragskonstruktionen.