Bygglov för plank när grannar saknas?
Har hamnat i en moment 22 situation.
Flyttade för några månader sedan in på ett nytt villaområde. Vi flyttade in som första familj på området och då fanns inga lagfarna grannar eller byggda hus förutom mitt. De avstyckade fastigheterna ägdes alla, förutom min, av byggbolaget.
Direkt efter inflyttningen satte jag igång att bygga plank och spaljeer vid tomtgräns. Eftersom det då inte fanns några lagfarna grannar att fråga så byggde jag utan en tanke på bygglov. Jag är fullständigt medveten om att det var idiotiskt, men till mitt försvar kan jag säga att varken trädgårdsarkitekten eller trädgårdsanläggaren andades ordet bygglov.
Ca två månader efter att trädgården/plank/spaljeer var klart frågade min, av myndigheter luttrade bror, om jag hade bygglov! Då fick jag fart! Skickade in bygglovshandlingarna på direkten.
Kommunen låg på ärendet i flera månader och ringde sen tillbaka och sa att de skickat det till berörda grannar för yttrande. Grannar??? Det visade sig nu att en angränsande tomt köpts två månader efter att jag lämnat in mitt bygglovsförfrågan, så nu hade jag plötsligt en granne till förutom byggbolaget. Byggbolaget hade inget att erindra men tydligen så har den nye grannen det. Jag har ännu inte fått något beslut men tror att det kan bli problem att få bygglov.
Jag är medveten om jag klantat mig när jag inte sökte bygglov i ett tidigt stadium men:
- Är det rätt av kommunen att be om yttrande av granne som blev lagfaren först två månader efter att mitt bygglov lämnades in?
- Behövde jag verkligen bygglov när jag byggde planket i tomtgränsen när jag inte hade någon granne att fråga?
- Fick just veta att denna nye granne inte svarat inom av kommunen begärd tid och då endast via ett telefonsamtal. Räknas det inte som alltför sent inkommet yttrande?
Har ni något bra förslag på hur jag skall gå vidare?
Flyttade för några månader sedan in på ett nytt villaområde. Vi flyttade in som första familj på området och då fanns inga lagfarna grannar eller byggda hus förutom mitt. De avstyckade fastigheterna ägdes alla, förutom min, av byggbolaget.
Direkt efter inflyttningen satte jag igång att bygga plank och spaljeer vid tomtgräns. Eftersom det då inte fanns några lagfarna grannar att fråga så byggde jag utan en tanke på bygglov. Jag är fullständigt medveten om att det var idiotiskt, men till mitt försvar kan jag säga att varken trädgårdsarkitekten eller trädgårdsanläggaren andades ordet bygglov.
Ca två månader efter att trädgården/plank/spaljeer var klart frågade min, av myndigheter luttrade bror, om jag hade bygglov! Då fick jag fart! Skickade in bygglovshandlingarna på direkten.
Kommunen låg på ärendet i flera månader och ringde sen tillbaka och sa att de skickat det till berörda grannar för yttrande. Grannar??? Det visade sig nu att en angränsande tomt köpts två månader efter att jag lämnat in mitt bygglovsförfrågan, så nu hade jag plötsligt en granne till förutom byggbolaget. Byggbolaget hade inget att erindra men tydligen så har den nye grannen det. Jag har ännu inte fått något beslut men tror att det kan bli problem att få bygglov.
Jag är medveten om jag klantat mig när jag inte sökte bygglov i ett tidigt stadium men:
- Är det rätt av kommunen att be om yttrande av granne som blev lagfaren först två månader efter att mitt bygglov lämnades in?
- Behövde jag verkligen bygglov när jag byggde planket i tomtgränsen när jag inte hade någon granne att fråga?
- Fick just veta att denna nye granne inte svarat inom av kommunen begärd tid och då endast via ett telefonsamtal. Räknas det inte som alltför sent inkommet yttrande?
Har ni något bra förslag på hur jag skall gå vidare?
Du har alltid grannar, det är alltid någon som äger marken bredvid din, oavsett om det är ett byggföretag, kommunen eller en privatperson.
Ett plank kräver alltid bygglov och dina nya grannar har rätt att klaga, framförallt som dit plankbygge är ett svartbygge och hittills inte har något bygglov.
Håller med styrman; var trevlig och smidig mot dina nya grannar.
Ett plank kräver alltid bygglov och dina nya grannar har rätt att klaga, framförallt som dit plankbygge är ett svartbygge och hittills inte har något bygglov.
Håller med styrman; var trevlig och smidig mot dina nya grannar.
Jag är faktiskt inte så säker på att dina "nya" grannar verkligen är sakägare och kan yttra sig i denna fråga eftersom du skickade in bygglovet när någon annan ägde fastigheten. Det är kommunen som segat på papperna. Hade du skickat med ett grannemedgivande till bygglovsansökan från byggföretaget så hade du aldrig hamnat i detta bekymmer.
Men för att återgå till din huvudfråga. Jag tror faktiskt du kan ha ett case för detta och jag hävdar att de faktiskt inte är sakägare utan datumen när du skickade in bygglovet gäller.
Jag vet inte hur juridiskt prövat det är med granneyttrande. Men jag vet att tex juridiskt så gäller det att när man söker ledningsrätt på en fastighet så är det den lagfarna ägaren som vid det tillfälle ansökan skickas in som är sakägare och får yttra sig, samt även får ersättningen. Detta gäller oavsett om fastigheten sen säljs X antal ggr. Då får/kan inte de nya fastighetsägarna yttra sig om detta och pågår detta ärendet under flera år så är det fortfarande den första ägaren så både får ersättning samt är sakägare.
//Anders
Men för att återgå till din huvudfråga. Jag tror faktiskt du kan ha ett case för detta och jag hävdar att de faktiskt inte är sakägare utan datumen när du skickade in bygglovet gäller.
Jag vet inte hur juridiskt prövat det är med granneyttrande. Men jag vet att tex juridiskt så gäller det att när man söker ledningsrätt på en fastighet så är det den lagfarna ägaren som vid det tillfälle ansökan skickas in som är sakägare och får yttra sig, samt även får ersättningen. Detta gäller oavsett om fastigheten sen säljs X antal ggr. Då får/kan inte de nya fastighetsägarna yttra sig om detta och pågår detta ärendet under flera år så är det fortfarande den första ägaren så både får ersättning samt är sakägare.
//Anders
Sakägares yttrande är endast rådgivande. Byggnadsnämnden äger rätt att bortse helt från dem. Begreppet "sakägare" är dessutom ganska luddigt. I stort sett alla som kan betrakta sig som berörda har rätt att yttra sig om ett bygglov. Ett exempel på sådana grupper är intressenter med avlägset belägna fastigheter som får sin horisontlinje förstörd. Man behöver inte ens äga en fastighet för att vara sakägare. Man kan vara berörd hyresgäst eller näringsidkare.
Konkreta svar på dina frågor -
1. För en byggnadsnämnd med självbevarelsedrift är det aldrig fel att hellre höra en sakägare för mycket än en för lite.
2. Din eventuella bygglovsplikt påverkas inte ett dugg av om du haft en enda granne eller flera.
3. Det finns inga strikta formkrav för yttrandena.
4. Eftersom du redan skickat in bygglovsansökan utgår jag från att byggnadsnämnden har tolkat anläggningarna som bygglovspliktiga.
Din trädgårdsarkitekt har slarvat! En arkitekt ska som ren rutin kolla allt som berör uppdragsgivarens projekt. Jag tycker du ska ringa och och förklara för honom/henne själv vad du råkat ut för. I bästa fall får du goda råd i retur, och annars kanske vederbörande passar på att lära sig något. Om du möter döva öron kontakta Sveriges Arkitekter! De kan inte förbli likgiltiga till att en medlem riskerar kårens rykte.
http://www.arkitekt.se/
Konkreta svar på dina frågor -
1. För en byggnadsnämnd med självbevarelsedrift är det aldrig fel att hellre höra en sakägare för mycket än en för lite.
2. Din eventuella bygglovsplikt påverkas inte ett dugg av om du haft en enda granne eller flera.
3. Det finns inga strikta formkrav för yttrandena.
4. Eftersom du redan skickat in bygglovsansökan utgår jag från att byggnadsnämnden har tolkat anläggningarna som bygglovspliktiga.
Din trädgårdsarkitekt har slarvat! En arkitekt ska som ren rutin kolla allt som berör uppdragsgivarens projekt. Jag tycker du ska ringa och och förklara för honom/henne själv vad du råkat ut för. I bästa fall får du goda råd i retur, och annars kanske vederbörande passar på att lära sig något. Om du möter döva öron kontakta Sveriges Arkitekter! De kan inte förbli likgiltiga till att en medlem riskerar kårens rykte.
http://www.arkitekt.se/
Tack alla som svarat så snabbt.
Jag inser och får svälja att jag kunde skött det här på ett annat och bättre sätt. Nästa gång kommer jag absolut att kolla vad som är bygglovspliktigt innan jag sätter spaden i marken.
Dock, en tanke slog mig.
Hamnar bygglovsärendet i ett annat läge om jag ändrar mitt plank till staket där höjden går över 100 eller 110 cm (vilken gräns nu min kommun har)? Utgår från att plank under godkänd höjd är bygglovsbefriat även om det står i tomtgräns på min sida. Rätt?
Skall försöka förklara vad jag menar. Jag ser två alternativ.
Alternativ 1. Plank upp till godkänd höjd och därefter staket ( 50% luft) upp till planerad höjd på ca 160 cm.
Alternativ 2. Plank upp till godkänd höjd och därefter enbart överliggare på planerad höjd på ca 160 cm.
Har någonstans sett att definitionen på staket är 50% luft. Överliggare räknas tydligen inte när man fastställer höjden.
Sen kan det väl inte vara förbjudet att plantera grönt vid planket som på ett eller två år klättrar upp på via staketet (om alternativ 1) och upp till överliggaren.
Tänker jag fel?
Jag inser och får svälja att jag kunde skött det här på ett annat och bättre sätt. Nästa gång kommer jag absolut att kolla vad som är bygglovspliktigt innan jag sätter spaden i marken.
Dock, en tanke slog mig.
Hamnar bygglovsärendet i ett annat läge om jag ändrar mitt plank till staket där höjden går över 100 eller 110 cm (vilken gräns nu min kommun har)? Utgår från att plank under godkänd höjd är bygglovsbefriat även om det står i tomtgräns på min sida. Rätt?
Skall försöka förklara vad jag menar. Jag ser två alternativ.
Alternativ 1. Plank upp till godkänd höjd och därefter staket ( 50% luft) upp till planerad höjd på ca 160 cm.
Alternativ 2. Plank upp till godkänd höjd och därefter enbart överliggare på planerad höjd på ca 160 cm.
Har någonstans sett att definitionen på staket är 50% luft. Överliggare räknas tydligen inte när man fastställer höjden.
Sen kan det väl inte vara förbjudet att plantera grönt vid planket som på ett eller två år klättrar upp på via staketet (om alternativ 1) och upp till överliggaren.
Tänker jag fel?
Nej, du tänker rätt. ett plank som understiger en viss höjd (olika från kommun till kommun) kallas för staket och kräver inte bygglov. Om du, precis som du skriver bygger en genomsiktligt konstruktion ovanför (50 eller60% genomsiktlighet) är det inte bygglovspliktigt. Och växter, jag det fårdu ha, i princip hur höga som helst.
Egentligen kan det bli trevligare med lite grönt än bara ett högt, kalt plank.
Men kolla med grannarna först. de kanske tycker ditt plank är okej om de inser att de, i sin tur, kan plantera klängväxter på sin sida planket.
Egentligen kan det bli trevligare med lite grönt än bara ett högt, kalt plank.
Men kolla med grannarna först. de kanske tycker ditt plank är okej om de inser att de, i sin tur, kan plantera klängväxter på sin sida planket.
Det är väl fullt normalt att med dagens hus man bygger med nästan hela väggar med bara fönster vill ha plank tills häcken vuxit upp. Alla vill vi springa med bar överkropp i bara kallingarna utan att grannarna skall behöve så det?ArneTW skrev:
Förstod inte riktigt. Har grannen svarat via telefon, men för sent?villvetamera skrev:
Nu är det ju så att även om grannen inte svarar så kan han fortfarande överklaga bygglovet. Finns tom. exempel där en granne först godkänt planerna och sedan överklagat bygglovet.
Redigerat:
Det stämmer att grannen klagade efter sista dagen för yttrande som kommunen satt och då endast via telefon.
Som jag redan sagt är sakägare och deras yttrande formellt lättviktiga begrep. När yttrande kommer in för sent brukar de ändå registreras, med angivande av vilken dag de faktiskt inkom.
[Din trädgårdsarkitekt har slarvat! En arkitekt ska som ren rutin kolla allt som berör uppdragsgivarens projekt. Jag tycker du ska ringa och och förklara för honom/henne själv vad du råkat ut för. I bästa fall får du goda råd i retur, och annars kanske vederbörande passar på att lära sig något. Om du möter döva öron kontakta Sveriges Arkitekter! De kan inte förbli likgiltiga till att en medlem riskerar kårens rykte.
http://www.arkitekt.se/[/QUOTE]
Var din trädgårdsarkitekt som du anlitade en arkitekt...? Det finns en rik flora av personer som titulerar sig med arkitekttiteln. Professionen arkitekt är inte skyddad på samma sätt som t.ex. läkaryrket (fast det hindrar inte att det då och då dyker upp falska doktorer). Alltså, det är ingen större idé att vända sig till Sveriges Arkitekter om den vederbörande trädgårdsarkitekten inte är LAR/MSA eller MSA.
http://www.arkitekt.se/[/QUOTE]
Var din trädgårdsarkitekt som du anlitade en arkitekt...? Det finns en rik flora av personer som titulerar sig med arkitekttiteln. Professionen arkitekt är inte skyddad på samma sätt som t.ex. läkaryrket (fast det hindrar inte att det då och då dyker upp falska doktorer). Alltså, det är ingen större idé att vända sig till Sveriges Arkitekter om den vederbörande trädgårdsarkitekten inte är LAR/MSA eller MSA.
Det går att bygga staket (dvs med 50% luft) som det ändå är väldigt svårt att se igenom. Tex liggande "snesågat", blir som en persienn trots att det är mycket luft. Med lite klängväxter på det så blir det utmärkt.