4 494 läst · 16 svar
4k läst
16 svar
armering under vedkamin?
Sida 1 av 2
Fråga: behövs extra armering eller behöver jag göra vot (fördjupning i betongen) när jag gjuter plattan under kaminen?
Kamminens vikt + skorsten max ca 2 ton (väger troligen 1 ton)
Mitt utförande just nu- har bara armerat med nätarmering (6mm rutnät 150mm) i två lager just under kaminen. Betongen blir 100mm tjock och vilar på 3 lager cellplast (kvalitet s100) Nätarmeringen vilar på markdistanser 40/50mm
Kamminens vikt + skorsten max ca 2 ton (väger troligen 1 ton)
Mitt utförande just nu- har bara armerat med nätarmering (6mm rutnät 150mm) i två lager just under kaminen. Betongen blir 100mm tjock och vilar på 3 lager cellplast (kvalitet s100) Nätarmeringen vilar på markdistanser 40/50mm
Jag har redan gjort jobbet med armeringsmattan, men ej gjutit än.
Är trots detta lite orolig och vill kolla här före gjutningen om vad ni anser.
Tänker mig att armera det övre lagret (100 mm betong) med några extra armeringsjärn just under kaminen. Borde ha en positiv effekt på hållfastigheten..
Resonemang: Har en kvadratisk vot mitt på plattan någon hållfastighetsökande effekt över huvudtaget? Dvs en 200 mm tjock kvadratisk vot under punktlasten. I fråga om kantbalken (runt plattan) inser jag att det blir en hållfastighetsökande effekt just för att det är en "balk", men vad gör en nedsänkning i betongen för nytta egentligen? Blir det knäckande böjning i betongen mitt under lasten?
Räcker det inte med extra armering i övre betongskiktet?
Är trots detta lite orolig och vill kolla här före gjutningen om vad ni anser.
Tänker mig att armera det övre lagret (100 mm betong) med några extra armeringsjärn just under kaminen. Borde ha en positiv effekt på hållfastigheten..
Resonemang: Har en kvadratisk vot mitt på plattan någon hållfastighetsökande effekt över huvudtaget? Dvs en 200 mm tjock kvadratisk vot under punktlasten. I fråga om kantbalken (runt plattan) inser jag att det blir en hållfastighetsökande effekt just för att det är en "balk", men vad gör en nedsänkning i betongen för nytta egentligen? Blir det knäckande böjning i betongen mitt under lasten?
Räcker det inte med extra armering i övre betongskiktet?
Att förstärka plattan med armering i sama lager som nätarmeringen (sóm ju ligger ungeför i mitten av betongen) ger bara marginell hållfasthetsökning. För att få en effekt av armeringen måste du separera den så att du armerar dels i betongens underkant och dels i ovankant, jämför med en I-balk som har mest material längst uppe och längst nere. Nätarmeringen som man lägger i plattan hjälper endast mot sprickor i betongen oc htar inte upp några laster vertikalt.Rapid skrev:Jag har redan gjort jobbet med armeringsmattan, men ej gjutit än.
Är trots detta lite orolig och vill kolla här före gjutningen om vad ni anser.
Tänker mig att armera det övre lagret (100 mm betong) med några extra armeringsjärn just under kaminen. Borde ha en positiv effekt på hållfastigheten..
Resonemang: Har en kvadratisk vot mitt på plattan någon hållfastighetsökande effekt över huvudtaget? Dvs en 200 mm tjock kvadratisk vot under punktlasten. I fråga om kantbalken (runt plattan) inser jag att det blir en hållfastighetsökande effekt just för att det är en "balk", men vad gör en nedsänkning i betongen för nytta egentligen? Blir det knäckande böjning i betongen mitt under lasten?
Räcker det inte med extra armering i övre betongskiktet?
Ja, du får stora spänningar i betongen vid punktlasten! Jämför med att trycka handen på en madrass, samma principiella effekt får du i betongen under kaminen. Du måste ha en vot under kaminen, annars kommer plattan med stor sannolikhet att spricka av trycket. Voten bör vara i alla fall 1000x1000mm, men gärna 1200x1200. Lägg armering i botten på voten, gärna några 10-12mm järn i rutnät, samt samma extraarmering på armeringsmattan.
Hur bittert det än är att komma på sånthär i efterhand så måste du se till att göra en sådan här vot. 10cm betong är inte dimensionerat för sådana hrä stora punktlaster.
Du säger citat "jämför med en I-balk som har mest material längst uppe och längst nere"
Jo, jag var inne på samma resonemang som dig när jag pratade om kantbalken som exempel.
Men vilken last klarar plattan egentligen, dvs 100mm utan förstärkning? Dvs. ett typfall.
Nibe rekomenderar allmänt förstärkning vid laster över 400 kg. Detta gäller dock inte nödvändigtsvis just betongplattor utan även troligen installationer på träbjälkar i övervåning.
Jo, jag var inne på samma resonemang som dig när jag pratade om kantbalken som exempel.
Men vilken last klarar plattan egentligen, dvs 100mm utan förstärkning? Dvs. ett typfall.
Nibe rekomenderar allmänt förstärkning vid laster över 400 kg. Detta gäller dock inte nödvändigtsvis just betongplattor utan även troligen installationer på träbjälkar i övervåning.
Jag har ingen siffra på vilka laster 100mm betongplatta klarar, men det beror både på betongkvalitet och på hårdheten på cellplasten under.Rapid skrev:Du säger citat "jämför med en I-balk som har mest material längst uppe och längst nere"
Jo, jag var inne på samma resonemang som dig när jag pratade om kantbalken som exempel.
Men vilken last klarar plattan egentligen, dvs 100mm utan förstärkning? Dvs. ett typfall.
Nibe rekomenderar allmänt förstärkning vid laster över 400 kg. Detta gäller dock inte nödvändigtsvis just betongplattor utan även troligen installationer på träbjälkar i övervåning.
I ditt fall nu bör du oavsett göra en förstärkning eftersom ~2 ton helt klart är över gränsen. Bit i det sura äpplet helt enkelt..
Det är lätt att skära ut efteråt, och förbereda för alternativa kamminer i framtiden, men tillopsröret för luft ligger i cellplastskiktet och stör armeringen i så fall. Hur brukar tilloppsluften dras? (100mm rör)
Om jag flyta ner luftröret där så stör det kantbalkens armering. Innbär att jag måste dra luftröret i olika höjdskikt med diverse böjar.
Om jag flyta ner luftröret där så stör det kantbalkens armering. Innbär att jag måste dra luftröret i olika höjdskikt med diverse böjar.
Jag bara klippte en siffra ur luften från BK2 kursen och som du säger så är punktlasten ett värre fall men relativt enkel att åtgärda med lite armering i överkant för trycket. Tex dubbla järnen just järnen just där och köra dubbel uk armering så har man fixat det relativt enkelt... Jag menar en sådan pass liten last som 230 kilo är inkentinken i punktlast eller utbreddlast fallet...Magnus_Nordmark skrev:
mr Z skrev:Jag bara klippte en siffra ur luften från BK2 kursen och som du säger så är punktlasten ett värre fall men relativt enkel att åtgärda med lite armering i överkant för trycket. Tex dubbla järnen just järnen just där och köra dubbel uk armering så har man fixat det relativt enkelt... Jag menar en sådan pass liten last som 230 kilo är inkentinken i punktlast eller utbreddlast fallet...
Hmm, det är ju i underkant extra armering behövs i betong.. Betong tål mer tryck än drag, vilket således leder till extra armering i nederkant på betongen.
I det här fallet är det säkert lugnt, men i princip så är det som jag nyss skrev. Så ingen annan får för sig att armere i fel ände..