Jag har ett problem med ett badrumsbygge i ett timmerhus (1700-tal, flyttat men på torpargrund).
Timmret har kalkputsats kring sekelskiftet och vi har för badrumsbygge satt skivor(de nya otäcka gipsersättarna) på utanpå putsen. Nu skall vi sätta inköpta marmorplattor på detta men plattsättaren är orolig för timmer som underlag, och menar att detsamma gäller om vi istället för tung spackling+plattorna väljer vanliga kakelplattor direkt på skivor mot timmer (där putsen skrapats bort).

Har någon erfarenhet av genomförd plattsättning på timmer+skivmaterial -dvs utan uppregling ?
Det vore synd att regla upp väggar och förlora utrymme och även få konstiga övergångar vägg-fönster...
 
Det jag vet om mitt kaklade badrum (uppsatt ca 1996-97 av förra ägaren) är åtminstonde att det är satt på mineritskivor och att utsalningen på fönsternichen antyder en utregling.
 
Du får nog räkna med ett ordentligt underarbete för att få det att hålla på timmerstomme.
 
Jag har också ofta läst/hört att stomrörelserna i en timmerstomme gör att tätskikt och annat riskerar att spricka. Det står om det dels i senaste Gård&Torp, tror jag, och också ett tidigare specialnummer.
 
TorpSara skrev:
Jag har också ofta läst/hört att stomrörelserna i en timmerstomme gör att tätskikt och annat riskerar att spricka. Det står om det dels i senaste Gård&Torp, tror jag, och också ett tidigare specialnummer.
Tack för G&T påminnelsen det hade jag glömt!
Lösningen blev plattare uppregling, för frikoppling från timmerrörelser samt upprätning, delvis inbilad i de mer utstående timmervarven, samt på det dubbla skivlager, för ytterligare frikoppling från timmerrörelser.

Ibland undrar man om branschreglerna och säkerhets/risk-fokuseringen inte skapar onödigt skrymande och komplicerade lösningar. Kanske är timmer+utslätande puts+masonite med gasbindetäckta skarvar+linoljefärg ganska ok, med god värme+ventilation, det höll i 80 år. Typgodkännandekravet har en baksida tycks det, i att många gamla lösningar å ena sidan inte är prövade och godkända, dock å andra sidan inte heller är prövade och underkända, bara förbisedda av branschens ointresse, men att slutsatsen blir att de förbjuds eller blir omöjliga.
 
Men vi badar, duschar och tvättar så mycket mer nu för tiden. Det är därför det inte håller, som jag har förstått det.
 
Huvudet på spiken Hermes. "Ibland undrar man om branschreglerna och säkerhets/risk-fokuseringen inte skapar onödigt skrymande och komplicerade lösningar."

Följer man rekommendationer från tillverkare att lägga flytande golv ett par cm från vägg, slaska upp tätskikt motsvarande ett par kg per kvm mm. så skulle man inte kunna använda dessa i många fall. Jag försökte i det badrummet jag gjort få upp tätskikt enligt rekomendation, det blev 3 lager i hela rummet, 4 närmre vätan och 5 direkt vid vätautsatta ställen. Rena Gummifortknox, tror aldrig jag hört om hantverkare som lägger 4-5 lager tätskikt). Sen ignorerade jag 1,5cm från vägg på ett flytande golv (och det har inte tryckt ut väggarna än trots att jag bara lät det nå ca 0,7 till vägg). Den stora fördelen blev att man kunde ha normala lister utan smygar nedtill.

Nog om detta, det har inte så mycket koppling till byggnadsvård... men reglerna ställer till det ibland...
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.